Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjömannaföreningen - Sjömannasällskap - Sjömansgarn el. Lårding - Sjömanshem - Sjömanshus - Sjömanskap - Sjömansknop el. Sjömansknut - Sjömanskåren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sjömannasällskap—Sjömanskåren
1001
jan. 1863 (senaste regi, av 21 jan. 1911), har
till ändamål att utdela pensioner och
understöd åt delägare och deras änkor, lämna
sjuk-och nödhjälp samt begravningshjälp, söka
anskaffa platser åt ledamöter etc.
Sjömannasällskap, föreningar, bildade av för
handeln och sjöfarten nitälskande personer i
åtskilliga av Sveriges större sjöstäder. Den
första och numera enda svenska
sammanslutningen av detta slag stiftades 1831 under
namn av Sjömannasällskapet i
Göteborg. Sällskapets ändamål är att främja
upplysning i allt, som angår sjömansyrket,
bistå sjömän med råd etc. Sällskapet ägnar
sig numera huvudsaki. åt välgörenhet. 1867
öppnades sällskapets första sjömanshem, och
sedan 1900 består sällskapets stiftelse för
ålderstigna sjömän på Masthuggsbergen i
Göteborg. 1931 uppgingo sällskapets kapital och
fonder till omkr. 1,725,000 kr. G. B-s.
Sjömansgarn el. L å r d i n g spinnes av 2—5
kabelgarn (2—5-strängat), ombord ofta av
gammalt uppslaget tågvirke, och begagnas till
klädsel, najning m. m.
Sjömanshem, ställe, där sjömän mot eller
utan betalning erhålla logi och kost. Två
huvudtyper kunna särskiljas, dels på
donationer och allmänna medel baserade hem, där
fri bostad beredes åt ålderstigna, medellösa
sjömän, dels sådana hem, som bedriva
logirörelse bland aktiva, på hyra väntande
sjömän. Representanter för den förstnämnda
typen äro t. ex. hemmet Royal Alfred i Kent,
England, där pensionärerna även åtnjuta fri
kost, och det av Sjömannasällskapet i Göteborg
1867 upprättade hemmet, som tillika är avsett
för där intagna gifta sjömäns hustrur. Den
sistnämnda typens hem, eller s. i vanlig
bemärkelse, upptaga i regel avgift från de
logerande. S. bedriva en mångsidig
hjälpverksamhet bland sitt klientel, t. ex. genom
anskaffande av platser, förvaltning och hemsändning
av sparmedel, där så önskas, sjukhjälp etc.
S. omfatta även läsrum m. m. Jfr även S j
ö-mansmissionen.
I Sverige finnas s. i Stockholm, Göteborg,
Malmö, Hälsingborg, Landskrona, Norrköping
(nytt hem under uppförande), Gävle,
Sundsvall, Härnösand och Luleå samt mindre hem i
Kalmar, Oskarshamn, Karlskrona, Karlshamn,
Ahus, Ystad, Halmstad, Uddevalla, Lysekil
och Visby. Föreningen för skandinaviska
sjömanshem i främmande hamnar underhåller
med bistånd bl. a. av norska, svenska och
danska staterna s. i Antwerpen, Cardiff,
Hamburg, Hull, Liverpool, Marseille,
Newcastle-upon-Tyne, Rotterdam och Rouen. A. Y.
Sjömanshus ha till ändamål att föra
förteckning över svenska sjömän i handelssjöfart
samt anteckningar ang. deras tjänstgöring på
fartyg och värnpliktsförhållande, att
verkställa sjöfolks på- och avmönstring samt
handha därmed i samband stående
angelägenheter, att tillhandagå med avseende på de
värnpliktigas inskrivning och redovisning, att
meddela upplysningar om sjömännen och
deras tjänstgöring, att förvalta till s. hörande
kassor och fonder jämte inflytande avgifter
och övriga medel samt att ägna eftersyn åt
sjömännen och bereda understöd åt såväl
sjömän som änkor och barn efter sjömän. Varje
sjöman bör vara inskriven vid s., men
obliga
1002
torisk är inskrivningen endast om sjömannen
skall i vederbörlig ordning kunna påmönstras
på fartyg.
