Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skanderbeg - Skanderborg - Skanderborg amtsraadskreds - Skandia (försäkringsbolag) - Skandia (tidskrift) - Skandiaverken - Skandien - Skandinavien - Skandinavisches Archiv für Physiologie - Skandinaviska elektricitetsverk, a.-b. - Skandinaviska eternit-a.-b. - Skandinaviska glödlampfabriken, a.-b. - Skandinaviska granit-a.-b. - Skandinaviska gummi-a.-b. - Skandinaviska halvön - Skandinaviska jutespinneri- & väveri-a.-b. - Skandinaviska kreatursförsäringsbolaget - Skandinaviska kreditaktiebolaget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skanderbeg—Skandinaviska kreditaktiebolaget
1037
Skanderbeg, se K a s t r i o t a.
Skanderborg, stad i Aarhus amt, Danmark,
vid Skanderborg sö på mell. Jylland; f. n. säte
för amtmannen i Aarhus amt; 4,085 inv.
(1930). Uppstod kring ett slott från
1100-talet och blev 1583 stad. Av slottet återstår
blott kapellet.
Skanderborg amtsraadskreds, förr
självständigt amt, som 1867 förenades med Aarhus
amtsraadskreds under gemensam amtman,
omfattar s. v. delen av det nuv. Aarhus amt med
städerna Horsens, Silkeborg och Skanderborg;
1,647 kvkm, 112,295 inv. (1930).
Ska’ndia, försäkringsbolag, gr. 1855 för
drivande av brand- och livförsäkring, det äldsta
a.-b. i svensk försäkringsverksamhet och
samtidigt det äldsta svenska bolag, som bedriver
livförsäkring i egentlig mening. S. driver
genom det 1906 grundade dotterbolaget Freja
brandåterförsäkring samt inbrotts-,
ansvarighets-, automobilförsäkring m. m. Till
Skan-diakoncernen höra även Försäkring
s-a. - b. Norden och
Lifförsäkrings-a. - b. Nordstjernan, sedan S. 1927, resp.
1931 inköpt sistnämnda två bolags aktier. S.
övertog 1928 Li f f ör säkr in gsbolaget
S v e c i a s rörelse. Den totala
ansvarssum-man för kapitalförsäkring för dödsfall
utgjorde i S. 31 dec. 1931 415,7 mill. kr. och
ansvarssumman för direkt
brandförsäkringsrörelse i Sverige 3,832 mill. kr. Totala
premieinkomsten på livförsäkringsrörelsen var 1931
13,o mill. kr. och på brandförsäkringsrörelsen
17,o mill. kr. En minnesskrift över S. (3 bd)
utkom 1930. G. P-e.
Ska’ndia, tidskrift, se Svenska
litteraturföreningen.
Skandiaverken, se Lysekil.
Ska’ndien (av lat. Sca’ndia), poetiskt namn
på Skandinavien.
Skandinavien, lat. Scandinävia el. Sccdndia,
sammanfattande namn på Sverige, Norge och
Danmark; 813,929 kvkm, 12,5 mill. inv. (1931).
Skandinävisches Archiv fiir Physiologie, i
Leipzig sedan 1889 utkommande, först av F.
Holmgren, så (1897) av R. Tigerstedt och
(från 1924) av C. G. Santesson redigerad
fysiologisk tidskrift med bidrag av svenska,
norska, danska och finländska fysiologer.
Hittills (1932) ha 64 bd utkommit.
Skandinaviska elektricitetsverk, a.-b., gr.
1902, aktiekap. (1932) 3,2 mill. kr., är ett
dotterbolag till ASEA i Västerås. Äger
elektricitetsverken i Strömstad och Saltsjöbaden
samt flera elektriska
distributionsanläggning-ar i n. Bohuslän och på Tjörn. Är
huvudintressent i a.-b. Gotlands kraftverk, Smålands
kraft a.-b., Siljansbygdens kraft a.-b.,
Sundsvalls spårvägs a.-b., a.-b. Vänersborgs
elektricitetsverk samt aktieselskabet Assens
elek-tricitetsværk (Danmark). G. H-r.
Skandinaviska eternit-a.-b., se Lomma.
Skandinaviska glödlampfabriken, a.-b., se
Nyköping, sp. 18.
