Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
995
S j ökocksläktet—S j ökorvar
996
lederna. 1645 utkom den första egentliga
sjökartan, tillhörande den av
amiralitetskap-tenen Johan Månsson (se d. o.) utg. »sjöboken»,
som 1748 utgavs i kompletterat skick. 1756
beslöto statsmakterna, att svenska kusternas
avmätning skulle äga rum under kontroll,
vilken till en början utövades av
Amiralitets-kollegium men 1772 överflyttades på amiralen
J. Nordenanckar. 1798 övertogs
sjökarteut-givningen på entreprenad av dåv. kaptenen
G. af Klint. 1808 organiserades en statlig
Sjömätningskår, förenad med
Lots-verket på så sätt, att dess chef tillika var
lotsdir. och kårens kaptener
lotsdistriktsche-fer. Den ersattes 1824 av
Sjökartearki-v e t, vilket med lotsdir. som chef ställdes
under överinseende av Förvaltningen av
sjöärendena. Den av G. af Klint och dennes son
fortsatta kartverksamheten resulterade i en
storartad samling sjökartor, vilken 1846
inlöstes av kronan och förenades med
Sjökarte-arkivet. 1849 ändrades benämningen till S j
ö-kartekontoret med egen chef och 1871
till Sjökarteverket, vilket ställdes
omedelbart under chefen för Försvarsdep. S:s
chef är delegerad för Sverige i den 1922
upprättade Internationella hydrografiska byrån
Sjökock, CaUionymus lyra.
Sjökocksläktet, Calliönymus, tillhör de
tagg-feniga benfiskarna. Kroppen är långsträckt,
saknar fjäll och är brokigt färgad i blått,
grönt och gult. Vid Sveriges västkust finnas
sjökocken, C. lyra, som blir 25—30 cm
lång, och lilla sjökoeken, C. maculatus,
omkr. 10 cm lång. Båda vistas nära bottnen
på djupt vatten. T. P.
Sjökommendering. På flottans fartyg
sjö-kommenderas för varje sammanhängande
sjöexpedition fartygsbesättning, och denna
åtnjuter under s. sjöavlöning (se d. o.).
Sjökonung (isl. sækonungr), Näskonung
el. Härkonung, stundom namn på
anföraren för en vikingaflotta.
Sjökor el. H a v s k o r kallas sirendjur (se
d. o.) i allmänhet, sålunda lamantinsläktet (se
d. o.) och dugongsläktet, IJalicore, som skiljer
sig från föreg. genom stjärtfenans
halvmånform. Nosen är starkt svälld och tvärskuren
framtill. Hos hanen framväxa de båda
fram-tänderna såsom stöttänder, hos honan
kvar-ligga de i alveolen. Dugongerna uppehålla sig
vid grunda, sandiga havsstränder, där de
nattetid beta havsväxter från bottnen. Man plägar
urskilja 3 arter: i Röda havet, från
Madagaskar till Indien och vid Australien och Nya
Guinea. De fångas för fettets, köttets och
hudens skull. Jfr Stellers sjöko. Lönnb.
Sjökort, karta (se d. o. 3), avsedd att
användas vid fartygsnavigering. För s.
användes numera nästan alltid Mercators
projektion (se Kartprojektion, sp. 473). Med
avseende på användningen indelas s. i a) g
e-n e r a 1 • el. översiktskor t, över hela hav
för orientering och planläggning av längre
resor — skala 1 : 12,000,000—1 : 1,000,000;
b) kurs- el. seglingskort för
utläggande av kurser och avsättande av fartygs
läge till sjöss — skala 1: 600,000—1 : 300,000;
c) kustkort med tydligare detaljer än b),
särskilt med avseende på djupsiffror invid
kusterna i skala 1 : 200,000—1 : 100,000; d)
specialkort över vissa kust- och
skärgårdsområden samt svårnavigabla farvatten
— skala 1 : 100,000—1 : 20,000; e) h a m
n-p 1 a n e r i stor skala — 1 : 20,000 eller större.
Svenska sjökarteverket utger s., huvudsaki.
omfattande svenska och angränsande
farvatten, svenska inlandsfarvatten, ss. Mälaren,
Hjälmaren, Vättern, Vänern och Göta älv,
samt efter 1920 utförda mätningar över vissa
delar av farvattnen vid Spetsbergen (se
»Katalog över sjökort och seglingsbeskrivningar
m. m.», utg. av Sjökarteverket). Av de stora
sjöfarande nationerna utges s. över jordens
alla hav. Mest i bruk äro de av engelska
amiralitetets Hydrographic department
utgivna. Därjämte utges i flera länder s. för
särskilda ändamål, ss. meteorologiska kort,
fiskerikort, storcirkelkort, radiopej Ikort, kort
för utvisande av vanliga oceanvägar och
telegrafkablar, magnetisk missvisning,
jordmagnetismens inklination och
horisontalintensitet samt tidvattensförhållanden. — Jfr S j
ö-karteverket.
I s:s hydrografiska (vatten-)del
inläggas särskilt djupsiffror,
bottenbeskaffenhet, grund, bankar och rev, uppgifter om
tidvatten och strömmar, fasta och flytande
sjömärken, fyrskepp, prickar och bojar samt
ankarplatser. I s:s topografiska (land-)
del, som i allm. inskränker sig till den från
sjön synliga delen av land, anges kustens
konturer, kustlandskapets viktigare höjder,
fyrar, båkar, kyrkor, kvarnar, järn- och
landsvägar. Om beteckningar i s. se pl. vid art.
Karta. — Tillförlitligheten hos s.
sammanhänger i allm. med dess ålder. Ö-g.
En Holothuria-art.
Sjökorvar el. Sjögurkor, Holothurioidea,
en klass av prov, tagghudingar (se d. o.) med
långsträckt, cylindrisk kropp. Hudskelettet
består endast av mikroskopiska kalkstycken,
inlagrade i huden, under vilken ligger en väl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
