Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1057
Skat—Skatt
1058
uppträder den även vid Östersjön. Den är
svart med vit strupe och blir nära 1 m lång.
Mer tillfälligtvis anträffas vid västkusten
toppskarven, C. cristatus, med
pann-tofs; häckar längs Europas v. kust. Alla arter
av s. kallas även kormoraner. T. P.
Skat, tyskt kortspel för tre, varvid två
spela mot den tredje. S. spelas med en lek
av 32 kort, varav varje spelare får 10 och 2
bilda talong. Det finns ett stort antal bud,
däribland även nollspel. Vinstberäkningen är
invecklad. S. utbildades i början av
1800-talet och har sitt centrum i Altenburg,
Thü-ringen; dess regler fastställdes där senast
1928. Handböcker av A. Schubert (1922) och
O. Cato (ny uppl. 1929). R-n B.
Skata, Pica pica, tillhör fam. kråkfåglar
bland ordn. tättingar. Den igenkännes
framför allt på den långa, kilformade stjärten.
Huvud och rygg äro svarta, buken och
skuldrorna vita, vingarna och stjärten svarta
med blå och grön metallglans.
Kroppsläng-den är nära 1/2 m. Flykten är tung. I
Sverige förekommer s. överallt i närheten av
människoboningar. Sitt täckta bo bygger
den i träd. S. är en glupsk allätare, som
kan göra skada genom att förtära knoppar
på fruktträd, fågelägg och späda ungar.
Liksom de flesta andra kråkfåglar är s. en
ytterst vaksam fågel. T. P.
Skatelöv, socken i Kronobergs län, Allbo
och Kinnevalds härader, s. ö. om Vislanda,
kring s. delen av sjön Salen, Helige å och en
nordlig vik av Åsnen; 146,60 kvkm, 2,202 inv.
(1932), därav i Allbo härad 70,93 kvkm och
1,389 inv. samt i Kinnevalds härad 75,67 kvkm
och 813 inv. Odlad bygd kring vattendragen,
f. ö. skogs- och mossmarker. 3,167 har åker,
5,851 har skogsmark. Vid Grimslöv
Kronobergs läns folkhögskola och lantmannaskola.
Egendom: Husaby bruk (se d. o.). Pastorat i
Växjö stift, Allbo kontrakt.
Skatnäva, bot., se E r o d i u m.
Skatol [-äT], kem., se I n d o 1.
Skatt, sådan u t s k y 1 d till stat, kommun
el. annan menighet, som utgår av
medlemmarna såsom t v ån gsb i d r ag till
upprätthållande av gemensamma inrättningar
och dessas offentliga verksamhet för
tillgodoseende av gemensamma behov, utan att
bidragsgivaren eljest får något för egen
räkning för sitt bidrag. Sammanskott med
nyttiga tjänster och nyttiga varor för
gemensamma ändamål ha av ålder varit brukliga
inom allehanda samhällsbildningar och även
inom de politiska samhällen, som kallas
stater (se Stat). I äldre tid kunde dock
regen-ten i första hand lita till inkomster av egen
och offentlig förmögenhet och endast i andra
hand till tributer o. dyl. Skattehistoriskt
brukas s. (fsv. skatter, utskyld) såväl 1) om
pålagor med dagsverken och körslor m. m.
som 2) om utskylder in natura, utgående med
viss del av avkastningen från odlad jord,
ladugård, fisken, skogar, bergverk m. m. i
spannmål, .djurprodukter, virke m. m. (se
Grundskatt) el. med penningar (se K r
o-novärdi), i motsats till personliga och
reella besvär (se B e s v ä r 1 och O n u s); men
med genomförandet av penninghushållningen
(se d. o.) företrädesvis 3) om utskylder, som
Skata, Pica pica.
utgöras i penningar. Begreppsförskjutningen
motsvaras av förändringar i skatteväsendet
(se Grundskatt, Bevillning och I
n-k o m s t s k a 11). S. utgår tvångsvis efter
allmän debiteringsgrund utan speciell
motprestation från det allmännas sida och skiljer sig
därigenom från avgift (för dylik särskild
prestation, t. ex. beviljande av lagfartsbevis, till
den enskildes speciella förmån och, åtm.
formellt, på hans egen begäran).
Enl. R. F. § 57 utövas svenska folkets
urgamla rätt att sig beskatta av riksdagen
allena, som (sålunda reglerar statsskatterna
och) även gemensamt med konungen stiftar
lag om huru särskilda menigheter må för egna
behov sig beskatta (se Kommunalskatt,
Landstingsmedel och Vägskatt).
Dessa menigheter äga sålunda endast en
delegerad beskattningsrätt. På dessa grunder
utgående s. är laglig. Beskattningsrättens
grund har sökts såväl i medborgarnas intresse
av den offentliga verksamhet, som
upprätthål-les med hjälp av deras bidrag, som i statens
överhöghet, och en allmängiltig princip för
skattebördornas rättvisa
fördelning i enlighet därmed sökts i både
intresset (intresseprincipen) och i skatteförmågan
(skatteförmåge-, lika offerprincipen). Efter
båda blir skillnaden i inkomst och
förmögenhet av betydelse ehuru på olika sätt och
framför allt i olika grad, eftersom den förra
begränsar beskattningsrätten inom gränserna för
vad som är för skattdragarna förmånligt,
medan den senare gör medborgaren skyldig att
icke blott med gods utan i nödfall med livet
sörja för statens bestånd (jfr
Nationalekonomi, sp. 743 och 745, samt
Samhällsfördrag och Stat). — Den enda
varaktiga källan till s. är årliga avkastningen
av landets arbetskraft, jord och realkapital
(se Arbetslön, Jordränta, Kapital
och Ränta) eller dess nominella ekvivalent i
pengar, den nationella (netto)inkomsten (se
Inkomstskatt, sp. 602, samt om avdrag
Bevillning, sp. 173 ff.). — Den till statlig
inkomst- och förmögenhetsskatt
beskattningsbara inkomsten torde f. n. röra sig kring 6
milliarder kr. i Sverige. I kr. per inv. utgingo
1925 skatter till staten med 86,79 och till
kommunerna med 61,82, d. v. s. resp. 58,4 och
41,6 % av samtliga s. Skattetrycket,
vilket, liksom nationalinkomsten, är svårbe-
XVII. 34
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
