Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjöstjärnor - Sjöstrand, Carl Eneas - Sjöstrand, Erik Rudolf - Sjöstrand, Magnus Gustaf - Sjöström, Bertil Alfred - Sjöström, Carl Johan - Sjöström, Frans Anatolius - Sjöström, Frans Wilho - Sjöström, Johan Abraham - Sjöström, Victor David
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1015
Sjöstrand—Sjöström
1016
nehålla alla viktiga organ, ha stor
fysiologisk självständighet. Avslitna armar kunna
därför genom regeneration återbilda t. o. m.
hela djuret. S. leva i alla hav och utmärkas
i regel av praktfull färgning. De flesta äro
glupska rovdjur. De tillhöra de äldsta av
alla fossil, och lämningar finnas redan i
kam-briska lager. Den även vid Sveriges västkust
allmänna vanliga sjöstjärnan, Asterias
rubens, som kan nå en diam, av 30 cm, är
liksom flera andra arter s. ett farligt
skadedjur på ostronbankarna. Den förtär musslor
o. dyl. genom att stjälpa in magsäcken
innanför offrets skal och på detta sätt lösa ut allt
ätbart. Andra vid västkusten levande s. äro
solstjärnorna, släktet Solaster, med 12
—15 armar och kamstjärnorna,
släktet Astropecten, hos vilket fotterna sakna
sugskivor. På stora djup finnas de små,
skiv-lika, praktfullt färgade brisingiderna,
Brisingidae, med släktet Brisinga, med 7—15
skarpt avsatta, långa armar. T. P.
Sjöstrand, Carl Eneas, svensk-finländsk
skulptör (1828—1906). Studerade vid
Konst-akad. i Stockholm 1847—55, en kortare tid
(1853) även i Köpenhamn vid konstakad. och i
Bissens ateljé.
Arbeten från denna tid
äro en Kristusstaty (i
Trefaldighetskyrkan i
Uppsala) och
bronsbyst av prins Gustav
(i Hagaparken vid
Stockholm). 1856 kom
S. till Finland, där han
utförde porträttbyster
av bl. a. J. L.
Runeberg, E. Lönnrot och
H. G. Porthan. 1857
—59 studerade han
vid konstakad. i
Mün
chen och 1859—61 i Rom, där han utförde en
Porthanstaty (restes i Åbo 1864). Därefter
vistades han i Stockholm. 1863—81 var S.
lärare i Finska konstföreningens skola i
Helsingfors och vid polytekniska institutet 1865
—1904. Hans förnämsta arbeten i Finland äro
»Väinämöinens sång» (fris i univ:s vestibul;
1865), »Kullervo talar till sitt svärd»
(kolossalstaty i gips; 1868), »Sotkottaret»
(flick-grupp; 1869), »Kylliki» (1883; de tre
sistnämnda i Ateneum, Helsingfors) samt en
mängd porträttbyster och medaljonger. 1905
flyttade S. till Sverige. — S. är den finländska
1800-talsskulpturens banbrytare. T. Stz.*
Sjöstrand, Erik Rudolf, sociolog (f. 1880
fl/n). Blev fil. dr i Uppsala 1908, aktuarie i
Kommerskollegium s. å., förste aktuarie där
1911 och i Socialstyrelsen 1913 samt var
socialattaché i London 1919—24, blev 1924
socialråd i Genève. S. har författat bl. a.
»Mynt-och bankpolitik under hattväldet 1738—1764»
(1908; doktorsavh.), »Centralbankens
väsentliga funktioner» (1910) och »Ideella
föreningar i Sverige» (1911) samt skrifter i
bostadsfrågan m. m. och redogörelser för
sociallagstiftning m. m. i utlandet. (E. F. K. S-n.)
Sjöstrand, Magnus Gustaf, präst,
botanist (1807—80), utnämnd till komminister i
Torslunda på Öland 1856. Han skrev en
värdefull »Calmar läns och Ölands flora» (1863).
