Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Silfvercrona (Siluercroen), Pieter Spiering - Silfverhielm, släkt - Silfverhielm, Carl Jöran (Georg) - Silfverhielm, Jöran - Silfverschiöld, Nils - Silfverschiöld, Nils August - Silfverskiöld (Silfverschiöld), släkt - Silfversparre, släkt - Silfversparre, Arent Fredrik Herman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
845
Silfverhielm—Silfversparre, A. F. H.
846
ning till Holland blev han 1636 finansråd och
adlad med namnet S. Med ett kort avbrott
var han 1636—49 svensk resident i Haag.
Efter en ny, kortare vistelse i Haag avreste
han 1651 till England för att framföra
drottning Kristinas erkännande av engelska
republiken och Cromwells protektorat, men
efter endast några dagars sjukdom avled han.
S. var stor konstvän och särskilt bekant som
Gerrit Dous frikostige beskyddare. (G. J-n.)
Silfverhielm, svensk släkt, härstammar från
hövitsmannen
MattsHenrikssonSkri-vare (levde ännu 1571). Redan dennes son
hövitsmannen HenrikMattsson (d. 1591
el. 1592), som 1575 fick bekräftelse på
gammalt frälse, omtalas med namnet S. Hans
sonsons sonson Jöran S. (se nedan) blev 1719
frih. Dennes son frih. Claes Eric S. (1725
—92) var 1778—84 landshövding i Skaraborgs
län, blev 1775 generallöjtnant och var en
bemärkt man inom hattpartiet. Om den
sistnämndes brorson frih. C. J. S. se nedan.
Dennes kusin frih. Jöran Ulrik S. (1762—
1819) blev 1787 hovpredikant, var 1803—07
svensk minister i London och 1818—19 led.
av Rikets allmänna ärenders beredning. En
av Thorilds vänner och ivrig swedenborgare,
utgav S. »Inledning till kunskapen om den
animale magnetismen» (1787) m. m. Den
fri-herrliga grenen utgick i Sverige 1819 men
fortlever i Finland. B. H-d.
Silfverhielm, Carl Jöran (Georg), frih.,
magnetisör (1754—1808); jfr släktart. Blev
1786 kapten vid Livgardet och 1795 överste i
armén. Hemkommen från en resa till
Frankrike, där han lärt känna den animala
magnetismen, väckte han 1786 i Stockholm stort
uppseende som magnetisör. Han stiftade ett
sällskap för magnetism och öppnade en stor
s. k. baquet. E. B-m.
Silfverhielm, Jöran, frih., karolinsk krigare
(1681—1737); jfr släktart. Var livdrabant 1700
—04, blev överste och chef för Smålands
kav.-reg:te 1712, generalmajor 1717, frih. 1719, chef
för Livreg:tet till häst 1728 och tillika
slutligen fältmarskalk 1734. S. deltog i fälttågen
1700—09, följde efter Poltava Karl XII till
Turkiet, råkade i dansk fångenskap i
Stral-sund och deltog i norska fälttåget 1718. Efter
Karl XII:s död var han en av dem, som
bestämde krigsbefälets hållning att icke hylla
Ulrika Eleonora, förrän ständerna träffat sitt
avgörande. Han spelade även sedan politisk
roll. Wdt.
Silfverschiöld, Nils, frih., militär,
lanthus-hållare och politiker (1753—1813); jfr
släktart. Silfverskiöld. S. blev major 1781
och lämnade 1784 krigstjänsten för att helt
ägna sig åt skötseln
av Kobergs (se d. o.)
fideikommiss; 1802
överflyttade S. till ett
annat fideikommiss,
Säbylund i Närke. S.
var framstående
lant-hushållare. Han
verkade även för
lant-bruksundervisningens
befrämjande. Starkt
politiskt intresserad,
gjorde sig S. särskilt
känd genom sina
häf
tiga angrepp på regeringen vid riksdagen i
Norrköping 1800. Vid 1809—10 års riksdag
var S. led. av statsutskottet. 1812 tillhörde
han såväl hemliga utskottet som
bankoutskottet. B. E-r.
Silfverschiöld, Nils August, frih.,
lant-hushållare, politiker (1816—69), sonson till
N. S. Ägnade sig redan vid tidiga år åt
jordbruk vid skilda egendomar i Västergötland
och blev snart en av provinsens mest
framstående jordbrukare. 1864—69 var S. ordf, i
Älvsborgs läns n. hushållningssällskap och
nedlade där ett mycket betydelsefullt arbete.
Från 1863 till sin död var S. led. av länets
landsting, 1867—68 som dess vice ordf. 1866
—69 tillhörde S. Första kammaren, där han
var en av ministären De Geers mest
inflytelserika anhängare. B. E-r.
Silfverskiöld (Silfverschiöld), svensk
släkt. N ils el. Niclas Hyltenius (1635
—1702; se d. o., släktart.), som adlades 1686
med namnet Silfverskiöld, var jur.
prof, i Lund. Hans sonson presidenten i Göta
hovrätt Arvid S. (1710—81) blev 1771 frih.
(Silfverschiöld). Om dennes son frih.
Nils Silfverschiöld och hans sonson frih. N. A.
Silfverschiöld se d. o. Den senares brorson, frih.
Otto Baltzar Arvid Silfverschiöld (f.
187 1 24/5) på Koberg, en framstående
lanthus-hållare och kommunalman, tillhörde 1906—08
och 1922—24 Andra och 1909—19 Första
kammaren. — Till den adliga ätten hör med. lic.
Petter Didrik Silfverskiöld (f.
1854 12/8), barnläkare i Göteborg och läkare
vid Styrsö havsbad samt 1890—1925 vid det
på hans initiativ inrättade kustsjukhuset för
skrofulösa barn vid Styrsö (se S ty r s ö).
Dennes son Nils Otto Silfverskiöld (f.
1888 3/i) blev med. dr i Stockholm 1924 samt
docent i ortopedi vid Karol. inst. 1925; han
är en framstående ortoped. B. H-d.
Silfversparre, svensk frälsesläkt. Äldste
kände stamfadern är väpnaren Sune
Jonsson, vilken nämnes som underlagman i
Uppland 1430—32. Släkten introducerades 1625
med namnet Silfversparre. Sune Jonssons
sonsons sonson Nils Persson (d. 1572) på
Holma (Småland) var typen för en viss grupp
av tidens småfrälse, duktig krigare,
hänsynslös godsförvärvare och stor våldsverkare. Han
nämnes som fogde, häradshövding och (under
nordiska sjuårskriget) hövitsman för det
småländska bondeuppbådet och andra trupper. —
Om I. L. S. se nedan. En släktmedlem,
hovmarskalken Aron Gustaf S. (1727—1818),
blev 1809 frih. (enl. 37 § R. F.). Om dennes
sonsons son A. F. H. S. se nedan. B. H-d.
Silfversparre, Aren
man,
artillerikonstruktör (1856—1902);
jfr släktart.
Genomgick Tekniska
högskolans fackskola för
bergsmekanik 1875—
79 och blev efter några
års utländska
studieresor anställd som
konstruktör vid The
Nordenfelt gun and
ammunition co. i
London. 1885 kom S. till
Bofors, där han 1894
t Fredrik Her-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
