Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Silltunna—Silursystemet
865
stimvis in i vikarna och stiger även upp i
floderna samt är den talrikaste av samtliga
där förekommande fiskarter. Menhadens
huvud och käkar äro korta. Kroppens höjd är
omkr. en tredjedel av dess längd. Fjällen
äro medelstora, starkt sågtandade. Till färgen
är den vackert silverglänsande, på ryggsidan
skimrande i blått och purpur. Medelstorleken
är 30—35 cm, de största bli något över 50 cm
långa. Som födoämne är menhaden något torr
och benig. Saltad har den länge exporterats
till Västindien, där den nyttjas till föda åt
negrerna på plantagerna. Numera användes
den i stor skala till beredning av tran och
guano. K. A. A-n.
Silltunna, förvarings- och transportkärl för
salt sill. Förr användes s. även för mätning
av färsk sill. Den svenska s. för saltad sill
skulle enl. 1766 års fiskeristadga hålla 48
kannor (125,62 1). Genom 1865 års stadga om
mått och vikt upphävdes lagstiftningen om
s:s storlek. Den norska s. skall nu enl. lag
av 23 maj 1913 rymma 114 1. I Skottland
och Holland finnas bestämmelser om s:s
storlek och beskaffenhet f. ö. Den tyska s.
rymmer 113—115 1. (K. A. A-n.)
Sillvalen, zool., se Valar.
Sillvrakning, offentlig granskning, som
avser att utröna om sill, saltad i tunnor, är av
behörig beskaffenhet och att med vissa
märken på tunnorna ange denna. (K. A. A-n.)
SiTo, se Pressfoder.
Silö var en ort inom Josefs stamland, där
arken till en tid stod i en för den upprest
helgedom, vid vilken Eli fungerade som präst
och den unge Samuel växte upp. När arken
förlorades till filistéerna, förstörde dessa
förmodligen helgedomen. Detta antagande
bekräftas genom nyligen gjorda utgrävningar
på platsen. E. S-e.*
Siloadammen, damm i Jerusalem. På
konung Hiskias tid, omkr. 700 f. Kr., leddes
vattnet från den utanför Jerusalems ö. mur
liggande källan Gihon genom en i berget
uthuggen, mer än 500 m lång tunnel in i staden till
S. 1880 upptäcktes i tunneln en märklig
inskrift (se Siloainskrif t en). S. H-r.
Siloainskriften, en fornhebreisk inskrift på
den ena väggen i tunneln till Siloadammen
(se d. o.), som torde härstamma från konung
Hiskias tid (omkr. 700 f. Kr.). Den
upptäcktes 1880, förvaras nu i Konstantinopel och
utgavs 1899 av A. Socin i Zeitschrift des
Deutschen Palästina-Vereins. Däri omtalas
hurusom arbetarna, som möttes mitt i kanalen,
hörde ljudet av varandras hackor, redan då det
var tre alnar kvar att genombryta. K. V. Z.*
Silomagasin, se Kvarn, sp. 344; jfr
Spannmålslager hus.
Silow, Carl Christian Adolf, militär,
gymnastikpedagog (1846-—1932). Blev 1868
underlöjtnant vid Älvsborgs reg:te, erhöll 1899
avsked ur aktiv tjänst och blev samtidigt
major i armén. 1869—71 genomgick S.
Gymnastiska centralinstitutet och besökte 1871—
72 gymnastiska läroanstalter i Schweiz och
Italien. Efter tjänstgöring som
gymnastiklärare vid Kristianstads högre allm. läroverk
1872—83 var han 1883—1906 lärare i
pedagogisk gymnastik vid Gymnastiska
centralinstitutet. Samtidigt var S. gymnastiklärare
866
vid Norra latinläroverket (1892—1909), Nya
elementarskolan (1895—98) och Ateneum för
flickor (1883—1915). Flera ggr kommittéled.
och sakkunnig i ärenden ang. gymnastik- och
vapenövningar. — S. utövade ett betydande
inflytande och framträdde även som
gymnastisk förf, och konstruktör av
gymnastikredskap. Ä. S-n.
Silo’xikon, biprodukt vid framställning av
karborundum (se d. o.), utgör en grågrön
eldfast massa, motståndskraftig mot alkalier och
syror, samt nyttjas till mufflar och
ugnsbe-klädnad.
SiTpha, SHphidae, zool., se S k i n n a
r-baggar.
SFlphium, nordamerikanskt släkte av fam.
korgblommiga. Erinrar om solrosen men har
som hanblommor fungerande diskblommor och
honliga kantblommor. Den manshöga,
fleråriga S. perfoliatum odlas som prydnadsväxt.
De motsatta bladen äro sammanvuxna med
varandra vid basen och bilda en skål, vari
regnvatten samlar sig, en anordning, som
tolkas som skydd mot »objudna gäster» (insekter,
som vilja krypa upp till blommorna). — Om
den forntida drogen Silphium har, trots många
hypoteser, klarhet ej vunnits. G. M-e.
Silplatta, Silrör, bot., se
Ledningsväv-n a d, sp. 913.
Silte, socken i Gotlands s. härad, på s.
Gotlands västkust, mellan Mästermyr och
havet; 28,oo kvkm, 287 inv. (1932). 726 har åker,
1,248 har skogsmark. Ingår i Hablingbo och
S. pastorat i Visby stift, Södra kontraktet.
Silu’ndum, ett slags kiselkarbid med
användning särskilt som motståndsmaterial i
elektriska värmeapparater. Jfr
Karborundum.
Silürformationen, geol., se Silursystemet.
Silüridae, zool., se Malfiskar.
Silürisk kalksten, geol., se Kalksten och
Silursystemet.
Silursystemet, Silürformationen (ofta
förk. S i 1 u r), den del av den paleozoiska
lagerserien, som ligger mellan kambrium och
devon (se Geologiska
formations-serien och Kambrosiluriska
systemet); namnet härrör från silurerna, ett
gammalt brittiskt folk, som bodde i Wales.
S :s omfattning har varit starkt omtvistad,
i det att de engelska geologer, Sedgwick
och M u r c h i s o n (se dessa ord), som först
beskrevo kambrium och silur, stannade i
olika meningar ang. gränsen dem emellan.
Striden slöt med en kompromiss, och man
indelar nu den kambrosiluriska lagerserien i
England i tre system, kambrium, ordovicium
och silur. Detta vann allmän anslutning.
För Sverige torde dock vara mest rationellt
att behålla s. som en enhet, med underavd.
undersilur (motsv. eng. ordovicium) och
översilur (motsv. eng. silur). För
över-silur har man också velat införa
benämningen gotlandium. —- Faunan i s. är
mycket rik och omväxlande; alla
djurrikets stammar äro här företrädda. Bland de
för s. mest karakteristiska djurgrupperna
böra nämnas graptoliterna (se d. o.).
Arm-fotingarna nå i s. en rik utveckling, och av
huvudfotingarna spela nautiliderna med
or-toceratiterna en stor roll. Trilobiterna (se
XVII. 28
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>