Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjömanskåren - Sjömanslagen - Sjömansmissionen - Sjömansrulla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1003
Sjömanslagen—Sjömansrulla
1004
Svenska sjömanskyrkan i West Hartlepool.
verkare och timmermän. — S. består enl. 1925
års försvarsordning tills, på båda
örlogssta-tionerna av 350 flaggkorpraler samt 2,899
korpraler och meniga. S:s avlönings- m. fl.
förmåner anges i gällande avlöningsregl. för
manskap. ö-g.
Sjömanslagen, jur., se Sjölagstiftning.
Sjömansmissionen (se även
Sjömans-v å r d), verksamhet för sjöfolkets andliga
vård. S., som är framvuxen på evangelisk
grund och starkast företrädd i
Storbritannien, Skandinavien, Tyskland och U. S. A.,
underhåller särskilda sjömanspräster,
sjömans-missionärer o. a. personal. Dessas verksamhet
har i regel sin centralpunkt i sjömanskyrkor
eller andra samlingslokaler med läs- och
skrivrum. S. förekommer även i samband med s. k.
sjömanshem (se d. o.). S:s personal uppsöker
sjömännen på fartygen, sjömanshemmen och
sjukhusen. Genom befrämjande av
sjömännens brevskrivning, hemsändning av
besparingar m. m. eftersträvar s. att stärka banden
mellan sjömännen och hem och fosterland.
’Tidningar och böcker tillhandahållas
sjömännen, samkväm och föredrag anordnas.
Frånsett lokala hamnmissioner bedrives s.
av nationella organisationer, som antingen
verka genom från hemlandet utsända krafter
bland landsmännen i utländska hamnar eller
också i inländska hamnar, då i regel såväl
landets som utländska sjömän omhändertagas.
S. är utgången ur 1700- och 1800-talets
väckelserörelser inom den evangeliska världen.
Men redan omkr. 1500 förekomma skeppspräs-
Interiör av svenska sjömanskyrkan i Rotterdam.
ter på de ledande sjömakternas fartyg. Under
den svenska storhetstiden liksom under
upplysningstiden funnos själasörjare på svenska
örlogs- och kofferdifartyg. Särskilt för
sjömän avsedd uppbyggelse- och
förströelselitteratur har tidigt förekommit, t. ex.
fältprästen N. J. Rolanders »Skipsbook» (1627). En
märklig insats på den svenska sjömansvårdens
område har utförts av en rad präster vid den
redan 1728 av J. Serenius uppförda svenska
Ulrika Eleonorakyrkan i ö. London.
Den enastående utvecklingen av den
internationella sjöfarten omkr. 1800 skapade det
påtagliga behovet av nyare tiders s. I
England uppstod på den lågkyrkliga väckelsens
grund 1814 i London världens första
sjömans-missionssällskap. En annan banbrytande
rörelse var den av prästmannen John Ashley
1834 påbörjade verksamheten bland sjömän på
fartyg i Bristolkanalen, ur vilken framgick
det 1856 bildade stora sällskapet Mission to
seamen. F. ggn ordet »sjömansmission»
förekommer i ett sällskaps namn är 1843, då det
brittiska Seamen’s mission grundades.
Impulsgivaren till nordiska s. var norske
pastorn J. C. H. Storjohann. På hans initiativ
bildades 1864 i Bergen Föreningen til
evangeliets forkyndelse for skandinaviske sömænd
i fremmede havne (organ Bud og Hilsen), som
redan 1865 sände präster till utlandet. I
Danmark bildades 1867 ett liknande sällskap
(organ Havnen). I Sverige upptogs s. av
Evangeliska fosterlandsstiftelsen (se d. o.; organ
Sjömansvännen). Svenska kyrkan upptog
arbetet bland sjömän 1876, sedan riksdagen
anslagit medel till anställande av sjömanspräster
i West Hartlepool och Kiel (se
Sjömans-v å r d). Svenska missionsförbundet upptog
sjömansarbete 1880. En betydelsefull mission
har även utförts av Bethelföreningen och
genom den av nordiska sjökaptener bildade s. k.
Brödrakretsen på havet, Agnes Welins arbete
bland skandinaviska sjömän i London ej att
förglömma.
Den nordiska s. har under årens lopp nått
betydande utveckling. Sverige äger i
utländska hamnar 23 huvudstationer (därav kyrkan
18, Fosterlandsstiftelsen 4 och
Missionsförbundet 1) och 5 bistationer, Norge 28, Danmark 5
och Finland 10 stationer. Varje nordisk
station mottager även brödrafolkens sjömän i
hamnar, där dessa sakna egen mission. I
samarbetet deltaga även Augustanasynodens
stationer i U. S. A., varjämte många engelska
missioner likaledes omhändertaga svenska
sjömän. Utmärkande för den svenska och
nordiska s. är arbetets i bästa mening folkliga
karaktär. Klassindelning av sällskapsrummen
för befäl och manskap (som i angelsaxisk
mission) förekommer t. ex. icke. Karakteristisk
är också föreningen av konsekvent religiös
verksamhet med rationellt bildnings- och
upplysningsarbete. A. Y.
Sjömansrulla, förteckning i enlighet med
fastställt formulär över svenska
handelsfartygs befäl och besättning. S. utfärdas efter
fartygets påmönstring av
mönstringsförrät-taren (sjömanshusombudsman el.
magistrats-sekr. el. ock svensk konsul). S. är en av de
s. k. nationalitetshandlingarna och skall
alltid medföras vid resa till utländsk hamn och
där uppvisas enl. gällande bestämmelser, ö-g.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
