Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
801
Siedentopf—Siemens, E. W. v.
802
Siedentopf [zPdontåpf], Henry Friedrich
Wilhelm, tysk fysiker (f. 1872), e. o. prof,
i mikroskopi vid univ. i Jena, har jämte
Zsig-mondy utvecklat och fullkomnat mikroskopet
(jfr Ultramikroskop). J. T.
Siedlce [Jjä^ltsä], ry. Siedlets, stad i polska
vojevodskapet Lublin, 105 km n. n. v. om
staden Lublin; 30,676 inv. (1921).
Järnvägsknut, handelsstad; slott, fordom tillhörigt
furstarna Oginski.
Sieg [zik], högerbiflod till Rhen, i
West-falen och Rhenprovinsen, kommer från
Rot-haargebirge och inmynnar nedanför Bonn; 131
km lång. S:s floddal, Siegerland, är
utomordentligt rik på järnmalm.
Siegbahn [sFgbän], K ar 1 M a n n e Ge o r g,
fysiker, universitetslärare, Nobelpristagare (f.
1886 3/12). Blev fil. dr och docent i fysik i
Lund 1911, t. f. prof, i fysik i Lund 1915, ord.
1920, prof, i Uppsala
1922. S. ägnade sig
först åt studiet av
växelströmmar och
magnetiska fält.
Efter doktorsavh.,
»Mag-netische Feldmessung»
(1911), har han
publicerat undersökningar
över elektriska kablar,
telefonmembraner och
en del elektriska
mätinstrument. Sedan
Mo-seley funnit, att
våglängderna för olika
ämnens karakteristiska röntgenstrålar stå i
bestämt förhållande till resp, ämnens
atomnummer, övergick S. till
röntgenspektrosko-pien, som genom honom och hans lärjungar
nått en storartad utveckling. S. har
konstruerat röntgenrör dels av glas, dels av metall,
försedda med lätt uttagbar antikatod, som
kan beläggas med det ämne undersökningen
gäller. Medelst sådana rör och den av S.
konstruerade vakuumspektrografen
har en höggradig precision vid bestämning av
röntgenstrålarnas våglängder kunnat ernås (se
vidare Röntgenstrålning, sp. 97). S.
har vid olika tillfällen utgivit
sammanfattande framställningar av röntgenspektroskopiens
utveckling, senast »Spektroskopie der Röntgen
strahlen» (1924; 2:a uppl. 1931). Betydelsen av
S :s arbeten framgår av att han för »sina
rönt-genspektroskopiska upptäckter och
forskningar» 1925 erhöll 1924 års Nobelpris i fysik.
Som tekniker har S. blivit känd bl. a. genom
konstruktioner av registrerande
mikrofotome-ter, högvakuumpump och
gitterdelningsma-skin. S. är led. av Vet.-akad. (1922; av dess
Nobelkommitté för fysik 1923) samt led. el.
hedersled, av flera in- och utländska
vetenskapliga samfund. E. R-dt.*
Siegburg [zFkbork], stad i preuss.
Rhenprovinsen, 23 km s. ö. om Köln, vid floden Sieg;
19,356 inv. (1925). Mångsidig industri; S:s
fordom berömda sten- och lergodstillv.
upphörde efter trettioåriga kriget.
Benediktin-kloster, gr. 1064, sekulariserat 1803,
återupprättat 1914.
Siegen [zFgon], stad (stadskrets) i preuss.
prov. Westfalen, vid floden Sieg; 30,787 inv.
(1925). Järn-, stål- och valsverk.
Siegen [zPgen], Ludwig von, se
Mez-z o t i n t(o)g r a v y r, sp. 9.
Siegfried [zi’kfrit], se Sigfrid.
Siegfriedställningen [zPkfrit-], av tyskarna
i förväg beredd försvarsfront i Frankrike
under världskriget, från Arras i s. s. ö. riktning
v. om Cambrai, över S:t-Quentin och La Fère
ned mot Aisne strax ö. om Soissons. S.
benämndes av de allierade
Hindenburglin-j e n. Se vidare Belgisk-franska
fronten, sp. 1175, 1193, 1197 och kartor. M. B-dt.
Siegrooth [si’gröt], Gustaf Henrik von,
krigare (1670-talet—1709), av en urspr. tysk,
1688 i Sverige naturaliserad ätt. Efter
studier vid Uppsala univ. och tjänst i franska
armén blev S. löjtnant vid Livgardet 1696,
överste vid Dalreg:tet 1706 och stupade vid
Poltava 1709. Han var en ovanligt skicklig
och rådig truppledare och utmärkte sig vid
ett otal tillfällen. S:s »relationer» från åren
1702—04 äro utgivna av A. Quennerstedt i
»Karolinska krigares dagböcker», 12 (1918).
Med S. utgick hans ätt. Wdt.
Siegroth [si’gröt], Gustaf Adolf von,
riksfriherre, militär (1725—1802). S. tillhörde
en urspr. tysk, 1649 naturaliserad svensk ätt
(utdöd 1805). S. blev 1744 volontär vid
Fortifikationen, sedan
kornett vid Västgöta
kavalleri. 1745—53 var
han i fransk
krigstjänst (hans
anteckningar från 1752 tr. i
F. U. Wrangel, »Resor
och resenärer i
Frankrike», 1928). 1758
beordrades han till
armén i Pommern, där
han från 1761 var
generaladjutant. Var
efter vartannat chef för
Jämtlands,
Västman
lands och Södermanlands regementen samt blev
1778 generallöjtnant. Södermanlands
regemente, för vilket han på egen bekostnad
inköpte övningsplats och 8 kanoner fältartilleri
för manskapets övning, bragte han upp till
det bäst övade inom armén. I 1788—89 års
fälttåg deltog han med utmärkelse och
återvände sårad som general i armén. L.W:sonM.*
SFellatjåkko, ett av de vackraste och mest
besökta Abiskofjällen, 12 km s. om Abisko;
1,761 m ö. h.
Siemens [zFmons], Ernst Werner von,
tysk elektrotekniker (1816—92), bror till F.
S. och W. S. Var urspr. artilleriofficer,
ägnade sig åt studiet av elektriciteten samt
grundade 1847 tills, m.
ingenjören J. G.
Hal-ske (se d. o.) den
sedermera världsberömda firman Siemens
& H als k e i Berlin.
Firmans första
insatser skedde inom den
elektriska telegrafiens
och
svagströmstekni-kens område, men
sedan S. 1867 lyckats
konstruera en
praktiskt användbar dy-
XVII. 26
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
