Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjömansvård - Sjömil, Nautisk mil - Sjömiliskontoret - Sjömilitiekontoret el. Sjömiliskontoret - Sjöminister - Sjömärke - Sjömätning - Sjönöt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1005
Sjömansvård—Sjönöt
1006
Sjömansvård (se även
Sjömansmis-sionen). Den av svenska kyrkan utövade
verksamheten bland sjömän benämnes
Svenska kyrkans sjömansvård. Arbetet i
utländska hamnar har hittills lytt under
Svenska kyrkans missionsstyrelse, Uppsala,
enl. genom k. br. av 1888 utfärdat
bemyndigande, vilket 1899 utsträcktes till att
omfatta även till främmande orter
utflyttade landsmän (diasporaarbete). I k. br.
av 16 sept. 1932 föreskrives dock
inrättande av en särskild styrelse för arbetet.
Undantagna äro dock de direkt under
ärkebiskopen och Uppsala domkapitel lydande
svenska församlingarna i Paris, London,
Berlin, Köpenhamn, Oslo och Helsingfors. S. och
diasporaarbete bedrivas i Antwerpen, Buenos
Aires, Calais, Danzig, Dunkerque, Gdynia,
Genua, Hull, Kiel, Köpenhamn, London,
Melbourne, Oslo, Rotterdam, Skagen, Stettin,
Tallinn (Reval) och West Hartlepool samt
bistationerna i Durban, Marseille och
Middles-brough. I s:s tjänst arbeta f. n. 17
sjömanspräster, 11 assistenter m. fl. 1931 hade
gudstjänsterna 83,398 åhörare, läsrummen 145,197
besök, samkväm, fester och andaktsstunder
63,195 deltagare; präster och assistenter
gjorde 9,268 skeppsbesök. Sjömansvårdens
tid-ningsdepå i Göteborg utsänder omkr. 750
dagliga för de svenska sjömännen avsedda
tidningar och tidskrifter till 71 nordiska och
engelska läsrum världen runt. Verksamhetens
organ äro Ute och Hemma, Tidning för Svenskt
Sjöfolk och propagandaorganet De Våra i
Främmande Land (bil. till Sv. Kyrkans
Mis-sionstidning). Arbetet ledes av ett 1924 av
Missionsstyrelsen tillsatt utskott för s. och
diasporaarbete samt två sjömansvårdssekr.
Verksamhetens inkomster uppgå till omkr.
380,000 kr. årl., därav 67,000 kr. statsanslag.
Den kyrkliga s. i svenska hamnar
sorterar under stiftsorganisationer, varjämte
finnes en rådgivande centralorganisation,
Centralrådet för svenska kyrkans sjömansvård i
hemlandet. I praktiskt taget alla svenska
hamnar förekomma under kyrklig eller
frikyrklig ledning stående läsrum, som mottaga
alla länders sjömän. A. Y.
Sjömil, Nautisk mil, se Nautiska
längdmått.
Sjömiliskontoret, se Sjömilitiekontoret.
Sjömilitiekontoret el.
Sjömiliskonto-r e t, ett av flottans räkenskapskontor enl.
1836 års regi. S. ålåg allt, som angick
beräknandet och redovisningen av kontanta medel
och proviant för sjöexpeditioner, avlöning,
manskapets brödföda, kontrollen över magasin
o. dyl. samt båtsmanshållet. 1875 uppgick s. i
räkenskapskontoret. S. var förlagt till
Karlskrona och förestods av s j ö m i 1i t i e k o
m-missarien. ö-g.
Sjöminister, benämning på chefen för
Sjöförsvarsdepartementet (se d. o.).
Sjömärke, föremål, som genom utseende och
belägenhet tjänar som vägledning el.
orientering vid navigering av fartyg. Naturliga s.
äro särskilt framträdande formationer av
bergstoppar el. skogar, hak i landets kontur,
byggnader, ss. kyrkor och kvarnar. Med
sjöfartens utveckling ha särskilda s. av olika
slag konstruerats, dels fasta s., ss. fyrtorn,
båkar, kummel, stenrös och målade fläckar,
Läsesalen i svenska sjömanskyrkan i London.
dels flytande s., ss. fyrskepp, bojar (klock-,
ljud-, lys- och fat- el. tunnboj) samt prickar.
Jfr Utprickningssystem. ö-g.
Sjömätning, kartläggning av kuster och
vattenområden. S. omfattar
triangelmätning (geodetisk sammanbindning med landets
triangelnät) för att erhålla utgångspunkter
för inskärning och lödning; inskärning
av strandkonturer, holmar, stenar, sjömärken,
hus, bryggor o. a. föremål i terrängen;
kustritning genom sammanbindning troget efter
naturen av de genom inskärning erhållna
punkterna; lödning, d. v. s. uppmätning
av vattendjupet. Genom fotografering från
flygplan ha inskärning och kustritning under
senare år avsevärt underlättats. Jfr
Lödning, Sjökarteverket, Sjökort och
Triangel mätning. ö-g.
Sjönöt, Trapa natans.
Sjönöt, Träpa, släkte med tre i sött vatten
(grunda sjöar, dammar m. m.) växande arter,
vilket ensamt bildar fam. üydrocaryaceae.
Står mycket nära fam. Onagraceae, dit det
också stundom föres. De små, vita blommorna
sitta ensamma i de övre bladvecken, höja sig
över vattnet och äro fyrtaliga, med 4 ståndare
och 2 fruktblad. Frukten är en enfröig
stenfrukt med 4 el. 2 tornar. I växtämnet är det
ena hjärtbladet nästan alldeles förkrympt, det
andra stort, tjockt och rikt på stärkelse. De
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
