Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sillon - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
861
Sillre kraftverk—Sillsläktet
862
av S. med årliga nationalkongresser. I början
vann rörelsen kyrkans gillande, men då S.
ansågs modernistiskt och var en
lekmannarörelse, fördömdes den av Pius X 1910.
Sang-nier underkastade sig och drog sig tillbaka.
Som »sillons catholiques» organiserade sig
medlemmarna på nytt under biskoplig ledning.
Efter världskriget insattes Sangnier i
deputeradekammaren och ledde 1921 den första
internationella demokratiska kongressen i
Paris. — Litt.: M. Sangnier, »Discours» (6 bd,
1909—22) och »Le Sillon, esprit et méthodes»
(1905); N. Ariès, »Le Sillon et le mouvement
démocratique» (1909); N. Söderblom,
»Reli-gionsproblemet inom katolicism och
protestantism» (1910). Hg Pl.
Sillre kraftverk, ett statens under byggnad
varande kraftverk i Sillreån, en biflod till
Indalsälven. Kraftstationen bygges för
tillgodogörande av ett 180 m högt fall genom en
vertikal francisturbin om 6,300 kw och en 7,000
kva trefasgenerator. Stationen förses med en
pump, som vid 200 m uppfordringshöjd kan
lämna 2,5 kbm vatten per sek. till
anläggningens regleringsmagasin, då överskottskraft
från Norrfors kraftverk (se d. o.), med vilket
S. skall samarbeta, finnes tillgänglig. Bg.
Sillrökning torde vara det äldsta sättet att
av sillen bereda hållbar handelsvara. Man
skiljer mellan kallrökning, som begagnas vid
de holländska, engelska och amerikanska
rökerierna, och varmrökning, som användes
vid de tyska och svenska. Vid kallrökningen
rökes sillen en—flera dagar i en temp. av
14°—28° C och vid varmrökning ett par tim.
i 120°—140°. Strömming varmrökes på
samma sätt som sill. I Tyskland varmrökes
mycket skarpsill, som går i handeln under
namn av Kielersprotten. K. A. A-n.
Sillsallat, omtyckt rätt för smörgåsbordet,
tillagas av salt sill, kokt kött, kokt potatis,
rödbetor, äpplen och ättiksgurka, alltsammans
skuret i fina tärningar och kryddat med
peppar, socker och ättika. S. kan serveras med
skarpsås. D-e.
Sillsaltning. Främst på s:s område komma
Holland, Island, Norge, Storbritannien och
Tyskland. Det holländska sillsaltningssättet
är utmärkt därigenom, att sillen gälas,
saltas och packas i tunnor av fiskarna ombord.
Tyskarna ha upptagit den holländska
salt-ningsmetoden. Sillen sorteras huvudsaki.
efter storleken, och av holländsk och tysk sill
urskiljas vanl. följande märken:
matjes (ung, ännu ej mo-
gen sill) ............. omkr. 900 st. i tunnan
superior ............... » 650 » » »
sortierte .............. » 700—750 » » »
prima .................. » 800—850 » » »
kleine (små) ........... » 950 » » »
ihlen (tomsill) ........ » 950 » » »
Skotsk s. verkställes av salteriidkare
(cu-rers) i kuststäderna. I Skottland sorteras
sillen huvudsaki. på följ, sätt:
large full ........ omkr. 700 st. i tunnan
full .............. » 800— 850 » » »
medium ............ » 850— 900 » » »
mattie............... » 1,000—1,100 » » »
spent ............... » 1,100 » » »
Huvudmassan är fullsill. Spent är
namnet för utlekt och alltså tom sill. I senare
delen av maj och början av juni fångas på
Skottlands västkust en nug, ännu ej mogen
sill. Den härav beredda varan benämnes
matjessill. Den är lätt saltad. Den går
ofta i handeln också under benämningen d
e-likatessmatjessill el. endast d e 1
i-katessill. Den holländska el. tyska
mat-jessillen är hårt saltad. Även i Norge spelar
s. en mycket stor roll. Där saltas fet-,
stor-och vårsill. Jfr Norge, sp. 1187. Fetsill el.
s 1 o s i 11 sorteras efter storleken och
förekommer i handeln vanl. under märkena
KKKK ............ omkr. 500 st. i tunnan
K K K (1-strecks) ... » 600 » » »
K K (2- » ) ... » 800 » » »
K (3- » ) ... » 900 » » »
MK (4- » ) ... » 1,000—1,200 » » »
M (5- » ) ... » 1,400 » » »
K. A. A-n.
Sillsläktet, Clüpea, skiljer sig från andra
till sillfiskarnas (se d. o.) fam. hörande
släkten bl. a. därigenom, att buken är försedd
med kölade fjäll, att överkäken är kortare
än underkäken, att tänderna, då sådana
finnas, i allm. äro mycket små, stundom
avfallande, att ryggfenan har sin plats över el.
något bakom bukfenornas fästen och att
gälhinnans strålar äro 6—8. Till detta släkte
höra mer än 60 arter, av vilka fem påträffas
i de Sverige omgivande haven, näml, sillen,
skarpsillen, sardinen, majfisken och
stamsillen.
Bild 1. Sill, Clupea harengus.
Sillen, C. harengus, skiljer sig från
närstående arter genom frånvaron av
strålfor-miga åsar på gällocken, genom ett litet fält
tänder på plogbenet, ett stort antal
ryggkotor (51—60) och därigenom, att bukfenorna
sitta bakom ryggfenans främre kant. Sillen
förekommer från Biscayabukten i s. upp till
Murmankusten och Vita havet i n.; i Ishavet
går den i ö. till Jenisejs mynning. Den finnes
längs Norges kust, i Östersjön (se
Strömming), i Nordsjön, runt Storbritanniens
kuster, vid Färöarna, Island, Grönlands
sydvästkust och vid Nordamerikas östkust. I Stilla
havet vid Japan och Nordamerikas västkust
påträffas en sill, C. pallasii, som står C.
harengus mycket nära. Sillen uppträder i flera
olika raser. Dessa karakteriseras bl. a. genom
antalet ryggkotor. Även fortplantningstiden
är av vikt för bestämmandet av sillraserna.
Sillen leker på mycket olika tider. Man skiljer
mellan vår- och höstlekande raser. — Sillens
ålder kan man bestämma på fjällen. Vid
svag förstoring finner man på fjällen
omväxlande breda och smala koncentriska ringar,
som beteckna sillens tillväxt under resp,
sommar och vinter (se bild 2). Sommarzonernas
bredd är ett uttryck för olika tillväxtsätt.
Genom dessa olika karaktärer kan man också
urskilja ganska många raser, varav några
må nämnas. Den s. k. bohuslänska
vintersillen leker på hösten i Nordsjön och
kommer efter leken in mot svenska
västkusten, där den fångas i dec., jan. och febr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
