Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
741
’s-Gravenhage—Shahada
742
anbringas ett lager kalkmjölk, varigenom ytan
blir vit. I detta lager anbringas teckningens
och skuggpartiernas linjer och strecklag
medelst ristning. Jfr Sgraffera. (E. L-k.)
’s-Gravenhage [s-ljräfenhä’ge], off. namn på.
staden Haag.
S. G. U., se Sveriges geologiska
undersökning och Sveriges
god-t e m p 1 a r e s ungdomsförbund.
Sh-. Ord, som saknas under S h-, torde sökas
under Ch-, Sch- eller Sj-.
S. H., förk. av lat. sa’lvo honöre, med titeln
utelämnad (i brevöverskrifter).
sh., förk. för shilling (se d. o.).
Shackleton [JVklten], sir E r n e s t
Henry, engelsk sydpolsforskare (1874—1922).
Deltog i R. F. Scotts (se d. o.) första resa,
varunder han fick titeln reservlöjtnant, och
ledde 1907—09
expeditionen med »Nimrod»
till Sydvictorialand (se [-Polarexpeditioner,-]
{+Polarexpeditio-
ner,+} sp. 1141).
Färden skildrade S. i »The
heart of the Antarctic»
(1909; sv. övers.). En
stort anlagd
expedition med »Endurance»
1914—17 fick ett
mycket dramatiskt
förlopp (se
Polarexpeditioner, sp.
1141 f f.); den
skildra
des i »South» (1917). S. tjänstgjorde därefter
vid nordryska fronten. 1921 bröt S. än en
gång upp mot Antarktis men avled under
vägen ombord på sitt fartyg »Quest» och
begrovs på Sydgeorgien. Resultaten av hans
första företag, av vilka de geografiska voro
banbrytande, ha publicerats i ett särskilt
verk. C. S-g.
Shadwell [JVdcoel], Thomas, engelsk
teaterförfattare (1642—92). S:s lustspel (»The
sullen lovers», 1668, »Epsom wells», 1672, »The
squire of Alsatia», 1688) äro starkt beroende av
förebilder (Ben Jonson, Molière). 1688 blev S.
poeta laureatus. »Works» 1693 och 1720,
»Se-lect plays» utg. 1903 av G. Saintsbury. J. M.w
Shaftesbury [JäTtsberi], urgammal stad i
eng. grevsk. Dorsetshire, v. s. v. om London;
2,366 inv. (1931). Här dog Knut den store
1035.
Shaftesbury [JaTtsberi], Anthony Ashley,
3:e earl av S., engelsk filosof (1671—1713). S.
företrädde en känslobetonad estetisk panteism
och en optimistisk
världsåskådning. Han
var en av de främsta
av 1700-talets
engelska moralfilosofer och
utövade ett stort
inflytande, delvis tack
vare fin klassisk
bildning och talangfullt
framställningssätt. —
Människans lycka är
enl. S. ett med
hennes dygd, och dygden
är »själens skönhet».
Skönhetens väsen är
harmoni, och dygden är då harmonien
mellan de själviska och osjälviska känslorna
under frånvaro av »onaturliga» känslur
(avund, grymhet o. s. v.). Moralen är enl. S. ej
konventionell; vi äga ett medfött, naturligt
»moraliskt sinne», av känslomässig natur. —
S:s skrifter äro samlade under titeln
»Cha-racteristies of men, manners, opinions, times»
(1711; flera uppl.; sv. övers, därur:
»Moralisterna», 1926). — Litt.: G. von Gizycki, »Die
Philosophie S:s» (1876); T. Fowler, »S. and
Hutcheson» (1882). G. O-a.
Shaftesbury [ jäTtsberi], sir Anthony
Ashley Cooper, l:e earl av S. (1672),
engelsk statsman (1621—83). Under
inbördeskriget på 1640-talet tog S. först parti för
Karl I men övergick
till parlamentets sida.
1653—59 var han i
allm. en inflytelserik
medlem av de olika
parlamenten, tidtals
även av statsrådet,
och stod från 1654 i
ständig opposition mot
Cromwell. Han
verkade för Stuartarnas
restauration,
utnämndes vid Karl 11 :s
återkomst till
skattkam-markansler, upphöjdes
till pär med titeln baron Ashley och blev
snart en av de ledande männen såsom medlem
av cabalen (se d. o.). Han stödde Karl 11 :s
politik i fråga om såväl kriget med Holland
som indulgensförklaringen 1672 (jfr
England, sp. 860), men 1673 inträdde en
brytning med hovet, och S. avskedades från
ställningen som minister. Han började då driva
en energisk opfJositionspolitik, som dels
riktade sig mot Thomas Osbornes (se d. o.)
högkyrkliga politik, dels gick ut på upplösning
av det sedan 1660 bestående parlamentet.
Hovet gjorde allt för att komma S. och hans
vänner till livs och fick honom slutligen 1677
fängslad för ett förment angrepp på konungens
prerogativ. Frigiven efter ett år, vann S. stort
inflytande genom att utnyttja allmänhetens
rädsla för en papistisk sammansvärjning.
Han genomdrev nu bl. a. 1678 katolikernas
utestängande från parlamentet. I slutet av
s. å. störtades Osborne, i början av 1679
upplöstes parlamentet, och en stor seger följde
för det parti S. skapat och som nu
började få namnet whigs. Konungen närmade
sig då skenbart oppositionen och gjorde S. till
president i privy council, men samarbetet blev
ej långvarigt. Sedan S. genomdrivit
habeas-corpus-akten (se d. o.), följde ånyo en
brytning 1679. Misstro mot honom började göra
sig gällande även bland hans partikamrater.
Sjuk och missmodig, flydde han 1682 till
Holland, där han inom kort dog. S. var
sannolikt restaurationstidens största
statsmanna-begåvning, men falsk och slug, kunde han ej
inge förtroende. Whigpartiet kan anses som
hans skapelse, och särskilt genom en politisk
klubb, The green ribbon club, i London
skapade han formerna för 1700-talets politiska
krigföring i England. — Biogr. av W. D.
Christie (2 dir, 1871). E. Hkr.*
Shah [ja], eng. namnform för schah.
Shahäda [Ja-], en Svenska alliansmissionen
tillhörig missionsstation i presidentskapet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
