Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skattebrev—Skatteutjämning
1061
som under inverkan av engelska förebilder
fr. o. m. den stora franska revolutionen
kommit till stånd i alla västerländska stater, har
folkrepresentationens s. varit en hörnsten.
För kommunal s. gälla lagar, stiftade av el.
med samtycke av folkrepresentationen. S. B.*
Skattebrev, kam., den skriftliga handling,
varigenom vid skatteköp (se d. o.) köparen
tillförsäkras skattemannarätt till den
skatte-köpta fastigheten.
Skattedeklaration, uppgift för taxering.
Utom självdeklaration (se d. o.) föreskrives i
gällande taxenngsförordning av 1928 allmän
fastighetsdeklaration för allmän och särskild
fastighetsdekiaration för särskild
fastighetstaxering ävensom virkesdeklaration om
avverkat virke. Om deklaration till gåvoskatt se
Arvsskatt, sp. 224. Om deklaration för
taxering till utskiftningsskatt se d. o. E. F. K. S-n.
Skatteersättning, se Kommun, sp. 1038.
Skattefjäll, äldre namn på »lapplanden» el.
lappskattelanden i Jämtlands län (jfr
Lappar, sp. 765 ff.).
Skattefot, finansv., se Skatt, sp. 1059.
Skattefrälse(ränta), se Frälse, sp. 1254,
och Frälseränta.
Skattehemman, hemman av skattenatur, i
motsats till krono- och frälsehemman. Jfr
Jordnatur.
Skatteincide’ns, finansv., se Skatt, sp. 1059.
Skattejord, kam., se Skatte.
Skattejärn, kam., se Skatte- och o
s-mundsjärn.
Skattekrona, ett hundra skatteören (se d. o.).
Skatteköp, kam., köp, varigenom
äganderätten till kronojord och viss annan offentlig
egendom övergår från kronan till enskild
person och jorden iklädes skattenatur. S.
omtalas först under Gustav II Adolfs
regeringstid. 1701 uttalades, att skatteförsäljningen
befordrar landets bättre odling genom jordens
övergång i självägande jordbrukares händer.
På samma gång medgavs brukaren
företrädesrätt vid s. i allm. och uteslutande rätt till s.
av rusthåll. 1770—89 voro s. inställda; år
1919 inställdes de definitivt för vissa
fastig-hetskategorier (rekognitionsskogar, se d. o.)
samt provisoriskt för de andra utom
beträffande de halländska kyrkornas hemman,
Danviks hospitals hemman och Visingsö
skole-godshemman. 1930 hävdes det provisoriska
förbudet utom för hemman och lägenheter,
som innehas av bolag o. a. juridiska personer.
Jfr Frälseköp. Kbg.*
Skattelagstiftningen i Sverige tillkommer
enl. R. F. § 60 riksdagen, som allena utövar
»svenska folkets urgamla rätt att sig själv
beskatta» enl. § 57. Denna paragraf torde
emellertid mera avse förbud för häradsting m. fl.
att utöva beskattningsmakt än att
undandraga K. m:t medverkan;
kommunallagstiftningen tillkommer konungen och riksdagen.
Av nu gällande skattelagar äro de
grundläggande 1928 års kommunalskattelag (se
Kommunalskatt), som riksdagen genom sitt
beslut bemyndigat konungen att utfärda, 1928
års förordning om statlig inkomst- och
förmögenhetsskatt (se Inkomstskatt) och
1928 års taxeringsförordning (se
Taxeringsnämnd). Om gemensam votering i
bevill-ningsfrågor se Bevillning, sp. 173, och
Omröstning, sp. 263. Jfr Skatt. E. F. K. S-n.
1062
Skattemannarätt, kam., se Skatterätt
Skattenatur, kam., se Jordnatur.
Skatte- och osmundsjärn, kam., en till
jorde-boksräntan hörande skattetitel, utgående i
järn. Jfr Grundskatt och
Osmund(s)-smide. Kbg.*
Skatteost, kam., se Ostskatten.
Skatterusthåll, rusthåll av skattejord. Se
Indelta armén, sp. 495.
Skatterätt, Skatterättighet,
Skattemannarätt, kam., den rätt, som
tillkommer ägare av skattejord (se Skatte).
Skatterättsfordran, kam., se Byte 2.
Skatterättsmedel, kam., statsmedel,
inflytande i skatteköpeskillingar vid skatteköp
(jfr d. o.).
Skattestreck, stundom Utskyldsstreck,
hinder i åtnjutande av rösträtt på grund av
obetalda utskylder. Det politiska s.,
d. v. s. bestämmelserna om rösträttens förlust
vid val till Andra kammaren till följd av
uraktlåten skattebetalning, avskaffades genom
en av riksdagen 1921 slutgiltigt antagen
grundlagsändring. Gällande stadganden om
det kommunala s. tillkommo genom en
kompromiss vid 1918 års urtima riksdag. Från
kommunal rösträtt är nu utesluten den, som
med avseende på påförda utskylder till
kommunen, vilka förfallit till betalning under de
tre sist förflutna kalenderåren, häftar för
utskylder för flera än två av dessa år. G. F-t.*
Skattesäteri, kam., säteri av skattenatur,
se S ä t e r i.
Skattetal, kam-, mått för en fastighets
godhet, särskilt med hänsyn till dess förmåga
att bära grundskatt (se d. o. och
Skattläggning). Det vanligaste s. är mantalet
(se d. o.). 1 Värmland och Norrland äro
emellertid sedan gammalt i bruk mot mantalet
proportionella s. (i Värmland skatteören, i
Gästrikland och Hälsingland öresland, i
Ångermanland seland, i Medelpad mål, i Jämtland
och Västerbotten tunnland, i Härjedalen trög),
flera av dessa urspr. mått för åkerareal.
Från s. äro att väl skilja jordatal, gamla
delaktighetstal i by (byamål) och stundom
ännu använda såsom delningsgrunder vid
skifte av förut icke skiftad jord. Schg.
Skattetitlar, kam., de till uppkomst och
ursprung skilda beståndsdelarna av
grundskatten (se d. o. och Mantalsräntan).
Skattetryck, finansv., se Skatt, sp. 1058.
Skatteutjämning. I syfte att utjämna de
kommunala bördorna utgår sedan 1918 ett
särskilt statsbidrag i form av understöd åt
synnerligt skattetyngda kommuners (inkl,
församlingars och skoldistrikts) utgifter för
kyrko- och folkskoleväsen samt fattigvårds-,
barnavårds- och sundhetsväsen. Bidraget är
begränsat till kommuner, där skattetrycket
av kommunalskatt, landstingsskatt och
vägskatt såväl för det löpande som i medeltal
för detta och de 2 nästföregående åren
överstigit 10 kr. per inkomsthundra samt där
tilllika uttaxeringen för kyrka, folkskola,
fattigvård och barnavård påkallat en
uttaxering under löpande året av minst 5,50 kr. per
inkomsthundra. Bidraget stiger enl.
fastställd skala med det totala skattetrycket
inom kommunen, dock har K. m:t
befogenhet att i särskilda fall såväl bevilja högre
understöd än det normala som ock nedsätta un-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
