Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
889
Simoni—Simonsen, L. S. V.
890
Guidoriccio dei Fogliani. Väggmålning av Simone Martini.
av S. och hans svåger och medhjälpare Lippo
M e m m i (huvudbilden anses utförd av S., de
två flankerande helgonen av Lippo).
Förmodligen något tidigare hade S. målat en serie av
tio fresker, skildringar ur Martinslegenden, i
San Francesco i Assisi, det mest omfattande
av hans bevarade verk. 1339 flyttade S. till
Avignon. Den förnämsta av de fresker han
här utförde, »S:t Göran och draken», känner
man genom en teckning i Vatikanska
biblioteket. Från Avignontiden härröra vidare dels
en 1342 daterad tavla, »Återvändandet från
templet» (i Liverpool), dels ett passionsaltare
(olika delar i Antwerpen, Berlin och Paris),
utmärkt av dramatisk stil och enhetlig
komposition. — Bland S:s medhjälpare och talrika
efterföljare märkas brodern D o n a t u s och
svågern Lippo Memmi, vilken tills, m.
sin fader, Memmo di Filipuccio, bl. a.
i stadshuset i San Gimignano utförde en
efter-bildning av S:s Maestå i Siena. Till Lippos
bästa verk hör en misericordiamadonna i
domen i Orvieto. — Litt.: R. v. Marie, »S. M.
et les peintres de son école» (1920) och »The
development of the italian schools of
pain-ting», II (1924). H. C-l.
Simoni, urspr. meddelande av kyrklig
vigning (ordination) mot penningbetalning, vid
1000-talets början köpande el. säljande av en
prästerlig plats, även om ej direkt pengar
betaltes. Namnet har uppkommit efter
trollkarlen Simon (Apg. 8: 18). Kardinal
Hum-berts skrift »Adversus simoniacos libri tres»
(omkr. 1057), vari hela lekmannainvestituren
kallades s., blev det påvliga partiets stora
programskrift i den av Gregorius VII förda
in-vestiturstriden. — Litt.: A. Leinz, »Die
Si-monie» (1902); N. A. Weber, »A history of
simony» (1909). Hj. H-t.*
Simönides (grek. Simoni’des), två
forngre-kiska skalder. — 1. S. från Amorgos,
riktigare Semonides, jambograf, d. v. s. förf, av
mindre, satiriska dikter. — 2. S. från Keos
(556—468 f. Kr.), en bland Greklands förnämsta
lyriska skalder, i synnerhet berömd som
författare av lyriska dikter, avsedda att sjungas
av en kör, elegier och epigram. Han levde vid
olika furstars hov. I senare tid voro särskilt
hans epigram berömda, av vilka flera äro
bevarade ; fragment av hans dikter ha samlats av Th.
Bergk i »Poetæ lyrici græci», III (5:e uppl. av O.
Schröder, 1900). Se ü. v.
Wilamowitz-Moellen-dorff, »Sappho und S.» (1913). M. Pn N-n.
Simon i Sälle, en mycket gammal danslek,
utbredd i Sverige, Finland och Danmark med
olika textvarianter. En närbesläktad lek är
»Offer och Edela», i Sverige (Värend)
omnämnd redan 1745, som i en variant, »Hoffin
och Alfin», finnes på Island och Färöarna.
Allt tyder på att den är en åtm. till
medeltiden daterbar danslek. Leken tillgår så, att
kvinnorna stå på ett led, männen på ett
annat. Leden röra sig mot och från varandra
under en sång om ett frieri. I den svenska
formen slutas leken med pardans, vilket torde
vara den gamla, naturliga upplösningen på
danslekar (se d. o.) med frierimotiv. E. Kl.
Simon ma’gus, se Simon 8.
Simons [zlTnåns], Walter, tysk jurist,
politiker (f. 1861). Var först domare,
anställdes 1905 i riksjustitieministeriet och blev 1911
föredragande råd i utrikesministeriets
rätts-avd. Efter
revolutionen 1918 blev S.
mi-nisterialdirektor i
utrikesministeriet och i
febr. 1919 chef för
rikskansliet samt var
vid
fredsunderhandlingarna i Versailles
tyska delegationens
generalkommissarie.
Han utträdde juni s. å.
ur statstjänst, blev i
aug. s. å. dir. för
Reichs-verbund der deutschen
Industrie och var juni
1920—maj 1921 utrikesminister i Fehrenbachs
ministär. Som sådan deltog han i
förhandlingarna i Spa juli 1920 och i London mars—
april 1921 i skadeståndsfrågan. Han var 1922
—29 president i tyska statsdomstolen i
Leipzig och var tjänstförrättande rikspresident
1925 mellan Eberts död och Hindenburgs
äm-betstillträde. S. är anhängare av den s. k.
ekumeniska rörelsen och deltog i
allmänkyrkliga konferensen för praktisk kristendom i
Stockholm aug. 1925. V. S-g.
Simonsen, Konrad, dansk författare (f.
1876). Blev 1909 fil. dr på avh. »Goethes
naturfölelse» och gjorde sig 1912—13 känd
genom ett häftigt angrepp på Georg Brändes.
S. har vidare utgivit »Den möderne
menneske-type» (1917; sv. övers. 1918), påverkad av
Ra-thenau, nutidsromanen »Den ny Adam» (3 bd,
1919—22) och bekännelseskriften »Tusind og
eet liv — en bekendelse» (1926). P. E-t.
Simonsen, Lauritz Schebye Vedel,
dansk fornforskare (1780—1858). Tog 1803
läkarexamen men ägnade sig sedan åt forn-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
