Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Siddons, Sarah, f. Kemble - Side (Eski Adalia) - Sideboard - Sideby - Sidenapa - Sidenbladh, Karl Isak - Sidenbladh, Pehr Elis - Sidenindustri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
793
Siddons—Sidenindustri
794
Siddons [si’donz], Sarah, f. K e m b 1 e,
engelsk skådespelerska (1755—1831). S. var
teaterbarn, började tidigt spela vid faderns
sällskap, var 1775—76 anställd vid Drury
lane-teatern i London, spelade 1776—82 i
landsorten och var 1782—1803 anställd vid Drury
lane och 1803—12 vid Covent-garden-teatern
i London. S. var klassicismens stora tragiska
skådespelerska på engelsk scen och anses ha
varit sitt lands främsta. Hennes sällsynta
skönhet samt hennes gnistrande, av det
ädlaste plastiska och deklamatoriska uttryck
burna temperament lade i varje fall den
samtida publiken fr. o. m. 1782 för hennes
fotter. Om S:s bröder John Philip och
Charles Kemble se dessa ord. G.K-g.
SIde (nuv. E s k i A d a 1 i a) var i forntiden
Pamfyliens (se d. o.) förnämsta stad med en
god hamn. Är numera känt endast för sina
vidsträckta ruiner, bl. a. av den jättelika
amfiteatern. G-d L-n.
Sideboard [såVdbäd], eng., »sidobord»,
mat-salsmöbel, vanl. i bordshöjd, med inbyggt skåp
för silver o. dyl. — Jfr B y f f é.
Si’deby, fi. Siipyy, kustsocken i s. delen av
Vasa lån, Finland; 203 kvkm, 3,878 inv. (1931),
övervägande antalet svensktalande. O. Brn.
Sidenapa, zool., dets. som silkesapa, se
K 1 o a p o r.
Sidenbladh, Karl Is ak, språkforskare,
kommunalman och statistiker (1840 1911),
bror till P. E. S.; blev fil. dr i Uppsala 1866
samt var docent i nordiska språk där 1867
71. S. blev 1871 aktuarie i Statistiska
centralbyrån, 1879 förste
aktuarie samt var efter
brodern överdir. och
chef 1901—05. S. var
liksom brodern en
rastlöst verksam och
mångfrestande man.
Han var bl. a.
stadsfullmäktig 1887—1905.
S. utgav utom
språkvetenskapliga arbeten
och off. statistiska
publikationer (främst
befolkningsstatistiska)
Sveriges kommuner i
administrativt, judieiellt och ecklesiastikt
hänseende (årg. 1885—1906), »Administrativ
handbok» (1894) m. m. Därjämte redigerade
han under en lång följd av år (1878—1911)
Sveriges Statskalender och medarbetade i
Nordisk Familjeboks l:a och 2:a uppl. H. G-n.
Sidenbladh, Pehr Elis, geolog och
statistiker (1836—1914), bror till K. I. S. Blev
1863 fil. dr, efter anställning vid Sveriges
geologiska
undersökning 1867 aktuarie och
1870 sekr. hos
Statistiska centralbyrån
samt var 1879—1901
dess överdir. och chef
samt inlade om dess
utveckling stora
förtjänster. S. var led.
av åtskilliga
kommittéer och 1869—77 red.
av Sveriges
Statskalender. S. utgav bl. a.
flera geologiska kart-
Sarah Siddons. Målning av Th. Gainsborough i
National gallery i London.
blad med beskrivningar, ett antal off.
statistiska publikationer, »Sällsamma händelser
i Sverige med Finland åren 1749—1801 och
i Sverige åren 1821—1829» (1908) samt
»Schweden, statistische Mittheilungen» (1873),
utarbetad till världsutställningen i Wien och
förebilden till de av G. Sundbärg och J.
Guinchard utgivna handböckerna. H. G-n.
Sidenindustri. Siden (av kin. si,
silkesmask) kallas vävnad av silkestråd el.
silkes-garn, tillverkat av äkta el. naturligt silke
genom sammanläggning och hoptvinning av
de fina s. k. kokongtrådar, som vissa
insekters larver — framför allt silkesfjärilens larv,
silkesmasken, — spinna omkring sig, när de
skola övergå till puppstadiet (se S i 1 k e
s-fjärilar). Den råa kokongtråden (grège) av
äkta silke är en dubbeltråd, omgiven av ett
äggviteämne (silkelim, sericin) och bestående
av ett annat äggviteämne (fibroin). Råsilket
är täml. strävt, glanslöst, gult (europeiskt
silke) el. vitt—vitgrönt (kinesiskt och japanskt
silke) samt nyttjas som sådant till en del
artiklar (råsiden, gas, spetsar). Det mesta
råsilket avkokas (degummeras) i såpvatten,
varvid sericinet avlägsnas och silket blir
kräm-vitt, mjukt och glänsande samt kan blekas
och färgas till alla nyanser. De högsta
kvaliteterna äro o r g a n s i n (till varp) av två
jämförelsevis hårdsnodda grègetrådar, som
hoptvinnas åt motsatt håll, samt t r a m e (till
inslag) av två löst hoptvinnade dylika
trådar. Båda dessa silkesslag hasplas direkt upp
av kokongernas mellanskikt och ha en
betydande fiberlängd (300—600 m). De yttersta
och innersta skikten av kokongerna kunna
däremot icke upphasplas direkt utan kardas,
kammas och spinnas till garn på samma sätt
som andra kortfibriga textilämnen (florett-,
flock-, filosell-, chappe- el. schappesilke m. fl.
varianter). Avfallet härav ger ytterligare en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
