Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
739
Sforza, F.—Sgraffito
740
»Diplomatic Europé since the treaty of
Versailles» (1928) och »Makers of modern Europé»
(1930; sv. övers. 1931). L-ts.
Sforza [sfå’rtsa], Francesco, hertig av
Milano (1401—66); jfr släktövers. Blev
liksom fadern kondottiär, gick i tjänst hos
hertig Filip Maria Visconti i Milano och blev g.
m. dennes oäkta dotter Bianca Maria. Då
huset Visconti utgick på manssidan vid
svärfaderns död, tog S. 1450 makten i Milano och
behöll den, ehuru hans hertigvärdighet först
bestreds från olika håll.
Sforza [sfå’rtsa], Lodovico, kallad i 1
M o r o, hertig av Milano (1451—1508); jfr
släktövers. Undanträngde sin brorson Gian
Galeazzo och tog makten i Milano 1481. S.
var en kraftig och hänsynslös härskare. Ilan
var klassiskt bildad och förde ett lysande
hov. S;s gemål var Beatrice d’Este. Han
fördrevs av fransmännen 1499, fördes fången till
Frankrike och dog där. — Litt.: F. Malaguzzi
Valeri, »La corte di Lodovico il Moro» (4 bd,
1913—23).
Sforzando [sfårtsa’ndå], it., även benämnt
Sforzato [sfårtsa’tå], mus. (sf, sfz),
markerat, förstärkt.
Sfragistlk (av grek, sfragi’s, sigill),
sigillkunskap. Se Sigill.
Sfygmogräf (av grek. sfygmo’s, puls, och
gra’feln, skriva), instrument, som registrerar
pulsslagen och vars kurva kallas s f y g m
o-g r a m, pulskurva. Jfr K a r d i o g r a m.
Sfygmomanomèter (av grek. sfygmo’s, puls),
blodtrycksmätningsapparat.
sfz, mus., förk. för it. sforzando (se d. o.)
el. sforzato.
Sfär el. Klo t, solid figur, som begränsas
av en buktig yta, vars alla punkter ligga lika
långt från en given punkt, sfärens
medelpunkt. Skärningen mellan ett plan och en
sfärisk yta är en cirkel, som kallas
storcirkel, om planet går genom sfärens
medelpunkt. I senare fallet delas s. i två
halvklot eller hemisf ärer. Ytan av en s. är
4nr2 och volymen ^Isnr3, där r betecknar s:s
radie eller avståndet från ytan till
medelpunkten. T. B.
Sfärernas harmoni el. Sfärernas
musik kallades av filosofen Pythagoras det för
dödliga varelser oförnimbara ljud, som
troddes uppkomma, när planeterna rörde sig kring
jorden.
Sfärisk triangel, den figur, som bildas på
en sfärisk yta av tre varandra skärande
storcirklar (se Sfär).
Sfärisk trigonometri, se Trigonometri.
Sfärold, mat., dets. som ellipsoid (se d. o.).
Sfäroidäl, klotformig. — Sfäroidalt
tillstånd kallas inom fysiken ett först
av J. G. Leidenfrost (1756) närmare
beskrivet tillstånd, som vätskor kunna antaga i
omedelbar närhet av en tillräckligt varm yta.
Om t. ex. en vattendroppe får falla på en
glödande metallyta, bibehåller den
droppformen och kvarligger på ytan utan att koka;
den avdunstar långsamt, oftast utförande
en dallrande el. hoppande rörelse. Faraday
har visat, att det med hjälp av detta
fenomen är möjligt att en lång stund förvara en
blandning av eter och fast kolsyra (med en
temp. av omkr. — 78° C) i en glödande
platinadegel och härunder låta kvicksilver frysa i
den kalla blandningen. Detta egendomliga
tillstånd, även kallat Leidenfrostska
fenomenet, förklaras därav, att vätskan
icke fuktar den varma ytan utan vilar på ett
tunt skikt av sin egen ånga. När temp. hos
ytan sjunkit under ett visst värde,
genombryter vätskan detta ångskikt, direkt
beröring sker, och explosionsartat häftig kokning
inträder. Samma fenomen förklarar varför
det är möjligt att med blotta handen snabbt
hämta upp smält metall (bly el. brons) ur en
degel utan att bränna sig el. att med bara
fötter beträda glödande stenar (forna tiders
eldprov). J. T.
Sfärollter (av grek. sfai’ra, klot, och li’thos,
sten), klotformiga, ofta radialstråligt byggda
kristallaggregat av en el. flera
substanser. N. Zn.
Sfäromèter, instrument för mätning av
krök-ningsradien hos en sfärisk yta (optisk lins) el.
tjockleken hos tunna plattor. S. består i
princip av en mikrometerskruv (jfr M i k r o m
e-t e r), vars mutter är utbildad till ett stativ
på tre ben med benens nedersta spetsar i
hörnen av en liksidig triangel, i vars mitt
skruven befinner sig. Genom att mäta
mittpunktens förskjutning mellan de två fallen, då s.
ställts på en plan yta och på en sfärisk,
beräknas lätt sfärens krökningsradie. J. T.
Sgambati [zgamba’ti], Giovanni,
italiensk tonsättare (1843—1914). Var elev av
Liszt i födelsestaden, Rom, och företog flera
konsertresor i Europa som pianist. Blev 1877
pianoprof. vid Ceciliaakad. i Rom och vann
högt anseende som kompositör och lärare.
Han framträdde även som orkesterdirigent
med stor framgång. Bildade en
kammarmusikförening, som 1877 övergick till
orkesterförening (S. och Pinelli dirigenter). Av hans
verk vunno särskilt hans kammarmusik och
orkestersaker berömmelse; hans
Dess-durkvar-tett och två symfonier spelades allmänt på
1880-talet. Även en pianokonsert blev
uppmärksammad. Av körverken märkas ett
rekviem och en mässa. S. tillhörde
nyromantiska skolans främsta italienska
representanter och verkade målmedvetet för
tysk-klassisk tonkonst. T. N.
Sganarelle [-rä’l] (av it. sganna’re, taga
ur villfarelse), fransk lustspelspersonage,
hämtad från it. commedia dell’ arte (jfr d. o.), av
Molière utformad till en realistisk bondetyp,
företrädande vardagligt sunt förnuft. (Kj. S-g.)
Sgraffèra (it. sgraffia’re, rista, kratsa), eg.
genom ristning med ett hårt verktyg
åstadkomma en teckning; ange skuggorna på en
teckning, en gravyr och även en målning,
genom parallella streck el. varandra korsande
strecklag; s. el. s c h r a f f e r a, beteckna de
heraldiska färgerna (se d. o.) genom streck
el. punkter. — S g r a f f i a’t o, i italienska
keramiken från 1300—1400-talet använt
deko-rationssätt för lergods. Det i rödbränd lera
utförda föremålet överdrages med en tunn vit
massa, i vilken orneringen ristas. (E. L-k.)
SgraffFto, G r a f f i t o, särskilt i Italien
under renässansperioden använd metod för
utförande av dekorativa rumsmålningar i
en färg. Väggen överdrages med kalkputs,
som genom tillsättning av lämpligt
färgämne (kolstybb, tegelmjöl o. dyl.) erhållit
mörk ton: svart, grå, brun, röd. över putsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
