Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Silverstolpe, Axel Gabriel - Silverstolpe, Fredrik Samuel - Silverstolpe, Gudmund Leonard - Silverstolpe, Gustaf Abraham
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
875
Silverstolpe, F. S.—Silverstolpe, G. A.
876
akad:s stora pris, och vid unga år, 1794, plats
i densamma. S:s berömda inträdestal 1795
över föregångaren F. A. von Fersen gav
uttryck åt hans mot
enväldet oppositionella
inställning;
Reuter-holm begagnade detta
tal med dess förmenta
kränkning av
stiftarens minne till att
suspendera akad. Som
skald tillhörde S. den
Kellgren-Lenngren-
Leopoldska
riktningen; han författade en
rad lärodikter,
elegier, sällskapsvisor och
skälmstycken, som väl
icke utmärka sig för någon framträdande
ursprunglighet eller personlig prägel men som
tillhöra tidens bästa andrarangsdiktning. S:s
dikter utkommo 1801 och 1810 (2:a, tillökade
uppl. 1814). När 2:a delen utkommit, blevo de
föremål för skarpa angrepp från
nyromantikerna. Inom estetiken uppträdde S. med »Försök
till en afhandling om vitterhetens inflytelse på
allmänna förståndsodlingen och sederna» (1802;
i Sv. Akad:s Handl.), där han gör gällande en
strängt tendentiös uppfattning av
sedlighetens och det nyttigas krav på vitterheten
liksom fordran på klarhet och lättfattlighet; den
framkallade häftiga angrepp från
nyromantikernas läger. Som filosofisk skriftställare
bekände sig S. till upplysningstidens
senscom-munfilosofi och ger i övrigt uttryck åt en
människovänlig åskådning, som tagit intryck
av den encyklopedistiska riktningen. S.
utgav även läroböcker samt skriften »Försök
till en enkel, grundriktig, och derigenom
oföränderlig bokstafverings-teori för svenska
språket» (1811), där han hyllar långt gående
fonetiska stavningsprinciper.
Vid sidan av filosofi och vitterhet ägnade
sig S. åt politiken. Hans utpräglade frisinne
bottnade i tidens naturrättsliga doktriner. I
danandet av Sveriges nya statsskick tog S.
en högst väsentlig andel. Han utgav 1809 en
broschyr, »Hvad synes allmänna opinionen
önska till en, nu möjlig, förbättring af svenska
statsförfattningen», som blev den mest
inflytelserika av denna tids många småskrifter.
Som medlem av konstitutionsutskottet 1809
blev han i tillfälle att göra sina åsikter
gällande vid utarbetandet av rikets
grundlagar. Hans 1812 utg. »Försök till utveckling
af grunderna för Svenska regeringssättet»,
Sveriges första grundlagskommentar, söker
påvisa den nya författningens överensstämmelse
med förnuftets fordringar. Varmt hyllande
tryckfriheten, verkade S., som var led. av
konstitutionsutskottet även vid riksdagarna
1810, 1812 och 1815, bl. a. för förbättrad
folkundervisning. — Jfr A. Brusewitz, »Ett bidrag
till A. G. S :s politiska biografi» (i
Person-hist. Tidskr. 1913) och »Studier öfver 1809 års
författningskris» (1917); om S. som förf, och
filosof se N. Gobom, »A. G. S.» (1923; akad.
avh.J. K. W-g. (E. F-ck.)
Silverstolpe, Fredrik Samuel,
diplomat, konstälskare (1769—1851); se släktövers.
Silfverstolpe. Ägnade sig först åt
konststudier men ingick 1793 på den diplomatiska
banan. 1796—1802 var S. chargé d’affaires i
Wien och 1805—07 i Petersburg. S. var 1809
led. av hemliga utskottet och 1810 av
konstitutionsutskottet; han
tillhörde 1809 års
li-beralt-konstitutionella
parti. 1813—36 var
han överintendent,
preses i Konstakad.
och chef för Kungl.
museum. I museet
genomdrev han
upprättandet av
inventarium (1816) m. m. S.
utgav bl. a.
»Skaldestycken i fri
öfversätt-ning» (2 dir, 1829—
32), »Minnesteckning
af Fr. Silfverstolpe» (1851) m. m. Av hans
många sångkompositioner ha några tryckts i
»Svensk sång» (1900, 1901). — Jfr biogr. av
L. Looström i »Några anteckningar om
adliga ätten S.» (1884). -rn.*
Silverstolpe, Gudmund Leonard,
författare (1815—53); jfr släktart.
Silfverstolpe. Ingick efter kansliexamen 1837 i
verken och vart 1853 riddarhuskanslist. Hans
»Dikter» (2 dir, 1851—52) vittna om idealitet
och försynt, allvarlig manlighet (»Sadis syn»,
»Den nionde»); populära blevo sångerna »Se
glad ut» och »Värme och ljus» (tonsatta av
Josephson). R-n B.
Silverstolpe, Gustaf Abraham, publicist,
pedagog, historiker, konstkritiker (1772 31/io—
1824 2/9); se släktövers. Silfverstolpe.
Blev fil. mag. i Uppsala 1794 samt kallades
1797 till politices
do-cens. S. blev tidigt
ledande i en krets
av liberalt orienterade
unga män. I denna
»Junta» dryftades
litterära, politiska och
filosofiska ämnen;
särskilt följdes de nya
företeelserna på det
andliga området i
Tyskland. Den, som
på S. övade största
inflytandet, var Höi jer.
S. uppehöll sig med
bokförläggarverksamhet, som underlättade
utgivandet av de av honom redigerade
tidskrifterna Litteraturtidningen (1795—97) samt
Journal för Svensk Litteratur (1797—1803),
med sporadiska häften 1809—12. Särskilt den
senare avsåg att motsvara Tysklands
litterära tidningar och på det hela taget införa den
tyska filosofiens och humanismens idéer till
Sverige. Huvudmedarb. i tidskrifterna var
Höijer. S:s politiska radikalism och bitande
skämt följdes med oblida blickar av de
akademiska fäderna. Sedan S. stämplats såsom
en av huvudarrangörerna av de oredor, vilka
störde en akademisk fest 1800 till firande av
Gustav IV Adolfs kröning, blev S. efter den
ryktbara »musikprocessen» (se d. o.) avsatt
från docenturen och förvisad från akad. Han
flyttade till Stockholm, där hans boklåda
ställdes under censur. Här utgav han tidskr.
Läsning i Ett och Annat (1800—07) och fortsatte
med bokhandeln. 1802 företog han en utländsk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
