- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 17. Ryssläder - Snellius /
921-922

(1929) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

921

Sinnessjukvård

922

dande av läkekonstens
landvinningar hela och
lindra det psykiska
lidandet. Härvid har undan
för undan den arsenal av
tvångsmedel, isoleringar i
celler o. dyl., som fordom
användes, i det närmaste
försvunnit. Vådan av den
forna tvångsmässiga
behandlingen har alltmer
framträtt, och många av
de svåraste
sjukdomssymtomen voro till icke ringa
del produkter av den
oförstående behandlingen.
Särskilt har cellbehandlingen
visat sig ha ett mycket
ogynnsamt inflytande på
vissa vanliga psykiska
sjukdomar.
Hallucinationer, våldsamhet,
osnygghet och slöhet voro ofta
resultatet av en »vård»,

som nu måste karakteriseras som vanvård.

Den moderna s. bygger på en strängt
till-lämpad individualisering, varvid i varje
enskilt fall den behandling tillämpas, som en
analys av sjukdomen och medicinsk
erfarenhet visa lämplig. I många fall blir
behandlingen rent medicinsk, i andra fall, då
sjukdomen är mera tillgänglig för psykiska
inflytelser, ej sällan en rationell reglering av
den sjukes hela livsföring. För många sjuka
tillämpas en långvarig s. k. regimbehandling
med en detaljerad dagordning, i vilken vila,
arbete, förströelser, utevistelse, bad, allmänt
stärkande behandling o. dyl. äro noggrant
reglerade. Där sjukdomen, som den ofta gör,
medför oberäknelighet el. opålitlighet (t. ex.
självmordsdrift, tendens till våldshandlingar)
hos den sjuke, ombesörjes vården på s. k.
över-vakningsavdelningar, där sjuksköterskan (el.
skötaren) ständigt är till hands för att vid
behov ingripa. Då det är av stor vikt, att
mera störande sjuka icke få oroa de ofta
utomordentligt känsliga lugnare sjuka, ha dessa
övervakningsavdelningar olika karaktär, i det
att somliga äro avsedda för mera oroliga,
andra för mindre oroliga och andra för helt
lugna sjuka. — Vid många sjukdomar är
säng-lägesbehandling ett synnerligen värdefullt,
ibland nödvändigt hjälpmedel. Orostillstånd
av olika slag påverkas ofta mycket
gynnsamt därav. I andra fall är det kroppsliga
svaghetstillstånd, som betinga sängläget.
Svåra orostillstånd bekämpas ibland med fördel
genom prolongerade bad (35,5°—36° C), som
kunna utsträckas i 4—6—9 tim. Vid många
sjukdomar är en »sysselsättningsterapi»
påkallad, ägnad att absorbera den sjukes
intresse och att stimulera hans självtillit. På
det moderna sinnessjukhuset sysselsattes en
stor del av patienterna med sömnad, vävnad,
bastflätning, snickeri, målning, bokbinderi,
trädgårdsarbete etc. I sysselsättningsterapien
ingå också förströelser av olika slag, ss.
gymnastik och idrottsövningar, spel, musik och
sång, biografföreställningar och föredrag.

Av synnerlig vikt för s. är, att den
disponerar över en personal, väl skolad i sjukvård
och besjälad av humanitär medkänsla och för-

Bild 2. Sjuksal i Psykiatriska sjukhuset i Stockholm.

måga av självuppoffring. En betydande
höjning av kvalifikationerna hos
sinnessjukhusens personal har också ägt rum, och i
växande utsträckning beklädas de ledande platserna
av utbildade sjuksköterskor. På de manliga
avd. införes också successivt i allt större
utsträckning kvinnlig vårdpersonal.
Förtjänsten av att en livlig nybyggnad av
sinnessjukhus kommit till stånd tillkommer
väsentligen Medicinalstyrelsen. Med kraft och energi
har den hävdat s:s krav och lyckats vinna
gehör därför hos statsmakterna. Bland dem,
som varit verksamma i detta avseende, må
särskilt nämnas generaldirektörerna Klas
Lin-roth och Nils Hellström samt medicinalråden
Georg Schuldheis och Richard Stenbeck. Enl.
en av riksdagen antagen och redan till
väsentliga delar fullbordad byggnadsplan skola
inom kort finnas tillgängliga platser på
sinnessjukhus till ett antal, motsv. 3 0/09 av
befolkningssiffran, och därmed anses f. n.
platsbehovet i ett kultursamhälle vara tillgodosett.

S. är i Sverige väsentligen en statlig
angelägenhet, men Stockholm, Göteborg och Malmö
stå i begrepp att mot vederlag av staten själva
övertaga sin s. På offentliga, självständiga
(statliga såväl som kommunala) anstalter
vårdades vid 1930 års slut 15,861 patienter.
Antalet nyintagna patienter uppgick 1930 till
4,999, antalet utskrivna till 4,489. Därav voro
1,062 tillfrisknade, 1,216 förbättrade. —
Kostnaderna för statens s., som vid 1930 års slut
omfattade 14,023 platser, fördelade på 21
anstalter, uppgick till 16,742,093 kr.

Då statens s. under långa tider varit
otillräcklig, har ett flertal kommuner nödgats
ordna provisoriska sinnessjukavd. (av mycket
växlande kvalitet), oftast på ett el. annat sätt
anslutna till försörjningsanstalter. En viss
normalisering av dessa sinnessjukavd. har
inträtt, sedan kommunerna, därest avd.
godkännas av Medicinalstyrelsen, blivit
berättigade till viss ersättning av landstingen.
Även finns ett antal smärre enskilda
anstalter och vårdhem för sinnessjuka. Vissa av
statens sinnessjukhus, resp. avd. på dessa,
ha speciella uppgifter. Sålunda finnas i
Örebro och i Sala sjukhus för asociala imbecilla

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jul 2 21:59:12 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdq/0543.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free