Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Simonsen, Lauritz Schebye Vedel - Simonsen, Niels - Simonsen, Niels Juel - Simonsen, Rudolph Hermann - Simonsson, Birger Jörgen - Simonsson, Ivar Ludvig - Simonstorp - Simonstown, Simon’s town - Simonyi, Zsigmond - Simpa - Simpel - Simpele - Simpelkort
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
891
Simonsen, N.—Simpelkort
892
forskning. S:s främsta vetenskapliga insats
är, att han i »Udsigt over nationalhistoriens
ældste og mærkeligste perioder» (3 bd, 1813—
16) uttalade tanken om det arkeologiska
tre-periodssystemet (se uppsats av L. Weibull i
Hist. Tidskr. för Skåneland 1923), som sedan
fastslogs av Chr. J. Thomsen. B. H-d.
Simonsen, N i e 1 s, dansk målare (1807—
85). Utbildade sig vid konstakad. och hos J.
L. G. Lund. S. ägnade sig först åt skulptur
men blev sedan målare och vann popularitet
med genren »Den girige» (1833), som följdes
av en figurrik framställning av »Införandet
av Thorvaldsens Kristusstaty i Fruekirke»
(1834). 1834—45 var han mestadels bosatt i
München, 1848 blev han led. av konstakad. i
Köpenhamn och 1854 prof, vid modellskolan.
Efter att ha målat några tavlor från kriget
1848, däribland »En bivack» (1849;
konstmuseet), målade han »Trolovning i Herrestad i
Skåne» (1863). Även från kriget 1864 målade
han flera motiv. Under sina sista år gick han
tillbaka till de honom från ungdomen kära
ämnena från beduin- och sjörövarlivet. Ph. W.’
Simonsen, Niels J u el, dansk
operasångare (1846—1906). S. debuterade 1868 vid
Det kongelige teaters opera som Hans
Hei-ling, varvid hans praktfulla barytonstämma
och dramatiska begåvning genast väckte
uppseende, och blev vid nämnda köpenhamnska
scen en bärande kraft inom barytonfacket.
Även vid konserter vann han mycken
framgång, och särskilt hans vissång tillvann honom
ovanlig folkynnest. S. uppträdde 1876 i
Stockholm som Wilhelm Tell och konserterade ofta
i Sydsverige. H. G-t.
Simonsen, R u dolph Herman n, dansk
tonsättare (f. 1889). Var 1907—09 elev av
Agnes Adler och O. Mailing vid
konserva-toriet, tog juridisk ämbetsexamen 1912 men
ägnade sig därefter helt åt tonkonsten samt
blev 1916 lärare vid konservatoriet. S. har
komponerat andliga körverk, symfonier
(»Zi-on», »Hellas», »Rom»), en pianokonsert m. m.
och utgivit »Musikkultur» (1927). P. E-t.
Simonsson, Birger Jörgen, målare (f.
1883 3/3). Studerade först en kort tid
naturvetenskap i Lund, sedan måleri 1904—13 i
Köpenhamn, Paris och Italien, var 1916—19
lärare vid Göteborgs
museums rit- och
målarskola och blev 1930
lärare vid Konstakad.
i Stockholm. S. har
målat landskap, figur
och porträtt i en ljus,
av norskt måleri
(Sö-rensen, Karsten)
påverkad färgskala. Med
sin tidigare
dekorativa, av Karl
Nordströms stränga
västkuststil inspirerade,
senare elegant
realis
tiska färgkonst har S. varit den ledande i
den s. k. Göteborgsgruppen. I
Nationalmuseum i Stockholm finnas av S. bl. a. »Gosse
vid spegeln» (1923) och »Landskap i motsol»
(1929), båda representativa för S:s bästa
konst. E. L-k.
Simonsson, Ivar Ludvig,
kulturhistoriker (1891—1925). Blev fil. lic. i Stockholm
1920, var amanuens vid Rådhusarkivet i
Stockholm 1914—19, ingick 1919 i Riksarkivet och
blev andre arkivarie 1922. S. var 1922—24
sekr. i Personhistoriska samfundet och red. för
Personhist. Tidskr. Han var särskilt
Stockholms- och Bellmansforskare, skrev i Samlaren
bl. a. om C. J. L. Almquist (1919) samt i
Meddelanden från Svenska Riksarkivet 1920 (tr.
1923) om Erik Dahlberghs arkiv. Biogr. i
Personhist. Tidskr. 1924 (tr. 1925); bibliogr.
i Samfundet S:t Eriks Årsbok 1929. B. li-d.
Simonstorp, socken i Östergötlands län,
Bråbo (se d. o.) härad, i Kolmården, vid
Sö-dermanlandsgränsen, n. om Norrköping; 161,70
kvkm, 833 inv. (1932). Genomdrages av
Si-monstorpsdalen med stambanan Norrköping—
Katrineholm. 477 har åker, 11,634 har
skogsmark. Ingår i Kvillinge och S:s pastorat i
Linköpings stift, Norrköpings kontrakt.
Simonstown [säPmenztåün], Simon’s town,
stad i Cape of Good Hope, Sydafrika, vid
False bay s. om Kapstaden; 9,421 inv. (1931).
S. blev krigshamn 1814 och har sedan 1898
utbyggts till huvudstation för de britt,
sjöstridskrafterna i Sydafrika.
Simonyi [JFmånji], Z s i g m o n d, ungersk
språkforskare (1853—1919), från 1885 prof, i
ungerska språket vid Budapests univ.
Utövade en utomordentligt omfattande och
fruktbringande verksamhet på ungerska
språkhistoriens område och som språkrensare. Bland
S:s många arbeten må nämnas »Die
unga-rische Sprache» (1907), »Tüzetes magyar
nyelvtan» (1895), »Magyar nyelvtörténeti
szötär» (3 bd, 1890—93; tills, m. G. Szarvas).
S. redigerade sedan 1896 den
språkvetenskapliga tidskr. Magyar Nyelvör (Den ungerske
språkväktaren). K. B. W.
Simpa, zool., se S i m p o r.
Simpel (av fr. simple, av lat. si’mplex, se
d. o.), enkel; ringa; tarvlig; lumpen.
SFmpele. 1. Socken i Viborgs län, Finland;
82 kvkm, 2,592 inv. (1931), finsktalande. —
2. Träsliperi och pappersbruk i nämnda
socken, tillhörande bolaget Yhtyneet
paperi-tehtaat. Årstillv. 12,000 ton papper, 15,000
ton trämassa.
Simpelkort (av fr. simple corde, enkelt snö-
»Gosse vid spegeln.» Målning av Birger Simonsson.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
