Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
937
Sitka—Situla
938
Sitka [si’tko], stad i territoriet Alaska,
U. S. A., på västkusten av Baranof island;
1,053 inv. (1930). Viktig hamn med
kolnings-station för örlogsflottan och radiostation;
magnetiskt och seismologiskt observatorium.
S., grundat 1804, var under ryska tiden
Alaskas främsta handelsplats och till 1906 dess
huvudstad.
Sitkacypress, bot-, se Chamaecyparis.
Sitkagran, bot., se Gran, sp. 925.
Sitodre’pa, zool., se Brödbagge.
Si’tojaure, enl. äldre kartor Situojaure,
fjällsjö i Kvikkjokks kapellförsamling,
Lappland, n. om Laidaure; 18 km lång, 16 kvkm,
635 m ö. h. Genomflytes av Blackälvens
biflod Sitoätno. Vid S. en turiststuga.
Sits, kattunartat bomullstyg till klänningar.
Si’tta, zool., se Nötväcksläktet.
Sittang, flod i Burma, Bortre Indien,
utmynnar i Martabanvikens innersta del; längd
omkr. 600 km. S;s bördiga dalgång, parallell
med Iravadis och Salweens dalar, är den
viktigaste infartsvägen till det inre Burma och
följes av järnvägen Rangoon—Mandalay.
Sittard [zi’tart], Alfred, tysk
orgelvirtuos (f. 1878 4/u), son till den i Hamburg
verksamme musikskriftställaren Josef S.
Han blev 1903 organist vid Kreuzkirche i
Dresden och 1912 vid Grosse Michaeliskirche
i Hamburg, där han också grundade en
kyrko-kör av betydelse. S. har utgivit orgel- och
körkompositioner. 1928 var han upprepade
gånger solist i Konsertföreningen i
Stockholm. H. G-t.
Sittbenet (lat. os ischia’dicum), bakre-nedre
delen av höftbenet. S. bildar kring
höftbens-hålet en nedre begränsning med en vertikalt
nedstigande och en horisontal arm. På
gränsen mellan båda armarna finnes en grov knöl,
s i t t(b ens) knölen, på vilken kroppen
(genom bäckenet) vilar vid sittning. Se bild
5 till art. Människan. G. v. D.*
Sitte [zi’-], C a m i 11 o, österrikisk arkitekt
och författare (1843—1903), dir. för
Staatsge-werbeschule i Wien 1883, utövade särskilt en
reformatorisk verksamhet inom
stadsplane-konsten. Hans huvudarbete är »Der Städtebau
nach seinen künstlerischen Grundsätzen» (1889;
flera uppl.). Th. Goeche och S. utgåvo från 1904
1—2 vägsenap, Sisymbrium officinale, 3—8 dillsenap,
Sisymbrium sophia.
månadsskriften Der Städtebau. S. utförde
utvidgningsplaner för flera städer. G-gN.*
Sitten [zi’tan], stad, se S i o n.
SBtter, Willem de, holländsk
astronom (f. 1872), sedan 1919 chef för
observato-riet i Leiden och prof, vid univ. där.
Uppmärksammade äro S;s lösning av den allmänna
relativitetsteoriens fältekvationer, varvid han
i st. f. Einsteins »cylindriska värld»
uppställer en hyperboloidisk värld, samt hans
undersökningar över universums utvidgning i
enlighet med Lemaitres teori. K. Lmk.
Sittfåglar, Insessöres, i äldre
fågelsystematik alla fåglar, hos vilka alla tårna sitta i
samma plan och ej äro förenade med
simhud. T. P.
Sit ti’bi te’rra le’vis (förk. S. T. T. L.), lat.,
vare dig jorden lätt, vila i frid! (inskrift på
gravvårdar).
Sitting Bull [si’tiij bo’l] (Tatanka I y
o-tanke, Sittande Buffeltjuren),
nordamerikansk indianledare av unkpapasiouxernas
stam (1834—90). S. tog märkbar del i
siouxer-nas segerrika kamp
för Powder
riverlandet 1866. S. å. blev
han allmänt känd som
anförare av en
mindre friskara, vilken
gjorde anspråk på
landet kring
Yellowstone-floden. När Norra
pa-cifikbanan stakades
genom detta under
1870-talets första år,
stoppade S. bygget en
längre tid. Hans hat
mot amerikanerna,
hans rykte som medicinman, profet och
politiker växte samtidigt. När regeringen 1876
skickade militär för att kuva och rullföra
siouxerna, tillfogade S. vid Rosebud (17 juni)
och Little Big Horn (25 juni)
regeringstrupperna svidande nederlag. Ammunitions- och
proviantbrist rev upp indianhären, som
sträckte vapen el. flydde till Kanada, där S. med
spillrorna höll ut ända till 1881, då han som
krigsfånge fördes till Fort Randall men
lös-släpptes 1883. Han lockades 1885 att följa
Buffalo Bill’s (Codys) Wild West-show. 1889
trädde S. åter i förgrunden, då en del av
reser-vationsjorden frånlurades indianerna.
Siouxerna började 1890 omfatta tron på en föregiven
Messias, som bebådade ett indianskt
tusenårs-rike och de vitas undergång. Villkoret var, att
man dansade den s. k. andedansen, vilken av
myndigheterna uppfattades som krigsdans.
S., som ivrigt accepterat den nya läran och
betraktades som dess överstepräst, vägrade
trotsigt att stoppa andedansen i sitt läger.
Vid ett arresteringsförsök 15 dec. s. å.
dödades bl. a. S. Han var den indianska
självständighetstankens intelligentaste förkämpe
och som sådan en tragisk gestalt av
betydande mått. — Litt.: E. Malm,
»Siouxindia-nernas sista strid» (1929). E-r M.
Sittknölen, anat., se Sittbenet.
Situation, läge, ställning, tillstånd.
Situerad, belägen; »välsituerad», stadd i
god ställning.
Si’tula, arkeol., kärl i form av en stympad
kon av hamrad och nitad bronsplåt, med hank
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
