Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Silfversparre, Arent Fredrik Herman - Silfversparre, Isaac Lars - Silfverstolpe (Silverstolpe), släkt - Silfverstolpe, Carl Gudmund Uno - Silfverstolpe, Fredrik Otto - Silfverstolpe, Gunnar Mascoll - Silfverstolpe, Magdalena (Malla), född Montgomery
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
847
Silfversparre, I. L.—Silfverstolpe
848
blev överingenjör och teknisk chef för hela
det stora bruket. S. inlade stora
förtjänster om höjandet av stålindustrien i Sverige
samt var en synnerligen framstående
konstruktör av krigsmateriel. Så t. ex. fick
den av honom konstruerade
kanonmekanismen med s. k. ogival skruv — en av de
första säkert funktionerande
snabbeldsmeka-nismerna — allmänt erkännande samt
antogs på 1890-talet för flertalet av svenska och
danska flottornas kanoner. Vid denna tid
övergick artilleriet till snabbskjutande pjäser med
väsentligt större ballistisk effekt än förut. S.
konstruerade vid denna tid så gott som alla
svenska flottans och kustartilleriets kanoner.
Under provskjutning vid Bofors med en ändrad
15 cm kanon (mekanismen ej av S:s
konstruktion) sårades S. dödligt. G. af W-dt.
Silfversparre, Isaac Lars, militär,
hovman (1753—1833); jfr släktart. S. blev 1796
överste för Livregementsbrigadens husarkår,
1801 generaladjutant och chef för Smålands
lätta dragoner och 1810 generalmajor. Vid
sitt avsked 1827 erhöll S. generallöjtnants
n. h. o. v. På hovmannabanan avancerade S.
1794 till prinsessan Sofia Albertinas
hovmarskalk. Vid statskuppen 13 mars 1809 var S.
en av Adlercreutz’ följeslagare och förde
sedan befälet över den avsatte konungens
bevakning. Som generaladjutant i Stockholm
utövade S. befälet över huvudstadens trupper
vid kronprins Karl Augusts begravning 1810
och bär därför en dryg del av ansvaret för
truppernas passiva uppträdande vid mordet på
A. v. Fersen d. y. En huvudsaki. av S. förd
journal över Gustav IV Adolfs fångenskap på
Gripsholm är utg. av S. Clason i »För hundra
år sen», 3:e saml. (1911). B. E-r.
Silfverstolpe (Silverstolpe), svensk släkt,
som uppgives härstamma från en skotsk, till
Sverige under Erik XIV inkommen släkt
M a s c o 11. Kyrkoherden på Dal B r y n o
1-phus Andreæ (1592—1674) var farfar till
kammarrevisionsrådet Gudmund H e s s e
1-g r e n, som 1751 adlades med namnet
Silfverstolpe (1678—1756). Om hans sonsöner
A. G., F. S. och G. A. Silverstolpe se sp. 874
—877. Den sistnämnde var farfar till
justitie-rådet Karl Fredrik Silverstolpe
(1854—1921), som var preses i Mus. akad. Om
dennes son K. G. M. Silverstolpe (Gunnar
Westin Silverstolpe) se sp. 877, om dennes
syss-ling Gunnar Mascoll Silfverstolpe se nedan. —
A. G., F. S. och G. A. Silverstolpes kusins,
översten David Gudmund S i 1 f v e
r-stolpes (1769—1819), maka var M.
Silfverstolpe, född Montgomery (se nedan). Om
A. G. Silverstolpes son F. O. Silfverstolpe se
nedan; om dennes kusin G. L. Silverstolpe se
sp. 876. Kusins sonson till A. G., F. S. och
G. A. Silverstolpe var C. G. U. Silfverstolpe
(se nedan). — Litt.: Släktmonogr., utg. av C.
Silfverstolpe (1884). B. H-d.
Silfverstolpe, Carl Gudmund Uno,
ur-kundsutgivare, historisk författare (1840—99);
jfr släktövers. Var först officer, ingick 1867
i Riksarkivet, blev 1896 arkivarie där samt
1895 hovmarskalk. Fil. hedersdr i Uppsala
1893, led. av Vitt.-akad. 1894. S. utgav
»Svenskt diplomatarium» för tiden 1401—20
(bd 1—3, 1875—92), adelns riksdagsprotokoll
(bd 8—15, 1886—97) för tiden 1734—46, J. A.
von Höpkens skrifter (2 bd, 1890—93), Erik
XIV :s nämnds dombok samt Vadstena
klosters jordebok (båda i Hist. Handl. 1884 och
1897—98). S., som var en skicklig och
grundlig forskare och
ur-kundsutgivare, blev en
föregångsman genom
grundläggandet 1875
och redigeringen av
tidskriften Historiskt
Bibliotek (se d. o.).
Han skrev, bl. a. där
och i Hist. Tidskr.,
värdefulla studier i
svensk kloster- och
helgonhistoria.
Särskilt märkas avh. om
kyrkans angrepp på
Birgittas
uppenbarel
ser (i Vitt.-akad :s Handl., bd 12, 1895) samt
»Klosterfolket i Vadstena» (1898). B. H-d.
Silfverstolpe, Fredrik Otto, ämbetsman
(1795—1882), son till A. G. Silverstolpe. Blev
1818 fil. mag. och var 1832—44 riddarhussekr.,
blev 1835 major i Generalstaben men tog 1838
avsked. S., som 1837—44 varit
riksgäldsfull-mäktig, var 1844—48 ecklesiastikminister.
För 1847 års riksdag framlade han ett förslag
till läroverksreform, väsentligen
överensstämmande med de av riksdagen 1845 uttalade
önskemålen och innebärande förening av
apologist- och lärdomsskola samt gymnasium till
en enhet. Förslaget, som antogs av riksdagen,
föranledde det i läroverkens historia viktiga
cirkuläret i frågan 1849. S. var 1849—63
landshövding i Västmanlands län. Fr. Sg.
Silfverstolpe, Gunnar Mascoll,
författare (f. 1893 21/i); jfr släktart. Blev fil. lic. i
Uppsala 1919, intendent vid Kungl.
husge-rådskammaren 1920 samt konst- och
littera
turkritiker i
Stock-holms-Tidningen 1926.
S. har utgivit
diktsamlingarna »Arvet»
(1919), »Dagsljus»
(1923), »Vardag» (1926)
och jämte K. Asplund
tolkningar av
angel-saxisk lyrik, »Vers
från väster» (2 bd,
1922, 1924). S. har
besjungit familjelivet,
barndomsårens minnen
och syskons skygga
gemenskap. En
mel
lansvensk gymnasiestad och herrgårdsmiljö
få frisk objektivitet i hans dikter. Varm
tacksamhet för människolivets sköna gåva
förenar sig hos honom med vemod över
alla mänskliga förbindelsers förgänglighet.
S:s vers, mera traditionsvårdande än
nydanande, har konstnärlig klarhet och rent
välljud. Han har även författat konst- och
kulturhistoriska skrifter: »D. K. Ehrenstrahl,
kurzer Unterricht» (1918),
»Riddarhuspalat-set» (i »Sveriges riddarhus», 1926),
»Bokbindare i Stockholm 1630—1930» (1930), utgivit
C. W. Bottigers självbiografiska anteckningar
(1929) och deltagit i redigerandet av
Bellmans-sällskapets Bellmansupplaga. J. L-t.
Silfverstolpe, Magdalena (Malla), född
Montgomery, memoarförfattarinna (1782
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
