Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Siljan - Siljansborg - Siljansnäs - Siljans sågverks-a.-b. - Siljeström, Per Adam - Silke - Silkeborg - Silkesapor - Silkesbomullsträd - Silkesfjärilar, Silkesspinnare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
851
Siljansborg—Silkesfjärilar
852
lödningar av R. Lundberg och V. Wahlberg
1887—90 samt mera detaljerat av G.
Santes-son 1912—13. Större delen av sjöbottnen
ut-göres av ett täml. flackt bäcken, nående ned
till 30—40 m djup, men detta genomdrages
av en markerad djupränna av 1—2 km bredd
från ett par km s. om Mora, förbi Dragnäs
udde, där sjöns största djup, 120,5 m,
uppmätts, och Kroks udde (82 m djup) samt
vidare i en vid båge med djup över 100 m s.
om Vattholmsskären och in i österviken.
Den åsikt, som i rännan ser ett under
istiden upprensat stråk av genom
tekto-niska störningar mindre motståndskraftiga
bergarter, vinner stöd i förekomster av
rullstensgrus s. om österviken och vid sjöns
n. v. ända, vilka markera kraftiga subglaciala
strömfåror. Efter landisens avsmältning
intogs Siljansbäckenet av en vik av Baltiska
havet, vars högsta strandmärken enl. B. E.
Halden träffas vid Orsa på 217 och vid
Leksand på 205 m höjd. En reglering av Siljans
vattenstånd genom en dammbyggnad vid
övre Grådafallen fullbordades 1926; övre
ma-gasinsgränsen är fastställd till 11,85 och den
nedre till 9,97 m över ett jämförelseplan på
149,93 m ö. h.
Litt.: Uppsatser i Sv. Fiskeritidskrift 1892,
av K. Ahlenius (i Ymer 1905), J. G. Andersson
(i Geol. Fören :s Förhandlingar 1908) och B. E.
Halden (ibid. 1929). K. E. S-m.
Siljansborg, livligt besökt turisthotell nära
Rättviks kyrka, Dalarna, invid Siljan.
Siljansnäs, socken i Kopparbergs län,
Leksands och Gagnefs tingslag, s. v. om Siljan;
394,5 kvkm, därav 57,37 kvkm av Siljans
vattenyta, 2,407 inv. (1932). Kyrkbygdens byar
ligga på sydsluttningarna av en halvö i
Siljan; s. v. därom milsvida, fäbodsbebyggda
skogar och mäktiga höjder (Fjällberget 525 m
ö. h.) kring Limån och Långån framemot
Fla-tensjöarna. 1,555 har åker, 14,650 har
skogsmark. Egendom: Limå, förr järnbruk.
Pastorat i Västerås stift, Leksands kontrakt.
Siljans sågverks-a.-b., se Mora 2.
Siljeström, Per Adam, skolman,
vetenskapsman, politiker (1815—92). Blev fil. dr i
Uppsala 1836, medföljde 1838 som meteorolog
fransmannen Paul Gaimards
nordpolsexpedition och lämnade
vetenskapliga redogörelser från denna. S.
var 1844—47 docent
i experimentell fysik
vid univ. i Uppsala
och lärare vid Nya
elementarskolan i
Stockholm, 1847—49
thamisk lektor vid
Vet.-akad. och 1856—
62 rektor vid Nya
elementarskolan. 1862
utsågs S. till
folkskolinspektör i
Stock
holm och valdes till led. av borgarståndet men
måste s. å. av hälsoskäl avsäga sig alla
uppdrag. Han var led. av Andra kammaren 1867
—69, 1885—87 och vald även för 1888—90, då
emellertid valet upphävdes, samt tre år led.
av konstitutionsutskottet. På de flesta
områden av undervisningsväsendet nedlade S.
ett energiskt och fruktbringande arbete i
framstegsvänlig riktning. Bl. a. utförde han
ett synnerligen omfattande arbete på
Stockholms folkskolors omorganisation, och vidare
väckte han tanken på och ivrade för
upprättandet av en högskola i Stockholm. — Hans
pedagogiska verksamhet ger honom en plats
bland den svenska skolans främsta. — S.
företog 1849—50 en resa till England och
Förenta staterna; om denna skrev han en
mycket uppmärksammad berättelse, »Resa i
Förenta staterna» (I 1852, II 1854; I ingår även
i nedanstående »Handlingar och skrifter»).
Bland hans övriga skrifter må nämnas
»Smärre skrifter rörande uppfostran och
undervisning» (1884) och »Handlingar och
skrifter rörande undervisningsväsendet» (s. å.).
S:s »Efterlämnade småskrifter i pedagogiska
ämnen» utgåvos 1895. — Litt.: K. P.
Ar-noldson, »P. A. S., svenska folkets lärare»
(1892). Fr. Sg.
Silke, se Konstsilke,
Sidenindustri och Silkesfjärilar.
Silkeborg, stad i Aarhus amt, mell. Jylland,
vid övre Gudenaa, i det natursköna
sjöområdet vid Himmelbjerget; 12,078 inv. (1930). S.
är en av Danmarks yngsta städer, uppvuxen
vid ett 1844 av M. Drewsen gr. pappersbruk,
och erhöll stadsprivilegier 1900. Betydande
bad- och kurort med Danmarks äldsta
fysika-lisk-dietiska kuranstalt, gr. 1883, stora
sanatorier samt många skolor och seminarier.
Livlig turisttrafik, särskilt på sjöarna vid S. —
S. är uppkallat efter en 1726 förstörd borg,
som 1414—1536 tillhörde biskopen av Aarhus.
Silkesapor, zool., se K 1 o a p o r.
Silkesbomullsträd, bot., se Bombacaceae.
Larver av silkesfjäril utfodras.
Silkesfjärilar, Silkesspinnare, kallas
de fjärilar av spinnarnas underordning, vilkas
larver (silkesmaskar) vid sin kokongspinning
frambringa för människan användbart silke.
De tillhöra familjerna Bombycidae och
Satur-niidae. Den viktigaste är mullbärsspinnaren,
Bombyx mori, som trol. härstammar från
Kina. Den är gulvit med mer el. mindre
tydliga mörkare tvärlinjer på framvingarna, 4—
4,5 cm spännvidd, tjock, klumpig kropp samt
svarta kamtänder på antennerna hos båda
könen. Larven är till färgen gråvit med några
bruna och rödgula fläckar på ryggen. Larvens
föda utgöres av vita mullbärsträdets blad.
Även andra till dessa fam. hörande spinnare,
t. ex. ailanthusspinnaren (Philosamia cynthia)
och eksilkesfjärilen el. kinesiska silkesspinna-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
