Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1019
Sjöåklagare—Skade
1020
ruvida ett fartyg är sjövärdigt med hänsyn
till dess användning och den fart, vari det
nyttjas. Varje passagerarfartyg samt annat
fartyg av minst 100 tons bruttodräktighet
skall, innan det får nyttjas till sjöfart och
sedermera efter bestämda mellantider, undergå
sådan besiktning. Jfr
Fartygsinspek-t i o n och
Sjöfartssäkerhetslag-stiftning. G. B-s.
Sjöåklagare, tjänsteman i
Kommerskollegium, har att med anledning av vissa till
kollegiet inkommande handlingar i
sjöfartssäker-heten m. m. berörande frågor pröva om skäl
till åtal föreligger samt i regel själv utföra
åtalet. Se instr. för Kommerskollegium 27
juni 1929 § 33. Jfr S j ö f
artssäkerhets-lagstiftning. C. E. L.
sk., förk. för s k i 11 i n g.
s. k., förk. för så kallad.
Skabb (lat. sca’bies, av sca’bere, riva). 1.
(Med.) Vanlig hudsjukdom, framkallad av
skabbdjuret, Acarus scabiei. S. angriper hela
kroppen utom huvudet; i regel dröjer det omkr.
4 veckor, innan s. nått fullständig utbredning
hos den smittade. Hudstycken, vilkas överhud
är särskilt tunn och fin, ss. mellan fingrar och
tår, i armbågs- och axelveck, angripas med
förkärlek. Då djuren vandra i hornlagret,
åstadkomma de en inflammatorisk hudretning,
som visar sig genom rodnad, blåsbildning och
en intensiv klåda, särskilt nattetid. Till följd
av klådan riva sig de sjuka vanl., varav
sår-nader och infektioner i huden, ss. bulnader
och furunklar, lätt uppstå. S. överföres mest
nattetid direkt från individ till individ men
även indirekt genom kläder, sänglinne o. dyl.
S. kan från varmblodiga djur, däribland
husdjuren (se nedan 2), tillfälligtvis överföras till
människor. S. botas lätt på ett par dagar
genom ingnidning med salvor (t. ex.
skabb-salva, se d. o.), som innehålla skabbdödande
och avfjällande medel. Kläder o. sänglinne böra
desinficieras (enklast genom bykning). L.Mbg.*
2. (Veter.) S. hos husdjuren orsakas av
olika slags kvalster (se d. o.) av fam.
Sar-coptidae- Hos hästar förekomma Sarcoptes
scabiei (se S k a b b k v a 1 s t e r),
Dermatocop-tes communis samt Dermatophagus equi, som
angriper benens nedre del (s. k. f o t s k a b b).
Hos nötkreatur uppträda
Dermatocoptes-skabb och Dermatophagus-skabb. Hos får är
Dermatocoptes-skabb allmännast och finns
vanl. utbredd över hela kroppen. Hos svin är
s. ganska sällsynt, varemot hos hunden Sar-
Skabersjö slott.
coptes-skabb är mycket allmän. Hos höns
förekommer ett slags fotskabb, »kalkben»,
förorsakad av arter av släktet Cnemidocoptes.
Svårast att bota äro s. hos hundar och
Derma-tocoptes-skabb (fårskabb) hos får, hos vilka s.
ganska länge förblir dold, varigenom smittan
hinner breda omkring sig. S. hos får och hos
djur av hästsläktet hör till de
kreatursfarso-ter, mot vilka åtgärder från myndigheternas
sida skola vidtagas. E. T. N.
Hona av skabbkvalster, Sarcoptes scabiei, a sedd,
uppifrån, b från buksidan. Starkt förstorad.
Skabbkvalster, Skabb djur, 8arco’ptes
sca-biéi (jfr Kvalster), orsakar sjukdomen
skabb (jfr d. o.) hos människan och några
husdjur. Katt och kanin ha en annan art,
Sarcoptes minor; om fårskabb se Skabb.
S. tillhör gruppen Atracheata inom kvalstren.
Larverna genomgå flera hudombyten, de unga
djuren söka sig nattetid upp på huden, där
de para sig, varefter hanarna dö, medan
honorna gräva nya gångar. S. var känt av
Linné, men dess utveckling klarlades först
vid 1800-talets mitt, främst av Wienläkaren
F. Hebra. E-k N-d.
Skabbsalva, Ungue’ntum su’lfuris
compo’si-tum, farm., en brun salva, beredd av kolsyrad
kalk, 10 dir, svavelblomma och tjära, 15 dir
av vardera, samt såpa och skirat svinister,
30 dir av varje. C. G. S.
Skabersjö. 1. Socken i Malmöhus län, Bara
härad, s. ö. om Malmö, mellan Segeån i v. och
sjön Yddingen i ö.; 26,28 kvkm, 784 inv.
(1932). Småkullig slättbygd och, särskilt i ö.,
bokskog. 1,708 har åker, 294 har skogsmark.
Egendom: Skabersjö (se S. 2). Ingår i S. och
Törringe pastorat i Lunds stift, Bara kontrakt.
2. Fideikommissegendom, omfattande större
delen av S. socken samt gårdar och ägor i
Hyby (Bökebergsslätt), Oxie, Svedala
(Ro-slätt), Törringe (Bönnarp m. m.) och Arrie
socknar; tills. 3,995 har, därav 2,033 har
åker; tax.-värde 4,500,300 kr. (1930). S., som
är ett av Skånes största gods, har stora,
på villebråd rika skogar (1,163 har). Slottet är
med begagnande av äldre byggnader uppfört
1775—82 av frih. T. Thott på en av kanaler
omfluten holme. S., som tidigare tillhört
släkten Passow, kom redan på 1300-talet till
släkten Ulf stand, såldes 1600 till Tage Ottesen
Thott till Eriksholm och blev 1805
fideikommiss inom denna ätt, som 1807 blev grevlig.
Skabrös, oanständig, slipprig.
Skade, fornnordisk gudinna av jättebörd.
Till bot för att asarna dödat hennes fader
fick hon rätt att välja sig en man bland
dem, dock utan att se annat av dem än
fotterna. Den man, som hon på detta sätt fick,
var Njord. Hon trivdes ej i Noatun, vid
ha
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
