Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
721
Seth—Setterwall
722
Genomflytes av Otra (jfr d. o.), som följes av
järnväg från Kristiansand i s. till
Byglands-fjord och av en viktig landsväg till Bykle i
n. mellan fjällen. I övre S. goda fjällbeten,
jaktmarker och fiskevatten. — Litt.: »Norske
bygder, I, Setesdalen» (1921). (A-l A-l.)
Seth, egyptisk gud, mest bekant genom
Osirissagan (se Egypten, sp. 376, och O s
i-r i s). S. avbildades ofta i djurgestalt men
även med människokropp och det s. k.
Seth-djurets huvud; senare sattes S. ofta i
förbindelse med åsnan. Under sentiden erhöll hans
väsen en rent demonisk prägel, och hans bild
och namn utplånades från tempelväggarna.
Litt.: E. Meyer, »Set-Typhon» (1875); K.
Sethe, »Urgeschichte und älteste Religion der
Ägypter» (1930). G-dL-n.
Seth [sät], von, svensk ätt.
Generalguver-nementssekr. i Göteborg Johan Seth (1661
—1718), av urspr. holländsk släkt, adlades 1716
med namnet von S. Hans son Gabriel
von S. (1690—1774) blev 1732 krigsråd,
1744 statssekr. i krigsexpeditionen och 1747
frih. och riksråd (till 1765) samt 1762 greve.
På den adliga ättens n:r adopterades 1808 en
gren, som förut hette Boman; till denna
gren hör Pehr von S. (se nedan).
Seth, Pehr von, jurist (f. 18 6 7 23/7). Blev
jur. dr 1896 i Lund, fiskal 1901 och assessor
1904 i Göta hovrätt samt expeditionschef i
Jordbruksdep. 1906 och justitieråd 1909. S. är
tillika ordf, i styrelsen för
Veterinärhögskolan. Han har författat åtskilliga juridiska
skrifter (om dikning, jakt m. m.) samt
redigerat »Rättskunskap för jordbrukare» (2 bd,
1925—26; i »Svenska jordbrukets bok»).
Sethe [zé’tø], Kurt, tysk egyptolog (f.
1869). Blev e. o. prof, i Göttingen 1900, ord.
prof, där 1907 och i Berlin 1923. Han har
utfört ett banbrytande arbete vid
utforskningen av det egyptiska språket ävensom
rörande Egyptens historia och religion (se
Egyptolog i, sp. 414 ff.). S. har utgivit
»Lepsius, Denkmäler aus Ägypten und
Äthio-pien, Text» (4 bd, 1897—1904) och är red. för
skriftserien »Untersuchungen zur Geschichte
und Altertumskunde Ägyptens». Av hans
omfattande produktion må nämnas »Das
ägyp-tische Verbum» (3 bd, 1899—1902), »Urkunden
des Alten Reichs» (2 bd, 1903),
»Hierogly-phische Urkunden der griechisch-römischen
Zeit» (3 bd, 1904—16), »Urkunden der 18.
Dynastie» (4 bd, 1906—09; ty. övers, till d. I
1914), »Beiträge zur ältesten Geschichte
Ägyptens» (1905), »Die altägyptischen
Pyramiden-texte» (4 bd, 1908—22), »Der Ursprung des
Alphabets» (1926), »Die neuentdeckte
Sinai-inschrift und die Entstehung der semitischen
Schrift» (1917; 2:a uppl. 1925), »Dramatische
Texte zu altägyptischen Mysterienspielen» (2
bd, 1928) och »Urgeschichte und älteste
Religion der Ägypter» (1930). G-dL-n.
Seti, namn, buret av två fornegyptiska
konungar av 19:e dynastien, S. I (reg. 1313—
1292 f. Kr.; se Egypten, sp. 385) och den
obetydlige S. II (reg. 1209—05 f. Kr.). G-dL-n.
Sétif [-i’f], stad i dep. Constantine, Algeriet,
1,074 m ö. h., vid järnvägen
Alger—Constantine; 18,584 inv. (1921), därav 6,400 européer
och 1,800 judar. Centrum i jordbruksdistrikt
med betydande uppfödning av hästar och
åsnor; hette fordom Sitifis.
