Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjöqvist, John August - Sjöreda - Sjöreglering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1009
Sjöreda—Sjöreglering
1010
misk lärare (f. 1863 18/4). Blev med. dr 1895
på avh. »Physiologisch-chemische
Beobach-tungen über die Salzsäure», docent s. å. i
medicinsk kemi och var prof, i kemi och farmaci
1918—28, allt vid Karolinska institutet. S.
har funnit en metod att bestämma fri
saltsyra i maginnehåll (1888) och utövat en
omfattande verksamhet som specialist i
matsmältningsorganens sjukdomar, bl. a. som
överläkare vid Ronneby. R. T-dt.*
Sjöreda, på fartyg klargöra segel, rår m. m.
för användning till sjöbruk. En koj
»sjöre-des», då den iordningställes för bruk ombord.
Sjöreglering, företag, som åstadkommer
väsentlig ändring av en sjös vattenstånd el.
vattenavrinning. De tidigaste s. torde ha varit
sjösänkningar för jordbruksändamål,
t. ex. Hjälmarens sänkning 1877—88. En
mängd dylika ha genomförts med gott
resultat, medan andra utfallit mindre väl,
beroende på att vid planens upprättande el. vid
utförandet viktiga omständigheter förbisetts,
som försvårat el. fördyrat realiserandet.
Reglering för jordbruksändamål innebär i regel
sänkning av de högre vattenstånden för
beredande av snabbare avlopp för vattnet vid
och efter snösmältningen, medan de lägre
vattenstånden sänkas i mindre grad el. bibehållas
oförändrade av hänsyn till fiske, sjöfart m. m.
För laga tillstånd till sjösänkning för
torrläggning av mark stadgas, att nyttan av
företaget, efter avdrag av kostnaden för dess
verkställande, skall överstiga värdet av den
skada och det intrång, som vållas på annan
tillhörig egendom. Vållas därjämte skada
t. ex. på tillgodogjord vattenkraft, fiskeverk
el. bevattningsanläggning, skall dock värdet
av sådan skada beräknas två ggr vid nämnda
jämförelse. — S. utföres även för
timmer-f 1 o 11 n i n ge n i älvar och mindre
vattendrag för utjämnande av vattentillgången över
hela flottningstiden. Därvid spärras sjöarnas
utlopp med dammar, vilka öppnas endast så
mycket, som kräves för att tillföra
flottlederna det för virkestransporten behövliga
vattnet. Genom kortvariga men rikliga
vat-tenframsläppningar kan även vattendragens
rensning från virke vid slutet av
flottningstiden underlättas. — För
farledsända-m å 1 förekommer s. dels vid »avtrappning»
av farledens längdprofil, varvid
trappavsatserna övervinnas medelst slussar, dels för
åstadkommande av en tillräcklig
vattentillförsel till farleden.
S. för kraftändamål, vilka numera
torde få anses vara de mest betydelsefulla,
har även gamla anor. Tidigast torde sådana
ha utförts för säkerställande av driften vid
vattendrivna gruvor och bergverk och senare
för åstadkommande av jämn drivkraft för den
gamla bruksindustriens talrika vattenverk.
För den moderna vattenkraftindustrien, vars
mål är själva kraftalstringen och kraftens
distribution, ha s. en ännu mer dominerande
betydelse, särskilt för säkerställandet av
tillräcklig vattentillgång under de årstider, då
den naturliga tillgången icke motsvarar
behovet. Dylika s. gynnas genom Sveriges
rikedom på större sjöar. Bäst utrustade i detta
avseende äro Göta älv, Motala ström,
Dalälven, Indalsälven, Faxälven, Skellefte älv
och Lule älv På detta sätt »förädlas» natur-
kraften genom förvandling från mera
kortvarig »sekunda kraft» till året om tillgänglig
»prima kraft». Till kraftens förädling tjänar
i första hand en årsreglering, som
åsyftar största möjliga utjämning av
vattentillgången under hela året. Vid rikliga
sjömagasin kan t. o. m. överföras överskott av vatten
från ett särskilt vattenrikt år till ett följ.,
mera vattenfattigt. En s. kan enl. nu
gällande vattenlag genomföras med
tvångsdelak-tighet. Detta innebär, att en företagare, som
till gemensamt gagn för sig o. a. fallägare i
vattendraget vill verkställa reglering av
vattenavrinningen och därvid påfordrar, att
övriga, för vilka företaget blir till gagn, skola
deltaga i kostnaden för detsamma, skall äga
vitsord till företaget, såframt mer än hälften
av den beräknade båtnaden därav belöper på
egendom, som tillhör honom el. andra, vilka
förenat sig med honom. De strömfall, för
vilka sådan vattenreglering medför båtnad,
skola enl. i vattenlagen stipulerade
bestämmelser utgöra en samfällighet med
skyldighet för ägarna att taga del i
kostnaden för företaget i mån av värdet av den
båtnad, som beredes vars och ens egendom.
Fallägare, som icke själv deltagit i ansökningen,
är dock icke skyldig att bidraga till
kostnaden för företaget, förrän han börjat
begagna sig av den genom regleringen vunna
förbättringen. I enlighet med dessa
bestämmelser ha under senare år bildats
regleringsföreningar, varigenom
finansierandet av sjöregleringsföretagen väsentligt
underlättats. Ex. på större
årsregleringsföre-tag för kraftändamål äro följ.:
Årtal för
utförandet
Sjömagasinens
namn
areal
kvkm
rymd
mill.
kbm
Vattensystem
1899 Holmsjön 40 96 Ljungan
1906—31 Skagern 131 327 Gullspångsälven
1907 Frykensjöarna 100 70 Norsälven
1915—16 Väsman 48 45 Kolbäcksän
1919—24 Suorvasjöarna 125 980 Lule älv
1922—24 Sömmen 126 190 Svartån
1924—26 Siljan 350 658 österdalälven
En annan art av s. är dygns- och
vecko-reglering. Denna kan genomföras med
relativt små sjömagasin, i regel i omedelbar
närhet av resp, kraftverk. Magasinen ha
näml, till uppgift att rymma endast den
vattenvolym, som motsvarar avrinningen under
nätterna, resp, den sammanlagda tid av
lördags- och söndagsdygnen, då kraftavsättning
i regel icke äger rum. Såsom ex. härpå kan
åberopas den vecko- och dygnsreglering, som
genomförts vid Motala kraftstation i Motala
ström med utnyttjande av ett mindre
magasin i Vättern och Boren och vilken är avsedd
att framdeles, med viss ökning av magasinets
volym, komma till nytta jämväl vid övriga
staten tillhöriga kraftkällor i samma
vattendrag. — I samband med olika slag av s. torde
slutligen böra omnämnas den användning, som
sjömagasinen, såväl naturliga som med konst
åstadkomna, på senare tid i vissa fall erhållit.
Enär den elektriska energien äger väsentligt
mindre värde under nätter och helgdagar, då
kraftavsättningen är ringa, har det visat sig
lönande att då uppfordra vatten medelst
pumpning samt att leda detta i motsatt
riktning, alltsa från kraftstationen upp genom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
