Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sj älvmedvetande—S j äl vtäkt
971
lockmedel för bytet, i andra som
igenkän-ningstecken för könen (jfr Djuphavsdjur,
sp. 1028, och Lysmask). Vissa räkor och
bläckfiskar avsöndra ett lysande sekret som
skydd mot angripare. Ljusets ursprung är i
många fall lysbakterier (se d. o.), som leva i
symbios (se d. o.) med s. Lysorganen innehålla
sålunda celler, i vilka lysbakterier finnas. I
åtskilliga fall har man t. o. m. påvisat
särskilda organ, varmed äggen redan vid
läggningen nedsmittas med lysbakterier, vilka slå
sig ned i de lysorgan, som sedan utvecklas
hos det växande djuret. Det animala ljuset
är kallt, d. v. s. innehåller uteslutande för
ögat synlig strålning. T. P.
Självmedvetande, filos., medvetandet om sig
själv, om det egna jaget, sålunda ett
omedelbart medvetande, som vore absolut ett
med sitt föremål och som därför innebure ett
absolut vetande. Begreppet om s. har
alltsedan Cartesius spelat en oerhörd roll i
filosofiens historia. Det är dock behäftat med de
största svårigheter och har ingående
kritiserats av bl. a. Herbart (se d. o.). G. O-a.
Självmord betraktades förr som ett brott.
I missgärningsbalken av 1734 års lag fanns
ett särskilt kapitel »Om then, som förgiör sig
sielf». Liket av en självmördare skulle »af
skarprättaren til skogs föras och i jord
gräf-vas», och den, som försökt beröva sig livet,
straffades med fängelse vid vatten och bröd
eller annat kroppsstraff. Genom den nya
strafflagen (av 1864) upphävdes dessa
bestämmelser. Försök till s. är numera straffritt,
och 1908 ha äldre bestämmelser om
självmördares jordfästning i stillhet h. o. h. upphävts.
Antalet s. har starkt ökats. Medan det
årliga genomsnittstalet 1781—90 i Sverige var
48, d. v. s. 2,22 på 100,000 inv., hade siffrorna
för årtiondet 1901—10 stigit till resp. 804
och 15,14. Talen äro för 1921—25 resp. 863
och 14,39, för 1929 resp. 944 och 15,44. I fråga
om s. har männens antal alltid varit större
än kvinnornas; 1921—25 var förhållandet
mellan de förras och de senares resp. 23,44 och
5,66 på 100,000 inv. Likaledes ha alltid flera
s. ägt rum i städerna än på landsbygden. Det
vanligaste dödssättet är hängning eller
stryp-ning (466 fall 1929), därefter kommer vanl.
dränkning (182) och i tredje rummet
skjutning (141). N. S-g. (R. B-l.)
Självpollination, bot., se Poll in a ti on,
sp. 1188.
Självregistrerande barometer, fys., se M
e-teorologiska instrument.
Självrening av vattendrag sker genom
förbrukning av organiska ämnen i detta. Om
organiska föroreningar på ett ställe tillföras
ett vattendrag, minskas de småningom under
dess lopp och kunna slutligen helt försvinna,
så att vattnet praktiskt taget blir lika rent,
som innan föroreningarna tillfördes. Vid
denna självrening kunna vissa fysikaliska
omständigheter, ss. utspädning, avsättning och
avdunstning, ävensom rent kemiska processer
inverka, men till övervägande del är s. av
fysiologisk natur. Man anser, att
sönderdel-ningen av de organiska ämnena i vattnet
huvudsakligen sker genom inverkan av s. k.
aeroba bakterier under förbrukning av syre.
Skulle föroreningen ökas så långt, att allt
syre förbrukats, börja de s. k. anaeroba bak-
972
terierna sin verksamhet, och märkbara
förruttnelseprocesser inträda. Jfr Andning,
sp. 955, och Bakterier, sp. 732 ff. G. H-r.
Självskrivenhet, rätt att utföra en offentlig
funktion utan att därtill ha särskilt
bemyndigats genom utnämning eller val. Grunden
till en sådan rätt kan vara börd, t. ex.
regeringsmaktens utövning i ärftliga monarkier.
Befogenhet att utöva en offentlig funktion
kan även följa av rätt att utöva en annan
(s. k. potentierad organställning). Så är t. ex.
fallet i en del stater med vissa högre
ämbetsmäns rätt att vara medl. av den övre
kammaren (de engelska biskoparnas platser i
överhuset), med svensk biskops självskrivenhet
som led. av kyrkomötet (under ståndstiden
även av riksdagen) och svensk kyrkoherdes
självskrivenhet som ordf, i kyrkoråd. S. B.*
Självspilling, dets. som självmördare (se
Självmord).
Självsteril säges en växt vara, hos vars
blommor det egna ståndarmjölet är overksamt el.
gror långsamt under konstlade förhållanden.
Självsteriliteten är mycket olika utvecklad hos
olika växtarter. Den är absolut hos Veronica
syriaca. Hos andra åter är den blott partiell,
t. ex. hos C ar damin e pratensis. Bland
nyttig-hetsväxterna äro råg, kål, sockerbeta och
vissa fruktsorter s. och fordra sålunda
korsbefruktning. Under det senaste årtiondet ha
för trädgårdsodlingen och jordbruket
värdefulla undersökningar över självsterilitet
företagits. Vid korsningar mellan fullt
självsterila raser hos råg och cikoria har man
erhållit individ med hög självfertilitet (jfr
Självfertil). Fruktträdssorter, som förökas
vegetativt genom okulering el. ympning, äro
ofta s. Sötkörsbärssorter äro s., och bland
äpplena äro Cox’ Pomona och Ribston icke
blott s. utan så gott som sterila vid
korsning med varandra. Särskilt bland körsbären
har man funnit fall, då fruktsättningen
uteblir lika fullständigt efter korspollinering
som efter självpollinering, d. v. s. vissa
sorter kunna ej korsas med varandra, trots att
deras ståndarmjöl är normalt utvecklat. Litt.:
E. Johansson, »Om sortkombinationer i
fruktträdgårdar med hänsyn till pollinerings- och
fruktsättningsförhållanden» (Sveriges
pomo-logiska förenings ströskrifter, 6, 1931). Jfr
Steril. E. S-g.
Självstympning, biol., se Autotomi.
Självstyrelse (eng. selfgovernment), en
organisation av statslivet, vilken ej blott ger
folket omedelbart eller genom valda
representanter inflytande på lagstiftning och
beskattning utan också inrymmer en viss
självständig verksamhet (jfr Autonomi 3) åt
kommuner, såväl de mindre
(primärkommunerna) som de större (provinser, län o. dyl.).
S. står i direkt motsättning mot
centralisa-tion (se d. o.) i statsförvaltningen. England
har varit föregångsland i fråga om s. S. B.*
Självsuggestion, se Autosuggestion
och Suggestion.
Självsådd, skogsv., se Naturlig
föryngring.
Självtäkt, jur., det förfarande, då någon,
utan anlitande av offentlig myndighets biträde,
själv tar sig rätt. Undantagsvis kan ett
sådant förfarande vara tillåtet. Sålunda må,
enl. promulgationslagen till strafflagen § 16
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