S. leda sitt ursprung från regi, för kofferdi
skeppare och skeppsfolk 30 mars 1748 och en
kungl. förklaring 4 aug. 1752. S. finnas
numera inrättade i nästan alla kuststäder och i
ett mindre antal städer vid inre farvatten.
Antalet s. är.f. n. (1932) 47.
Enl. gällande regi, för s. (k. f. 13 juli 1911)
utövas den allmänna uppsikten över s. av
Kommerskollegium. Varje s. förvaltas av en
direktion, bestående av 5 led. (2 för redare
samt 1 för vardera av befäl, underbefäl och
manskap). De administrativa uppgifterna vid
s. utövas vid sidan av direktionen av en av
Kommerskollegium förordnad ombudsman.
S. ägde vid årsskiftet 1931—32 egna fonder
(sjömanshuskassorna) på tillhopa omkr.
9,750,000 kr., varjämte deras donationsfonder
vid samma tid uppgingo till omkr. 1,700,000
kr. Förutom genom räntorna på sina fonder
beredas s. inkomster för bestridande av sin
verksamhet särskilt genom tonavgiften
(avgift vid fartygs utklarering), hyresavgiften
(sjöfolks avgift vid avmönstring i form av 1
% på intjänad lön eller hyra), årligt
statsanslag, under senare år utgående med 162,000
kr., hyresmedel, d. v. s. sjömän genom
disciplinär bestraffning jämlikt sjömanslagen § 62
fråndömd hyra, samt bötes- och vitesmedel,
utdömda jämlikt åtskilliga sjöfarten
berörande författningar.
Antalet årsunderstöd från s. uppgick 1931
till 5,633 och totala årliga
understödsutdel-ningen till omkr. 681,000 kr.
Sjömanshusinstitutionens organisation är f.
n. föremål för särskilda överväganden, som
emellertid sammanhänga med frågor om
samordnandet av olika former för pension och
understöd åt sjöfolket, ev. inrättandet av
särskild sjömanspensionering. Enl. ett
föreliggande, ej slutligt prövat förslag av 1919
(1917 års sjömanshuskommitterade) skulle s:s
antal inskränkas till 31. C. E. L.
Sjömanskap, kännedom om fartygs
tack-ling och manöver. — Litt.: »Lärobok i
sjömanskap» av W. Linder (1896) och av J.
Eklund m. fl. (1913).
Sjömansknop el. S j ö m a n s k n u t, dets.
som rå bandsknop (se Knop och Knut,
sp. 907 ff.).
Sjömanskåren. På vardera örlogsstationen
finnes en s., omfattande det manskap, som
tillhör stationen. Rekrytering till s. sker dels
genom karlskrivning av skeppsgossar, dels
genom anställning medelst kontrakt (värvning).
Tjänstegraderna inom s. äro
flaggkorpral, korpral (högbåtsman, se d. o.) och
menig. Efter yrkesskickligheten
(genomgångna skolor och praktik) indelas personalen inom
s. i tre tjä n stbar hetsklasser, l:a,
2:a och 3:e klass sjöman, efter yrke i
däcksmatroser, ekonomister, eldare och hantverkare,
vilka yrkesvis sammanföras till kompanier,
f. n. 5 i Karlskrona och 3 i Stockholm.
Däcksmatroserna avses för artilleri-, signal-,
torped-, radio- och mintjänst, ekonomisterna för
tjänst som sjukvårdare, hovmästare, kockar,
förrådsmän och hornblåsare, eldarna för tjänst
i maskin-, motor- och eldrum samt
hantverkare för tjänst som vapensmeder, torpedhant-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
