- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 17. Ryssläder - Snellius /
967-968

(1929) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Själdjur—Självdeklaration

967

Ett slags centralt organ för den militära
själavården är det på initiativ av N.
Söderblom tillkomna regementspastorernas
förtroenderåd och arbetsutskott, som erhållit
fortsättning genom Diakonistyrelsens utskott för
den andliga vården vid krigsmakten med
pastor primarius som ordf. Detta fördelar
bl. a. kollektmedel. Ett komplement till
själavården vid krigsmakten bilda soldathemmen.

Den andliga vården vid flottan har en i
vissa avseenden motsvarande historia. Den
framträder tidigare än själavården vid armén,
och den fortbestår i fastare form än där vid
flottans båda stationer i Stockholm och
Karlskrona, där ord. prästerskap är anställt.

Litt.: A. Gierow, »Bidrag till det svenska
militärkyrkoväsendets historia» (1918; även
i Kyrkohist. Årsskr. 1917, 1918). — Jfr
Fängelsepredikant,
Sjömansmis-s i o n e n och Sjömansvård. A. G-w.

Själdjur, zool., se S ä 1 d j u r.

Själens tröst (fsv. Siælinna tröst),
forn-svensk uppbyggelseskrift, som föreligger i en
i Kungl. bibi, i Stockholm förvarad, från tiden
omkr. 1430 härrörande handskrift (sign. A.
108). Dess innehåll utgöres av legender och
berättelser, avsedda att förklara de tio
budorden. Den svenska texten är en bearb. av
ett västtyskt original från omkr. 1350. Utg.
1871—73 av G. E. Klemming, Samlingar utg.
af Sv. Fornskriftsällskapet, bd 19. O. W-n.

Själevad, socken i Västernorrlands län,
Ångermanlands n. domsagas tingslag, kring
fjärdarna i nedre Moälven, närmast v. om
Örnsköldsvik; 318,35 kvkm, 9,082 inv. (1932).
Kring den tättbebyggda älvdalen och dess
bidalar höglänt skogsbygd. 3,389 har åker,
16,221 har skogsmark. I S. ligga Hampnäs
(Norra Ångermanlands folkhögskola och
lantmannaskola) samt Domsjö (se d. o.; omkr.
2,200 inv. 1921) m. fl. träindustriorter.
Päls-djursavel. Pastorat i Härnösands stift,
örnsköldsviks kontrakt.

Själevad och Arnäs, förr domsaga och
tingslag, bildar sedan 1 jan. 1930 tills, m.
förutvarande Nätra tingslag Ångermanlands n.
domsaga, som utgör ett tingslag.

Själevadsån, dets. som Moån (Moälven), se
Ångermanland.

Själland, da. Sjælland, den största och
folkrikaste av de danska öarna, mellan Öresund
och Östersjön i ö., Smaalandsfarvandet och
Ulvsund i s., Stora Bält i v. och Kattegatt
med den långt inskjutande Isefjord i n.;
7,015,96 kvkm, 1,252,761 inv. (1930). S. är
delat på huvudstaden Köpenhamn, Köpenhamns
amt, Frederiksborg amt, Holbæk amt, Sorö
amt och Præstö amt samt i kyrkligt
hänseende på Köpenhamns stift och Roskilde stift.
Se vidare Danmark (med färgkarta) och
art. om resp. amt.

Själlands odde, Själlands rev, se S j æ
1-1 an d s odde och S j æ 11 a n d s rev.

Själlands stift, förr danskt stift, 1923 delat i
Köpenhamns stift och Roskilde stift.

Själsförmåga el. Själsför mögenhet,
psyk., den kraft, som utgör den enhetliga
grunden för en viss grupp av själsfunktioner,
t. ex. förståndet för tankarna och viljan för
viljeyttringarna. I den äldre psykologien
återfördes ofta de olika psykiska
företeelserna på dylika s. som deras
förklarings

968

grund. Detta förfaringssätt har med rätta
kritiserats av bl. a. Herbart. Med talet om
en förmåga anges icke någon bestämd orsak
till något, utan det, som skall förklaras,
tänkes såsom potentiellt liggande i den i övrigt
obestämda förklaringsgrunden. G. O-a.

Själslivet, psyk., sammanfattningen av de
medvetna el. omedvetna psykiska
företeelserna, föreställningar, känslor och
viljeyttringar. Se Minne, Omedvetna och
Psykologi. G. O-a.

Själssjukdom, se Sinnessjukdom.
Självamputation, biol., se Autotomi.
Självantändning. Vissa ämnen oxideras
långsamt i luften, och härvid utvecklas, som
vid all förbränning, värme. Avledes ej denna
värme utan får den tillfälle att samla sig, kan
temp. ibland stiga så betydligt, att s.
inträder. Så kunna kollager självantändas. Detta
beror på kolets stora förmåga att förtäta
gaser, även syrgas, på sin yta. Denna kommer
härvid i så nära beröring med kolet, att detta
även vid vanlig temp. märkbart oxideras, och
då kol är en dålig värmeledare, kan temp.
lätt stiga så högt, att s. inträder. Ett annat
ex. är s. i en höstack. Särskilt stor är faran
för s., om man låter trassel, indränkt med
linolja, ligga längre tid. Linoljan oxideras, i
synnerhet om den ligger utbredd på trassel,
mycket lätt och kan åstadkomma antändning
av trasslet och däromkring liggande föremål.
Många eldsvådor ha uppkommit av denna
orsak. I. B.

Självavläggare, lantbr., se Skördemaskin.
Självbefläckelse, se O n a n i.

Självbefruktning, autogami. 1. (Zool.) Se
Fortplantning. — 2. (Bot.) Se P o 1
lina t i o n.

Självbindare, lantbr., se Skördemaskin.
Självbiografi, se Biografi, sp. 323.

Självdeklaration, Skattedeklaration,
uppgift, som skattskyldig själv eller genom
ställföreträdare (förmyndare; den, som sitter i
oskift dödsbo) årl. har att avge, efter fastställt
formulär, till ledning för sin egen taxering för
inkomst eller förmögenhet. 1928 års
taxerings-förordning föreskriver (§ 28) dels allmän s. att
avges i kommun, där skattskyldig är
mantalsskriven (el. eljest skattskyldig), dels särskild s.
i varje kommun, där han är skattskyldig till
kommunal inkomstskatt. Allmän s. tjänar till
ledning för hans taxering till såväl statlig
inkomst- och förmögenhetsskatt som kommunal
inkomstskatt. Deklarationsskyldighet är
ovillkorlig eller obligatorisk, utan anmaning, för
den, vars taxerade inkomst uppgått till minst
600 kr. under beskattningsåret, om han
därunder varit bosatt i riket, eljest vid minst
100 kr.; för a.-b. och ekonomiska föreningar
m. fl. juridiska personer (även för staten,
landsting, kommun o. a. menighet vid
kommunal skatteskyldighet) gälla motsv.
bestämmelser. S. skall avges på heder och samvete
med namnunderskrift (§ 27) och vara
avlämnad senast 15 febr.; under vissa
förutsättningar ges anstånd till 31 mars (el. särskilt
utsatt tid). Därest s. icke behörigen avlämnas
eller anmaning att fullständiga den icke
efter-följes, förloras rätt att överklaga taxering hos
Kammarrätten och K. m:t (§ 39). Oriktig
uppgift i s., ägnad att medföra frihet från eller
för låg taxering, är straffbar, om den lämnats

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jul 2 21:59:12 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdq/0568.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free