Skandinaviska granit-a.-b., Göteborg,
omfattar granitbrott och stenhuggerier på flera
platser i Halland och Bohuslän. Tillverkar
gat-, byggnads- och kajsten, gravvårdar och
makadam. Aktiekap. 2 mill. kr., 2,000 arb.,
tillv.-värde per år 5 mill. kr. Bolaget
grundades 1905.
Skandinaviska gummi.-a.-b., se Viska fors.
1038
Skandinaviska halvön, den mellan Ishavet,
Atlanten, Nordsjön, Skagerak, Kattegatt,
Östersjön och Bottniska viken utspringande
halvö, som bildar den v. huvuddelen av
Fenno-skandia (se d. o.) och i ö. kan anses begränsad
av en linje Bottniska viken—Varangerfjord.
S. är i huvudsak delad på Sverige och Norge.
Skandinaviska jutespinneri- & väveri-a.-b.,
se Oskarsström.
Skandinaviska kreatursförsäkringsbolaget,
gr. 1890 för att driva häst- och
nötkreaturs-försäkring, f. n. världens största
kreatursför-säkringsbolag. Det började 1920 även driva
försäkring av andra slag av husdjur samt
upptog 1928 hagelskade- och 1929
pälsdjursför-säkring på sitt program. Ett stort antal
lokala, ömsesidiga kreatursförsäkringsbolag har
under årens lopp uppgått i S. Antalet
försäkrade djur i S. var 31 dec. 1931 532,828 och den
totala ansvarssumman 237,7 mill. kr.
Premieinkomsten var 1931 3,9 mill. kr. G. P-e.
Skandinaviska kreditaktiebolaget, Sveriges
första aktiebank, urspr. avsedd (enl. den förste
förslagsställarens, C. F. Tietgens, plan) att
vara ett stort skandinaviskt internationellt
kreditinstitut, stiftades 1863 i Göteborg.
Bolagsordning fastställdes s. å. för
Skandinaviska kreditaktiebolaget i
Göteborg. Aktiekap. bestämdes till lägst 5,
högst 15 mill. rdr, därav 5 mill. för Sverige
och 10 mill. för utlandet. Emellertid uteblev
den väntade utländska teckningen alldeles,
och det var som en rent svensk bank, som S.
1 april 1864 började sin rörelse under Theodor
Mannheimers ledning. 1865 inrättades
kontoret i Stockholm, och namnet ändrades då till
Skandinaviska kreditaktiebolaget. S.
samman-slogs 1907 med Industri-kredit-a.-b. i
Stockholm (gr. 1864) och 1910 med Skånes enskilda
bank, landets största och äldsta enskilda
bank (jfr Enskilda banker). Såsom
huvudkontor räknades därefter utom
Göteborg även Stockholm och Malmö (se bilder på
plansch 2 vid art. Bank), och bolagsstämma
skulle kunna förläggas till någon av dessa
städer. Aktiekap :s maximibelopp höjdes till
90 mill. kr. och har senare (1919) höjts till
sitt nuv. belopp, 100 mill. kr. Vid 1931 års
slut var det inbetalda aktiekap. 87,188,000 kr.
och reservfonden 94,812,000 kr. eller inalles
182 mill. kr. Ytterligare ha följ, banker
inkorporerats: 1917 a.-b. Sveriges privata
centralbank, gr. 1912 med uppgift bl. a. att bliva
en central för åtskilliga landsortsbanker, 1917
a.-b. Nordiska kreditbanken, 1918 Örebro
enskilda bank, 1919 a.-b. Skånska
handelsbanken och 1920 a.-b. Köpmannabanken,
Söderhamn. Genom dessa sammanslagningar och
inrättande av en del filialkontor i Norrland
har S. ett över hela landet utbrett nät av
kontor (vid 1931 års slut 115). S:s rörelse
växte hastigt, och S. var under en följd av år
Sveriges största bank, med avseende på såväl
kapital som rörelse. Omslutningens maximum
1919 var 1,429,8 mill. kr.; medeltal för senare
år omkr. 1,000 mill. kr.
1925 fann S. nödigt att stärka sin ställning
och utfärdade för 100 mill. kr. ö^-procents
förlagsbevis, förfallande 1940. Synnerligen
kännbar för S. blev den depression, som 1929
började i Förenta staterna och 1930 nådde
Sverige. Den blev för S. särskilt tryckande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