Setjenov [sitfå’nef] (Setchenov), Ivan,
rysk fysiolog (1829—1905). Var efter
vartannat prof, i fysiologi i Petersburg, Odessa
och Moskva. S. utförde särskilt inom läran
om blodets gaser samt beträffande
reflexverksamheten arbeten av stort värde. Därjämte
införde han i Ryssland den moderna
fysiologien. R. T-dt.*
Seton [sltn], skotsk adelsätt, omtalad redan
på 1200-talet. George S., 5 :e lord S. (omkr.
1530—85), var en av Maria Stuarts trognaste
vänner, 1568 henne behjälplig vid flykten från
Loch Leven och sökte 1583 som skotsk
ambassadör i Paris förgäves åstadkomma en
fransk intervention för hennes frigivning.
Mary S., trol. hans halvsyster (d. 1614),
en av Maria. Stuarts uppvaktande »fyra
Marior», delade 1568—83 drottningens
fångenskap i engelska fängelser. — Till ättgrenen
S. of Preston hörde köpmannen George S.
(1696—1786), som 1718 inkom till Sverige,
1785 av Gustav III inköpte godset Ekolsund
och s. å. naturaliserades som svensk
adelsman. Från hans samtidigt naturaliserade
adoptiv- och systerson Alexander
Baron, som då antog namnet S., härstammar
svenska adliga ätten S. V. S-g.
Seton Watson [sTtn <yå’tsn],
RobertWil-1 i a m, pseud. Scotus Viator, engelsk
historiker (f. 1879), prof, i centraleuropeisk
historia vid Londons univ. 1922. S. har
genom sina skrifter om sydslaverna utövat ett
betydligt inflytande på den allmänna
opinionen. Bland hans arbeten må nämnas »The
Southern slav question» (1911; utvidgad ty.
uppl. 1913), »The rise of nationality in the
Balkans» (1917), »The new Slovakia» (1924)
och »Sarajevo» (1926). A. A-t.
Setsjuan, kin. prov., se S f - c h u a n.
Sette comuni [sä’te kåmo’ni], sju tyska
språköar i n. Italien, prov. Vicenza, kretsen Asiago,
i höglandet mellan floderna Astico och Brenta;
tyska språket är emellertid här liksom i
Tre-dici comuni n. om Verona i utdöende. Inv.
(inalles omkr. 8,000) kalla sig själva för
cimb-rer, men deras härstamning är oklar. Under
världskriget intogs S. av österrikarna våren
1916 (se Italienska krigsskådeplatsen,
sp. 862). — Litt.: A. Bass, »Deutsche
Sprach-inseln in Südtirol und Oberitalien» (1901).
Settembrkni, L u i g i, italiensk
litteraturhistoriker (1813—76), prof, i Neapel. S.
dömdes 1851 som politisk förbrytare till
livstidsfängelse men flydde. S. utgav den livfulla
»Lezioni di letteratura italiana» (3 bd, 1867—
72), självbiogr. »Ricordanze della mia vita»
(2 bd, 1876—80) m. m.
Se’tter, zool., se H u n d r a s e r, sp. 135 samt
bild 35 och 36.
Setterqvist, Erik Adolf, orgelbyggare
(1809—85). Innehade orgelfabrik tills, m. P.
L. Åkerman i Strängnäs 1857—60 och sedan
tills, m. sonen Gustaf Adolf S. (1842—
1906) i Örebro. Den senares son Erik
Gustaf Gunnar S. (f. 1879 19/io) har
fortsatt verksamheten. — Litt.: N. P. Norlind,
»Orgelns allmänna historia» (1912). T. N.
Settersta, se Sätterst a.
Setterwall, Nils Kristian, bibliograf
(1857—1930). Studerade vid Uppsala univ.,
ingick 1890 vid Kungl. bibi, och var 1908—24
andre bibliotekarie där. Som bil. till Hist.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
