Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjöholm - Sjöhorisont - Sjöhundar - Sjöhästar, Hästfiskar - Sjöhävning el. Sjögång - Sjöinstrument el. Nautiska instrument - Sjöjungfru - Sjökadett - Sjökalv - Sjökapten - Sjökaptenssocieteten - Sjökartekontoret - Sjökarteverket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
993
Sjöhorisont—Sjökarteverket
994
säteri på 1400-talet, tillhörde då släkten Ulf,
ärvdes av släkterna Bese, Gyllenhorn,
Gyllen-stierna, Hastfer, Fleming, Wrede och Sparre,
köptes 1787 av grevinnan Ribbing, 1793 av
H. Gyllenborg, 1831 av E. G. Oxenstierna,
1834 av G. Wachtmeister och 1859 av A.
Le-wenhaupt, som uppförde manbyggnaden och
där hopbragte sina stora konstsamlingar. Nuv.
ägare: greve A. Lewenhaupt och fröken
Charlotte Lewenhaupt.
Sjöhorisont. Den cirkulära gränslinje, som
bestämmes av tangeringspunkterna för
tangenterna från en observatörs öga till
jordklotet, kallas den sanna s. Den befinner sig
på ett avstånd a från iakttagaren = \Jh(2r+h),
där h är ögats höjd över havsytan och r
jordradien. Då h är liten i förhållande till r, kan
avståndet approximativt uttryckas genom
a = \/2 rh. Angivas a och h i meter, erhålles,
om ett medelvärde insättes för jordradien,
a = 3,560 \/h. På grund av ljusbrytningen
genom den terrestra refraktionen avviker den
skenbara s:s avstånd något från den sanna
s:s avstånd. Det verkliga avståndet erhålles
genom multiplikation av a med faktorn 1,07,
d. v. s. ai — 1,07 a = 3,800 ^h. För ett öga,
som befinner sig på 1 m höjd över havsytan,
ligger alltså s. på ett avstånd av omkr. 3,8
km, för ett öga på 4 m höjd på dubbla
avståndet o. s. v. Genom abnorm ljusbrytning
i atmosfären (se Hägring) kunna mycket
starka avvikelser uppkomma i ovan
beräknade förhållanden. A. Å.
Sjöhundar, zool., se S ä 1 d j u r.
Sjöhästar, Hästfiskar,
IIippoca’mpus, till de
spigg-artade benfiskarna hörande
släkte. Kroppen är täckt av
benplåtar, buk- och stjärtfenor
saknas, huvudet är böjt i rät
vinkel mot kroppen och
utdraget till en rörformad nos.
S. finnas i varmare hav, där
de med stjärten hålla sig fast
vid alger. I Medelhavet finnes
den kortnosiga
sjöhästen, II. brevirostris. S:s
förmåga att genom form och
rörelser sammansmälta med
omgivningen är ännu starkare
utbildad hos det närstående
släktet Pliyllopteryx (se
Algfiskar). T. P.
Sjöhävning el. Sjögång, havets
vågrörelse. För gradering av s. nyttjas följ, s j
ö-hävningsskala:
Siffer-beteckning
Sjöhäst.
Sjöhävningens art Våghöjd i m
0 Spegelblankt ................ O,o
1 Mycket smul sjö ................ under 0,5
2 Smul sjö .................... 0,5—l,o
3 Lätt sjö (små vågor)......... l,o—1,5
4 Måttlig sjö ................. 1,5—2,o
5 Hög sjö ..................... 2,o—2,s
6 Grov sjö .................. 2,5—3,5
7 Svår sjö .................... 3,5—4,5
8 Mycket svår sjö . 4,s—6,o
9 Våldsam, ytterst svår sjö ... över 6,o
Sjöinstrument el. Nautiska
instrument, tekniska hjälpmedel vid fartygs
navigering. S. äro huvudsaki. kompass, pejlin-
rättning, lod, logg, bestick, bestående av
passare, linjal och transportör el. gradskiva,
stationspointer, reflexionsinstrument
(sextan-ter, kvintanter m. fl.), asimutinstrument,
artificiell horisont, kronometer och
observa-tionsur. Jfr Navigation och art. om
olika instrument. ö-g.
Sjöjungfru, nord, myt., i folksagan
natur-mytiskt kvinnligt väsen, som uppehåller sig
i havet och i sjöar. Från Småland berättas
om havsfrun, att hon bor på
havsbottnen i stora, granna salar, dräkten är en
snövit kjortel och ljusblå tröja, hon sitter i
vågsvallet och kammar sitt ljusgula hår, tvättar
sina kläder snövita och breder ut dem till
torkning, när det stundar till oväder. Om
s. berättas, att när näcken spelar i vattnet,
uppstiga små väsen, liksom vitklädda barn
med långt, svart hår, som dansa i ring på
stranden. — Jfr G. O. Hyltén-Cavallius,
»Wä-rend och wirdarne» (ny uppl. 1921—22). B-e.*
Sjökadett, elev vid en för utbildning av
sjöofficerare avsedd skola. Se Kadett och
Sjökrigsskolan.
Sjökalv, zool., se M a n e t d j u r.
Sjökapten, person, berättigad att föra
befäl över handelsfartyg. Jfr Befälhavare,
Kapten 3 och Navigationsskola.
Sjökaptenssocieteten i Stockholm kan
härledas från 1732, då en »skepparlåda»
inrättades. 1733 stadfästes reglerna för S k e
p-parsocieteten, vars namn sedermera
ändrades till S. — S. är ett sällskap för
inbördes nytta och nöje, för diskussion i
sjöfarts-frågor samt för utövande av välgörenhet
genom utdelandet av pensioner och understöd
m. m. För inträde i S. fordras bl. a. att vara
borgare i Stockholm. ö-g.
Sjökartekontoret, se Sjökarteverket.
Sjökarteverket, under Försvarsdep. lydande
ämbetsverk med uppgift att inhämta
kännedom om riket omgivande farvatten och dess
segelbara inlandsfarvatten samt att utarbeta
och utge geodetiskt grundade sjökort, att
författa och tillhandahålla seglingsbeskrivningar
(i den av S. utg. publikationen »Svensk lots»)
över rikets kuster och därtill gränsande
havsområden, att, i den mån tillgängliga medel
medge, utge kartor och seglingsbeskrivningar
även över icke-svenska farvatten, att utge
veckotidskriften Underrättelser för
Sjöfarande, att pröva sjöinstrument etc. Till chef
för S. förordnar K. m:t en officer vid
flottan av regementsofficers grad. Vid S.
tjänstgör i övrigt personal från flottan och på S:s
stat upptagen civil personal. Fr. o. m. 1929
är S. ställt under en styrelse, sammansatt av
representanter för chefen för marinstaben,
Kommerskollegium och Lotsstyrelsen, chefen
för S. samt av ytterligare två led., förordnade
av K. m:t efter förslag av de
sjöfartskorpo-rationer, som för varje fall härom anmodas.
S:s sjömätningar utföras under
sommarhalvåret, för vilket ändamål verket äger
sjö-mätningsfartyg om 55—260 tons deplacement
samt motorbåtar.
Gustav I anslog 1535 ett hemman, öja, åt
Anders Bertilsson med skyldighet för honom
och hans efterkommande att styra och
ledsaga kronans skepp samt allt »caufferdi»
ävensom att lära känna och utpricka far-
XVII. 32
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
