Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sikher - Si-kiang, Hsi-kiang, Västfloden - Sikinnis - Sikkim - Sikkimi, Sikkimin - Siklöja - Sikorski, Władysław - Sikorsky - Siksjöbergsfältet - Siksläktet - Sikt - Siktbarhet - Sikte, Siktmedel - Siktväxel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
841
Si-kiang—Siktväxel
842
ningham, »A history of the sikhs» etc. (1849;
ny, revid. uppl. 1918). J. Ch-r.
Si-kiang, H s i - k i a n g, Västfloden,
Sydkinas största flod och viktigaste
vattenväg (flodområde omkr. 400,000 kvkm, 1,800
km lång), uppstår i prov. Yün-nan av
Yü-kiang och Hung-shui-kiang, upptar vid
Wu-chou bifloden Fu-kiang, vars övre lopp
genom en kanal med slussar förbindes med övre
Siang-kiang, samt i nedre loppet den
segelbara Pei-kiang. S:s huvudarm är den
förnämsta bland de flodarmar, som bilda
Kantons delta (jfr K a n t o n f 1 o d e n), och
mynnar vid Macao. Trots talrika forsar är S.
segelbar till Wu-chou.
Si’kinnis, grekisk dans, se Dans, sp. 487.
Si’kkim, brittisk-indisk lydstat på sydsidan
av Himalaja, begränsad av distr. Darjeeling
(Bengalen) i s., Nepal i v. och Tibet och
Bhu-tan i n. och ö.; 7,298 kvkm, 81,722 inv. (1921),
huvudsaki. hinduer och buddister. S. består
av djupa dalgångar, skilda åt genom höga
berg (i n. bl. a. Kanchanjanga, 8,580 m). S.,
genom vilket huvudvägen går från Indien till
Tibet, blev 1817 ett protektorat under
Ostindiska kompaniet, som 1850 annekterade
landets s. del; genom fördrag med Kina (1890)
bragte indiska regeringen landet helt under
sin kontroll. Fursten (mahäräja) residerar i
staden Gangtok. J. Ch-r.
Sikkimi, S ikk imin, farm., se S t j ä r
n-a n i s.
Siklöja, zool., se Siksläktet.
Sikorski [Jikå’rski], Wlady sia w, polsk
general och politiker (f. 1881), urspr.
vattenbyggnadsingenjör. Deltog i världskriget med
de polska legionärerna och blev sedan general
i aktiv tjänst, 1921 chef för generalstaben.
Efter mordet på president Narutowicz var S.
dec. 1922—maj 1923 ministerpresident och
inrikesminister, dec. 1923—nov. 1925
krigsminister. S. har bl. a. skrivit ett arbete om
Polen och Frankrike i gångna och nuv. tider
(1931; fr. övers. 1932). A. A-t.
Sikorsky [-kå’r-] (S i k o’r s k i j), rysk
flygplanstyp, konstruerad av löjtnant J. Sikorskij
1913, ett »jättebiplan», som kunde medföra 8
pers., det första i sitt slag. Under
världskriget användes av Ryssland S:s flygplan,
däribland en större typ, som kunde medföra
15 pers, och 1,500 kg bomblast. Dessa stora
flygplan användes för längre raider men
utdömdes småningom, då de efter hand blevo
nedkämpade av fiendens snabbare och mer
lättmanövrerade jaktplan. Efter kriget har
fabrikationen överflyttats till U. S. A., och
Sikorskyflygplan ingå bl. a. i Förenta
staternas luftflotta. ö-g.
Siksjöbergsfältet, järnmalmsfält i Norrbärke
socken, Kopparbergs län, omfattande
Siksjö-bergs- och Bäckgruvorna. Äges av a.-b. Starbo
gruvfält. 1930 erhöllos 10,781 ton malm.
Siksläktet, Coregönus, tillhör laxfiskarnas
fam. Kroppen är långsträckt, hoptryckt från
sidorna och täckt av medelstora, löst sittande
fjäll, huvudet litet, munnen liten, och
tänderna äro antingen små, lätt avfallande el.
saknas. Stjärtfenan är djupt inskuren.
Färgen är ovan grön, på sidorna silverglänsande.
Köttet är vitt. Flertalet arter lever i insjöar,
helst med klart vatten, några finnas även i
havet men leka i sötvatten. S. växlar starkt
Vanlig sik, Goregonus lavar etus.
under olika levnadsvillkor. Med hänsyn till
levnadssättet kunna de svenska sikarna
indelas i planktonätande med gälräfständerna
utbildade till en silapparat och
bottendjurs-ätande med korta, glesa gälräfständer. Till de
senare hör den vanliga siken, C.
lava-retus, som blir 60—90 cm lång och
förekommer från Öresund runt Sveriges s. och ö. kust.
Därjämte förekommer den i många insjöar.
Den har trubbig nos, medan den närstående
storsiken, C. maraena, utmärkes av tvär
nos. Även denna art förekommer i ö.
skärgården och i vissa större insjöar.
Näbbsiken, C. oxyrhynchus, högst 60 cm lång,
igenkännes på den långt utanför munnen
utskjutande överkäken. Den lever
huvudsakligen på djupt vatten i Vänern (»Vänerns
fetsik»). Planktonätare är den i många
lokalraser i insjöarna förekommande gråsiken,
C. wartmanni, som kan bli 60 cm lång men
även förekommer i dvärgraser och vanl. blir
betydligt mindre än föreg. arter. Till
undersläktet Argyrosomus hör s i k 1 ö j a n, A.
albula (finnarnas m u i k k o), högst 30 cm lång.
Den igenkännes på den framskjutande
underkäken. Den förekommer dels i ö. skärgården,
dels i en mängd insjöar. Födan utgöres av
plankton. Rommen brukas som kaviar under
namnet löjrom (se d. o.). Alla medlemmar av
s. spela en viktig roll som matfisk, ej blott i
n. och mell. Europa och Nordamerika utan
även i Sibirien. De odlas även. De flesta
arterna, även de svenska, äro mellanvärdar
för den breda binnikemasken. T. P.
Sikt. 1. (Iland.) Ty. Sicht, eng. sight,
uppvisande av växel till betalning eller accept i
uttryck som (betalbar) »vid sikt» (= »a vista»,
se d. o.) och (så och så lång tid) »efter sikt»
(= »a viso», se d. o.). Jfr Växel. (K. II. A.)
2. (Tekn.) Se Kvarn.
3. (Sjöv.) Luftens grad av
genomskinlighet. Vid »god s.» synas föremål på stort
avstånd, varvid luften säges vara »siktig»;
råder motsatt förhållande, är det »dålig s.».
Sikta ett föremål till sjöss betyder
att få föremålet inom synhåll, att man får
syn på det. ö-g.
Siktbarhet, den på atmosfärens tillfälliga
beskaffenhet beroende möjligheten att urskilja
mer el. mindre avlägsna föremål. S. är störst,
då luften är fri från såväl stoft- och
vattenpartiklar som ojämnheter i temp. och täthet; den
minskas genom dis (solrök, calina) o. a.
grumling av luften. Enl. internationell
överenskommelse anges s. i grader från 0 till 9
alltefter de avstånd, vid vilka föremål äro
skönjbara; 0 betecknar, att synvidden är begränsad
till 50 m, 9, att den har längre utsträckning
än 50 km. Se vidare art. Dis. E. P.
Sikte, Siktmedel, krigsv., se Riktmedel.
Siktväxel (jfr Sikt 1), havd., växel, som
be
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