Sjöström, Bertil Alfred, finländsk
ju
rist (f. 1879), brorson till F. A. S. Disputerade
1916 med avh. »Om tredskodom», blev 1917
docent och 1925 prof, i processrätt vid
Helsingfors univ. S. var 1923—24 adjungerad
led. av högsta domstolen. H. E. P.
Sjöström, Carl Johan, personhistoriker
(1851—1918), stadsfogde i Lund. Utgav en
mängd sakrika biografiska matriklar med
värdefulla släktutredningar om
studentnationerna i Lund: skånska (2 bd, 1897, 1904),
blekingska (1901), Norrlands (1902), Göteborgs
(1907), Värmlands (1908), Västgöta (1911),
Södermanlands (s. å.) och Kalmar (1915). S:s
»Smålands nation» utkom 1922. (B. H-d.)
Sjöström, Frans Anatolius, finländsk
arkitekt (1840—85). Studerade i Stockholm,
bl. a. för F. W. Scholander, och blev 1873
lärare vid polytekniska institutet i Helsingfors.
Bland S :s med kunskap och smak utförda verk
äro nuv. tekniska högskolan, f. d. ryska
gymnasiet och Kiseleffska huset i Helsingfors samt
manbyggnaden på Malmgård, Pernå. H. E. P.
Sjöström, Frans Wilho, finländsk målare
(f. 1873), bror till B. A. S. Studerade för Axel
Gallén, i Paris, Köpenhamn och Italien samt
blev 1927 led. av Finlanfs konstakad. Av S:s
produktion må nämnas »Mulen dag» (Ateneum
i Helsingfors), porträtt av O. Manninen och
J. J. Tikkanen (Ateneum) samt Y. Hirn, R.
Tigerstedt m. fl. H. E. P.
Sjöström, Johan Abraham,
lantbruks-lärare (f. 1861 3/e). Blev fil. kand, i Uppsala
1881, var lärare vid Alnarps lantbruksinstitut
1889—1902, lektor i jordbrukslära och
lant-bruksekonomi samt rektor vid Ultuna
lantbruksinstitut 1902—28 (professors n. h. o. v.
1909). S. har författat »Handbok i
jordbruks-ekonomi» (1906—11; tills, m. H.
Juhlin-Dann-felt) och »Handbok i redskapslära» (bd III och
VII av »Lantbrukets bok»), »Uppsala läns
Kungl. hushållningssällskap 1815—1915», II
(1916; tills, m. S. Bring), m. m. H. J. Dft.
Sjöström, Victor David, filmregissör
och skådespelare (f. 1879 20/0). Var från 1896
anställd vid olika teatrar och sällskap, bl. a.
1898—99 vid Svenska teatern i Helsingfors
och 1899—1900 samt
1901—02 vid
Folkteatern i Göteborg, ledde
1909—11 A. Ranfts
turné och 1912—13
tills, m. E. Fröberg
eget sällskap samt
gästspelade 1913—15 i
Köpenhamn, 1920 på
Intima
(Komedi-)tea-tern och 1931 på
Vasa-teatern. S:s sunda, av
manlig kraft och
värme präglade
framställningskonst har gjort
sig gällande i uppgifter som Falk i
»Kärlekens komedi», bisp Nicolas i
»Kungsäm-nena», Bernick i »Samhällets pelare»,
Mäster Olof, Trötte Teodor och
Skomakarekaptenen i Köpenick. S. var 1912—22 anställd hos
a.-b. Svenska biografteatern (från 1920 Svensk
filmindustri) och grundläde där med
»Stormyr-tösen», »Ingeborg Holm», »Berg-Ejvind och
hans hustru», »Ingmarssönerna», »Hans nåds
testamente», »Terje Vigen», »Klostret i
Sen-domir» och »Körkarlen» sitt världsrykte som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
