Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Simberg, Hugo Gerhard - Simbirsk - Simblåsa - Simeon (israelitisk stam) - Simeon (tsar i Bulgarien) - Simeto - Simferopol - Simfåglar - Simfötter - Simia - Similia similibus (curantur) - Similidiamant - Simkandidat - Simla - Simlinge - Simlångsdalen - Simmagister - Simmatorp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
879
Simbirsk—Simmatorp
880
Utsikt 6ver Simla.
lare (1873—1917). Studerade i Helsingfors
1893—94, sedan hos Axel Gallén-Kallela, i
London, Paris och i Italien. S. målade först
fantastiska småbilder i ett förenklat stiliserat
maner, ss. »Pan blåser» och »Bonden och
döden». Senare övergick han till ett realistiskt
målningssätt. 1905—06 utförde S. (jämte M.
Enckell) den dekorativa utsmyckningen av
Jo-hanneskyrkan i Tammerfors och målade där
läktarbarriärfrisen »Gossar bärande livets
krans», »Sårad ängel» och »Dödens
trädgård» (se F i n 1 a n d s konst, bild på pl. 2).
Vidare må nämnas porträtten »Faster» (1898;
Ateneum, Helsingfors), »Potatisflicka» (1908;
Åbo museum) samt en på fantasi och humor
rik samling akvareller (50 st., 1898—1906;
Ateneum). S. var även etsare. T. Stz.*
SimbFrsk, se Uljanovsk.
Simblåsa, hos ganoider, lungfiskar och de
flesta benfiskar förekommande, vanl. över
tarmen beläget, oparigt, gasfyllt,
blåsfor-migt organ, som anlägges som en
utbukt-ning från svalget, med vilket ofta en
förbindelse kvarstår. Hos flertalet fiskar är s. ett
hydrostatiskt organ, som sätter fisken i
stånd att dels anpassa sin spec. v. efter det
omgivande vattnets, dels motverka
vattentrycket på olika nivåer, en reaktion, som
utlöses reflexmässigt, emedan
tryckväxlingarna i s. påverka fiskens båggångsapparat.
Hos lungfiskarna och några ganoider
begagnas s. även som andningsorgan. Se även
Fiskar, sp. 482. T. P.
SFmeon, en israelitisk stam, som ansågs
härstamma från patriarken Jakobs son S.
Stammen tyckes tidigt ha blivit uppriven
under strider med kanaanéerna (1 Mos. 34). S.H-r.
Simeon, tsar i Bulgar ien (se d. o., sp.
216—217).
SFmeon styllten, se Pelarhelgon.
Sime’to [-tå], forntidens Symaethos,
Siciliens största flod, upprinner i Monti Nebrodi,
passerar v. och s. om Etna och utmynnar s.
om Catania; längd 116 km.
Simferopol [-å’polj], tatar. Akmetjet,
huvudstad i sovjetryska autonoma republ. Krim,
vid floden Salir i s. v. delen av halvön Krim;
96,300 inv. (1930), ryssar, judar och tatarer.
Består av en äldre, pittoresk
tatarisk del, en nyare, rysk del
(med de offentliga
byggnaderna) samt en modern
villastadsdel. S. är centrum för Krims
handel med frukt och tobak
samt har bl. a. stora
fruktkonservfabriker. — Vid S. låg
redan före kristen tideräkning
det grekisk-skytiska Neapolis.
Under 1500-talet uppstod
tatarernas Akmetjet (»den vita
moskén»), som var residens för
kanens högste befälhavare. Det
kom 1784 i ryssarnas våld och
erhöll då namnet S. Akmetjet
var under sovjetregimens
första tid stadens off. namn.
Simfåglar, Natatöres, i den
äldre fågelsystematiken
sammanfattande benämning för
ordn. gåsfåglar, stormfåglar,
pingvinfåglar och lomfåglar,
fam. pelikaner, fregattfåglar,
skarvfåglar, havssulor och tropikfåglar av
ordn. storkfåglar samt fam. måsfåglar och
alkor av ordn. brockfågelartade. T. P.
Simfötter kallas hos
fåglarna den fotform, som
ut-märkes av att tårna, vanl.
endast de tre främre, äro
förenade med hud. Äro alla fyra
tårna infattade i simhud,
kallas s. å r f ö 11 e r. T. P.
SImia, zool., se
Orangu-t a n g.
SimFlia simFlibus (c u r a’n t u r), lat., »lika
(botas) med lika», homeopatiens grundregel.
Se Hahnemann, sp. 269.
SFmilidiamant (av lat. si’milis, lik), slipad
prydnadssten av glasmassa. Se Glas, sp. 732.
Simkandidat, se Simpromotion.
SFmla, stad i britt.-ind. prov. Punjab, ö. om
Lahore, bland Himalajas västligaste kedjor;
27,494 inv. (1921). Under den heta årstiden
är invånarantalet vida större, då S. på grund
av sitt hälsosamma klimat uppsökes av
anglo-indiska tjänstemän med familjer. S. är
då vicekonungens residens (ständigt sedan
1864) samt säte för Indiens regering och
Pun-jabs styrelse. Den kuperade, skogbevuxna
terrängen (2,000—2,400 m ö. h.) är översållad
av villor och bungalows; på Observatory hill
vicekonungens bostad. I v. ligger
militärlägret Jutogh. S. är säte för Archaeological
sur-vey of India. Trakten kom i engelsmännens
besittning efter gurkhakriget 1816.
Simlinge, socken i Malmöhus län,
Vemmen-högs härad, på Söderslätt, ö. om Trälleborg,
nära kusten; 6,70 kvkm, 301 inv. (1932).
Mycket bördig, skoglös slättsocken. 631 har åker.
Ingår i Dalköpinge, Gislövs, Bösarps och S.
pastorat i Lunds stift, Skytts kontrakt.
Simlångsdalen, Fylleåns och sjön Simlångens
(64 m ö. h.) natursköna dal i Snöstorps och
Breareds socknar, ö. om Halmstad. Se bild 9
vid Halland.
Simmagister, se Simpromotion.
Simmatorp, herrgård i Marums socken,
Skaraborgs län, 3 km s. v. om Skara; 730 har,
därav 300 har åker; tax.-värde 296,900 kr.
(1932). Har från 1600-talet tillhört bl. a. släk-
Simfot.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
