Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1007
Sjöofficer—Sjöqvist
1008
Frukter av sjönöt.
övre bladen likna rutformiga björklöv och
flyta på vattnet. På den nedsänkta, ända till
2 m långa delen av stammen äro bladen små
och falla snart av; från ledknutarna utväxa
sedan fjäderlikt förgrenade birötter.
Såsom framgår av de talrika fynden av
subfossila frukter, har en art, T. natans, förr
vuxit även i Sverige, ända upp till Uppland
och Västmanland. Till följd av den vid
järnålderns början inträdande klimatförsämringen
dog den småningom ut. Dock växte den ännu
på 1700-talet i ö. Småland. Sedan ansågs den
länge vara försvunnen ur den svenska floran,
tills den 1871 anträffades i sjön Immeln i n. ö.
Skåne. Även där är den emellertid nu
utgången, förnämligast genom fisket med not.
De stärkelserika fröna erinra i smaken om
kastanjer och ätas råa el. kokade. Växten
odlas därför i vissa trakter. Detsamma är i
Kina förhållandet med T. chinensis och i
Indien med T. bicornis. G. M-e.
Sjöofficer, officer vid örlogsflottan. Jfr
Officer.
Sjöofficerssällskapet i Karlskrona leder sin
upprinnelse från 1819 och konstituerades 1830,
det i Stockholm stiftades 1849. Varje s. har
sin direktion; medlemmar äro officerare och
vederlikar vid marinen.
Sjöormen, Stora sjö- el. havsormen,
en fabelaktig varelse, stundom beskriven
såsom oerhört stor och försedd med långsträckt
huvud, man på halsen o. s. v. Många olika
berättelser om denna varelse ha framkommit
från äldsta tider till helt sent. Olaus Magnus
uppgav (1555) dess längd till l1^ mil. Många
andra mer el. mindre fantastiska berättelser
ha sedan sett dagen. Till grund för dessa får
man antaga flera olika föremål delvis i
samband med på havet ej sällsynta optiska villor
och en ohejdad fantasi. Efter varandra
simmande större valdjur (möjl. även valrossar)
ha tolkats som s:s bukter, som enl.
beskrivning äro vertikala och sålunda utesluta
verkliga ormar. I andra fall ha trol. andra djur
av olika slag, t. o. m. havssköldpaddor, med
fantasiens hjälp givit upphov till berättelserna
(kanske även tång och vågrörelser). På
havsstranden uppkastade rester av s. ha visat sig
vara småhuvade näbbvalar, brygdhajar (se
Hajar), sillkungar (se d. o.), stora
bläckfiskar (se d. o.) o. s. v. Jfr A. C. Oudemans,
»The great sea-serpent» (1892; sv. övers. 1896),
och R. T. Gould, »The case for the
sea-serpent» (1930). Lönnb.
Sjöorre el. H a v s o r r e, Oidémia ni’gra,
tillhör underfam. dykänder (se d. o.) bland
andfåglarna. Hanen är helsvärt med
blåviolett glans, honan mörkbrun. Den blir 52 cm
lång och häckar i sjöar i fjällens vide- och
björkbälte. T. P.
Sjöpanträtt, panträtt i den s. k.
sjöförmögenheten, d. v. s. fartyg, frakt, i fartyg
inlastat gods m. m. Sjöfordringarnas (se d. o.)
egenskap att ha till enda eller åtm.
huvudsakliga föremål sjöförmögenheten har i svensk
rätt liksom i åtskilliga andra rättssystem
ansetts som motvikt kräva, att åt dessa
fordringsägare tillerkännes företräde till
betalning ur denna förmögenhet framför ägarens
övriga borgenärer (jfr Förmånsrätt, sp.
235). Hit hänföras även befälhavarens och
besättningens fordringar på grund av deras
tjänsteavtal. Ifrågavarande panträtt medför,
att fordringsrätten kan göras gällande även
mot ny ägare av sjöförmögenheten. Mellan
sjöpanträtterna inbördes fastställer sjölagen
en viss företrädesrätt. För att förekomsten av
dylika rättsanspråk ej skall verka för
betungande, är deras tillvaro begränsad till en
jämförelsevis kort tid. Genom 1 9 2 8 års
lagstiftning om redaransvar och
sjöpanträtt genomföras vissa
förändringar beträffande de fordringar, för vilka s.
åt-njutes, i syfte framför allt att förbättra
far-tygshypotekens ställning. — Se H. Wikander,
»Redareansvar och sjöpanträtt enligt 1928
års lagstiftning» (1929). I. Afz. (H. W-r.)
Sjöpass, Algeriskt, Medelhavs- el.
Turkiskt pass, ett slags i två hälfter
delat pass, efter freden med Algeriet 16 (5)
april 1729 använt (k. regi. 13 jan. 1730) av
fartyg i fart till Medelhavshamnarna som
skydd mot barbareskstaternas (se d. o.)
sjö-röverier. Sedan Algeriet erövrats av
fransmännen (1830), upphörde sjöröverierna och
därmed även s. S. Lpt.
Sjöpenna.
Sjöpennor, Pennatu’lidae, koralldjur (se
d. o.), bestående av ett skaft med tvåsidigt
anordnade grenar, varpå korallpolyperna sitta.
Vid Sveriges västkust förekomma bl. a. den
självlysande lilla Pennatula phosphorea, den
halvmeterlånga Virgularia mirabilis och de
intill 1,5 m långa piprensarna,
Funicu-lina quadrangularis. T. P.
Sjöplommon, bot., se Blågröna alger.
Sjöpolis, marinen tillhörande personal, som
i krigstid bevakar skärgårds- och
kustfarvatten med hänsyn till spioneri o. dyl.
Sjöpostexpedition, se Postanstalt och
Postverket, sp. 25.
Sjöprotest, anmälan av fartygsbefälhavare
inför offentlig myndighet om sjöolycka. S.
krävdes tidigare vid sidan av sjöförklaring
men är enl. 1891 års sjölag ej längre
obligatorisk. I. Afz. (H. W-r.)
Sjöpungar, zool., se A s c i d i e r.
Sjöqvist, John August, läkare, akade-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
