Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1017
Sjösås—Sjövärdighetsbesiktning
1018
stumfilmsregissör. 1923-—30 verkade S. hos
Metro-Goldwyn-Mayer co. i Hollywood,
Kalifornien. Bland hans amerikanska filmer
märkas »Stormen», »Inför högre rätt», »Han som
får örfilarna», »Den röda bokstaven» och
»Kejsaren av Portugallien». Hos Svensk
filmindustri gjorde han sin första talfilm, »Markurells
i Wadköping» (1931), där han liksom i sina
tidigare stumfilmer också själv spelade den
manliga huvudrollen. S:s styrka som
filmregissör äro fantasi, humor och mänsklig
sanning i förening med sällsynt klar och redig
framställning, någon gång kanske alltför bred.
S. var den, som först höjde svensk film till
den litterärt konstnärliga rangställning den
under ett årtionde intog. Han är g. m.
skådespelerskan Edith Erastoff (se d. o.). G. K-g.
Sjösås, socken i Kronobergs län, Uppvidinge
härad, vid n. länsgränsen, n. ö. om Växjö;
86,31 kvkm, 1,268 inv. (1932). Kuperad
skogsbygd, begränsad och uppdelad av örken,
Mad-kroken m. fl. sjöar i Mörrumsåns källområde.
617 har åker, 4,510 har skogsmark. Ingår i
S., Drevs och Hornaryds pastorat i Växjö
stift, Uppvidinge kontrakt.
Sjösäkerhetslagstiftning, stundom brukad
förk. för sjöfartssäkerhetslagstiftning
(se d. o.). G. B-s.
Sjösättning, se Skeppsbygger i.
Sjöteknisk konsulent, tjänsteman i
Kommerskollegium, har särskilt till åliggande att
genom granskning av till kollegiet enl.
sjölagen inkommande handlingar rörande fartygs
sjöolyckor och avgivande av yttrande däröver
biträda kollegiet i handhavandet av
efter-handskontrollen på fartygs sjövärdighet m. m.
Det åligger konsulenten härvid tillika att
övervaka, att vederbörliga sjöolycksrapporter
och sjöförhörsprotokoll insändas till kollegiet
och att sjöförhör i förekommande fall komma
till stånd. Se vidare instr. för
Kommerskollegium 27 juni 1929 § 32. Jfr
Sjöfartssäkerhetslagstiftning. C. E. L.
Sjöterritorium el. Territorialvatten,
de vid en stats kuster belägna vattenområden,
som äro underkastade statens höghetsrätt och
således tillhöra statsområdet. Gränsen mellan
s. och det utanför vidtagande fria havet kallas
territorialgräns. Man skiljer på a)
yttre territorialvatten eller
vattenområden, som utgöras av öppen sjö
innanför territorialgränsen, och b) inre
territorialvatten, vattenområden, som äro mer
el. mindre omgivna av land, ss. bukter, vikar
och skärgårdsvatten; till inre
territorialvatten hänföras ofta även inre vattendrag (sjöar,
floder etc.). Med svenskt inre
territorialvatten förstås enl. k. kung. 21 nov. 1925 ang.
främmande örlogsfartygs tillträde i fred till
svenskt territorium: a) svenska insjöar,
vattendrag och kanaler, b) svenska hamnar,
hamninlopp och vikar, c) de delar av svenskt
territorialvatten, som ligga innanför och
mellan svenska öar, holmar och skär, som icke
ständigt av havet översköljas. Det yttre
territorialvattnet utgöres av ett bälte av en viss
utsträckning, beräknad med utgångspunkt
från fastland, där utanför belägna öar samt
de linjer, som bilda de inre territorialvattnens
yttergräns. Det yttre territorialvattnet har
olika utsträckning i olika stater: i Sverige
(sedan 1779) 4 naut. mil (distansminuter) eller
7,408 m, i Norge och Finland likaledes 4 naut.
mil, i Storbritannien, Tyskland, Nederländerna
m. fl. stater 3 naut. mil, i vissa sydeuropeiska
länder 6 naut. mil. Avvikelser från den eljest
för s. fastställda utsträckningen inträda i
gränsvatten, d. v. s. vattenområden, där två
staters s. sammanstöta och territorialgränsen
således utgör gräns mellan dessa stater (jfr
Riksgräns); gränsen fastställes där ofta
genom överenskommelse mellan
strandstaterna, så för Öresund genom deklarationen
mellan Sverige och Danmark 30 jan. 1932. —
Yttre och inre territorialvatten skilja sig
där-utinnan, att främmande fartyg ha rätt till
genomfart (»passage inoffensif») genom yttre
territorialvatten, under det att genomfarten
genom inre territorialvatten principiellt är
beroende av strandstatens medgivande. Även
inom yttre territorialvatten äro främmande
fartyg dock underkastade strandstatens
föreskrifter med avseende på tullkontroll m. m.;
jfr Fiskegräns. Krigförande makter må
icke verkställa uppbringningar eller andra
krigshandlingar innanför neutral stats
territorialgräns, som sålunda utgör neutral
i-tetsgräns. — Litt.: T. Gihl, »Gränsen för
Sveriges territorialvatten», I (1930). T. G-l.
Sjötofta, socken i Älvsborgs län, Kinds
härad, vid Smålandsgränsen, v. om Gislaved;
70,31 kvkm, 783 inv. (1932). Kuperad
skogsbygd med många småsjöar och mossar. 402
har åker, 4,148 har skogsmark. Ingår i
Trane-mo, Mossebo, Ambjörnarps och S. pastorat i
Göteborgs stift, Kinds kontrakt.
Sjötorp, se Göta kanal, sp. 176.
Sjötorv, bot., se Torv.
Sjötulpan el. H a v s t u 1 p a n, zool., se
Rankfotingar.
Sjötunga, zool., se Fl undrefiskar.
Sjötyplära, se L i m n o 1 o g i.
Sjövakt, fartygsbesättningens vaktgöring
till sjöss. Besättningen är delad i »styrbords»
och »babords» vakt. Numera sker dock s.
med endast ett »kvarter» i vakttjänst och
besättningen delad i 4 el. 3 kvarter. För s.
delas dygnet i 7 vakter. Jfr F r i v a k t. ö-g.
Sjövall, PerGustafEinar, läkare,
universitetslärare (f. 1879 7/6), med. dr och docent
i Lund 1906 och prof,
i patologisk anatomi
och rättsmedicin vid
Lunds univ. 1914. S.
har skrivit
uppmärksammade arbeten i
nervanatomi,
nervpatologi, patologisk
anatomi och rättsmedicin.
Han har bl. a. utgivit
handböcker i
alkoholfrågan, »Hur sjukdom
uppstår och yttrar sig»
(1926) och »Medicinsk
medborgarkunskap»
(1929; tills, m. A. Höjer). (A. W-dt.)
Sjövägsregler, internationella regler, som
jämte särskilda bestämmelser för sjöfarten i
svenskt inre farvatten innehållas i k. f. ang.
åtgärder till undvikande av ombordläggning
(jfr d. o.) 26 okt. 1906. Förslag till
revidering av s. har utarbetats i sammanhang med
sjöfartssäkerhetskonventionen (se d. o.). G. B-s.
Sjövärdighetsbesiktning, undersökning
hu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
