Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
925 Sinnesvillor-
fostran av sinnesslöa barn torde ha varit den,
som 1828 inrättades vid Bicètre utanför Paris.
Av mera kända äldre s. var den 1841 nära
Interlaken av den berömde schweiziske
läkaren Guggenbühl anordnade anstalten
Abendberg. Denna blev snart mönstret för
dylika anstalter i andra länder, och redan i
mitten av 1880-talet voro
uppfostringsanstalter för sinnesslöa barn inrättade även i
England, Skottland, Amerika och ett par tyska
stater. Av de skandinaviska länderna har
Danmark gått i spetsen på detta område. Den
första danska s. upprättades vid Köpenhamn
av Johan Keller, vars verk fortsattes
av sonen prof. C h r. Keller, som grundat
den danska mönsteranstalten Brejning på
Jylland med olika avdelningar, skola, arbetshem
och asyl, på lämpligt sätt förenade och dock
genom terrängförhållanden m. m. åtskilda.
1 Sverige upprättades den första s. 1806 av
E m a n u e 11 a Carlbeck, vilken genom
sitt föredöme blev av största betydelse för
den svenska sinnesslövårdens utveckling i dess
första skede. 1870 öppnades den andras.,
upprättad av Föreningen för
sinnesslöa barns vård. Vid denna anstalt,
numera på Slagsta vid Fittja, är anordnat ett
seminarium för utbildande av lärarinnor för
sinnesslöa barn. Sedan statsbidrag utgått till
dessa två anstalter (fr. o. m. 1871, resp. 1874),
beviljade 1878 års riksdag ett allmänt anslag
till uppfostringsanstalter för sinnesslöa barn,
anordnade av landsting. Under de följ,
årtiondena anordnade det ena landstinget efter det
andra uppfostringsanstalter (skolhem) för
sinnesslöa barn, så att fr. o. m. 1916 varje
landsting äger sådan anstalt eller del däri.
Detta galler numera även de städer, som ej
deltaga i landsting (utom Hälsingborg).
Då en stor del av de bildbara sinnesslöa icke
lämpligen kan utskrivas från s. efter
utbildningstidens slut, kräves av en rationell
sinuesslövård, att skolhemmet för sinnesslöa
barn påbygges med arbetshem för de
olika könen. 1897 års riksdag beslöt
statsbidrag jämväl för s. k. arbetshemselever.
Flertalet s. är numera förenat med arbetshem för
sinnesslöa av mankön, varemot endast ett
mindretal av dem har särskilt arbetshem för
kvinnliga sinnesslöa. Dylika få emellertid
ofta bo kvar i skolhemmet för att där hjälpa
till med olika husliga sysslor.
Som villkor för statsbidrag till såväl
uppfostringsanstalter som arbetshem för
sinnesslöa gäller bl. a., att sinnesslö, som lider av
konvulsioner eller fallandesot, icke får
mottagas och att där icke får vara intagen någon,
som är olämplig för samlivet i anstalten eller
deltagande i arbetet där. Medan bildbara
sinnesslöa, som lida av fallandesot, äro
hänvisade till de epileptikeranstalter, som
tillkommit på enskilt initiativ, ha särskilda
stats-anstalter upprättats för vanartade
sinnesslöa av olika kön och ålder. För
vanartade sinnesslöa barn finnes en
uppfostringsanstalt för gossar på Salbohed och en för
flickor vid Vänersborg; för till vuxen ålder komna
sinnesslöa med asociala och kriminella
tendenser finnas två statsanstalter för män
(Sal-berga sjukhus vid Sala och imbecillavdelningen
på Källshagens sjukhus vid Vänersborg med
tills, omkr. 650 platser) och en föj kvinnor
—Sinnlighet 926
(Västra Marks sjukhus vid Örebro med 350
platser).
Till en fullständig s. hör, förutom skolhem
och arbetshem, även asyl för sådana
sinnesslöa, som äro obildbara, d. v. s. varken kunna
bibringas teoretiska kunskaper eller praktiska
färdigheter. Till asyler för obildbara
sinnesslöa började statsbidrag utgå 1905, och först
därefter fick denna gren av sinnesslövården
någon nämnvärd utveckling. Numera finnes
asylavdelning vid en stor del av landstingens
sinnesslöanstalter. I övrigt finnes en mängd
smärre fristående asyler för obildbara
sinnesslöa, anordnade av föreningar och enskilda
personer. I anstalt för obildbara sinnesslöa
få även sådana, som lida av fallandesot,
emot-tagas. I allm. äro sinnesslöasylerna icke så
inrättade, att de lämpa sig för sinnesslöa, som
äro mera opålitliga el. våldsamma. Riksdagen
har emellertid uttalat sig för att staten bör
bereda vård åt våldsamma och eljest mera
svårskötta obildbara sinnesslöa, och en större
dylik statsanstalt är under uppförande
utanför Lund. A. P-én.
Sinnesvillor, se Hallucinationer,
Illusion och Optiska villor.
Sinnesyta, fysiol., se Sinnesorgan, sp.
914.
Sinnett [si’nit], Alfred Percy, engelsk
teosof (1840—1921). Började 1865 utge
Hongkong Daily Press, var 1868—72
ledarförfat-tare i Standard, utgav därefter det
anglo-indiska organet The Pioneer, slöt sig 1879 till
den teosofiska rörelsen och blev 1895
vicepresident i teosofiska samfundet i Adyar. Bland
hans teosofiska skrifter må nämnas »Esoteric
buddhism» (1883; »De invigdes lära», 1887),
»The occult world» (1881; »Den dolda
verl-den», 1887), »Incidents in the life of madame
Blavatski» (1886; »En sierskas öden», 1887)
och »In the next world» (1914; »Världen på
andra sidan», 1916). G. H. L.*
Sinn Fein [Ji’n féi’n], gael., eg. »vi själva»,
lösenord och partibenämning för den radikala
riktning bland de irländska nationalisterna,
som framträdde i början av 1900-talet. Urspr.
åsyftade den att skapa irländsk
självständighet på det ekonomiska området genom att
höja Irlands industri och tillvarataga dess
naturtillgångar. Den fick snart utpräglat
politisk karaktär, trädde i skarp opposition
mot J. Redmonds (se d. o.) nationalistparti
och proklamerade i st. f. dettas
parlamentariska metoder ett energiskt »passivt
motstånd» mot den engelska förvaltningen samt
bojkott av engelska varor. Dess program
utmynnade i sin radikalaste utformning i
kravet på Irlands fullständiga lösslitande från
England och organisering som en oberoende
republik. Rörelsen, vars egentlige
upphovsman var A. Griffith, har spelat den ledande
rollen under den irländska kamp med
England, som kan räknas från framläggandet av
ministären Asquiths home-rule-bill 1912 och
inställdes i och med Irländska fristatens
skapande 1922. I ny form har den brutit ut 1932,
sedan De Valera efterträtt Cosgrave som
regeringschef. Se vidare Griffith, A., I
r-1 a n d, sp. 728 ff., och Valera, E. De. L-ts.
Sinfnlgrön, bot., se V i n c a.
Sinnfngia, bot., se G 1 o x i n i a.
Sinnlighet, filos., den sida hos människan,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
