Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
805 Siende—Siene 806
Utsikt över Siena. — Fasaden till katedralen i Siena.
talet, med fresker av Sodorna m. fl. ur det
i S. födda helgonet Katarinas liv. Den ligger
på Fontebrandakullen ovanför den av Dante
odödliggjorda brunnen, och vid den branta
gränden ligger Katarinas hus, vars rum
förändrats till kapell el. oratorier, samt en kyrka
med fresker ur helgonets liv. Mitt i staden
vid föreningen av de åsar, på vilka staden
är byggd, ligger Piazza del Campo (Piazza
Vittorio Emanuele). Vid dess s. sida ligger
det i gotik 1289—1305 byggda men sedan
flera gånger tillbyggda Palazzo pubblico, rikt
på konstverk. Stora rådets forna sal
förändrades till teater av Riccio 1560 och ombyggdes
1753. Det lätta och eleganta tornet (Torre del
Mangia, 102 m högt) på ena sidan uppfördes
1338—45, och kapellet vid dess fot i form av
en loggia tillkom 1352—76. Vid torgets n.
sida ligger Loggia della mercanzia (från
1400-talet). I mitten av torgets halvcirkel står
Fonte Gaia, en 1868 uppsatt kopia av Quercias
mästerverk, som, illa medfaret, nedtagits och,
rekonstruerat, uppställts i S:s stadshus. Bland
stadens många andra byggnader, offentliga
och enskilda, må anföras Palazzo Buonsignori,
en gotisk tegelbyggnad från 1300-talet,
Palazzo del capitano el. Grottanelli (nu
Piccolo-mini Clementini), urspr. det off. residenset för
republikens capitano di giustizia och capitano
de guerra (restaur. på 1850-talet), Palazzo
Piccolomini, byggt för Nanni Piccolomini,
påven Pius III:s fader, nu stadsarkiv, Palazzo
reale, nu säte för prefekturen, Palazzo
Salim-beni, utvidgat och delvis ombyggt 1877—81
och nu tillhörigt en gammal bank (från 1624),
och Palazzo Tolomei, sannolikt den äldsta
profanbyggnaden i staden (delvis från 1205).
Accademia di belle arti (konstakad.)
innehåller stadsmuseet, en värdefull samling av omkr.
700 tavlor, huvudsaki. arbeten av den äldre
Sienaskolan. Stadsbiblioteket (inrättat 1663)
innehåller 106,000 bd, 78,000 flygskrifter, över
5,000 handskrifter, mynt, medaljer m. m.
S., som kanske anlagts av etruskerna, blev
under Augustus romersk koloni med namnet
Sena lulia samt ingick senare i de
lombar-diska ooh karolingiska väldena. 1133 blev S.
fristad och nådde snart betydande blomstring,
var först ghibellinskt och stred mot Florens
och Pisa. Florens besegrades vid Monteaperti
1260, men 1270 intog Karl av Anjou S. och
gjorde staden till medlem av guelfiska
stadsförbundet. Från slutet av 1200-talet tävlade
S. med Florens i rikedom och intresse för
konsten. Dess storartade byggnader och
samlingar vittna ännu om den särskilt inom
målarkonsten framstående Sienaskolans
betydelse. Omkr. 1487 erövrades makten av
Pan-dolfo Petrucci, kallad »il Magnifico». Efter
dennes död (1512) fördrevs hans släkt 1524,
och S. ställde sig under kejsar Karl V:s hägn.
Men då det kejserliga beskyddet blev alltför
tryckande, bortjagades 1552 med fransk hjälp
den spanska besättningen. Efter tappert
försvar föll staden 1555 i kejsarens bundsförvant
Cosimo de’ Medicis händer och förenades 1557
med den florentinska staten, sedermera
stor-hertigdömet Toscana. 1859 anslöt sig S., först
av alla städer i Toscana, till konung Viktor
Emanuel. — Litt.: K. Chl^dowski, »S.» (sv.
övers. 1920); M.Kirschstein, »S.»(1923). J.F.N.*
Siende, härad i
Västmanlands län,
på nordsidan av
Mälaren, ö. om
Västerås; 216,24
kvkm, 5,489 inv.
(1932). Socknar:
Tillberga, Ilubbo,
Badelunda, Irsta,
Kärrbo och
Kungs-åra. Kantas i s. av
Gran- och
Väster-åsfjärdarna med
Björnön och Aggar
-ön och har i övrigt
omväxlande
slätt-och skogskaraktär.
I v. Badelundaåsen
(se d. o.). 9,231 har
åker, 10,031 har
skogsmark.
Huvudnäring: jordbruk. I Ilubbo
ligger Tillberga
järnvägsknut. Kommu-
nikationer: se kartan vid Västmanland.
S. tillhör Västerås fögderi och Västmanlands
mell. domsaga.
Siene, socken i Älvsborgs län, Kullings hä-
SlENDE HB
Skalal: 5OO OOO
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
