Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1063 Skattevrak
derstödet eller helt vägra understöd. Till
sina huvudgrunder fastställdes dessa
utjäm-ningsbidrag redan vid 1917 års riksdag och
utgingo urspr. av statsmedel. Efter 1921
ut-gingo de av den kommunala
progressivskattens utjämningsandel. Fr. o. m.
1929 utgå de av utjämningsskatten.
Se Kommunal progressivskatt.
Genom de statsbidrag, som lämnas
till kommuner och församlingar (skoldistrikt),
landsting och vägdistrikt för särskilda
kommunala ändamål — dessa bidrag
utgjorde 1928 nära 18 % av de kommunala
inkomsterna —, utövar staten därjämte en
omfattande verksamhet, som visserligen i
främsta rummet avser att möjliggöra en viss
minimistandard hos vederbörande
kommunala förvaltningsgren ävensom att uppmuntra
kommunerna till vidtagande av vissa
anstalter men som tillika är skatteutjämnande.
Bland dessa speciella statsbidrag märkas för
budgetåret 1931—32 främst bidrag för
undervisningsväsendet (71,441,000 kr., varav
56,793,000 kr. utgöra statens tillskott till
folkskollärarnas avlöning); vidare anslag för
vissa hälso- och sjukvårdsändamål; bidrag
till vägväsendet, bl. a. genom
automobil-skattemedel; slutligen bidrag för vissa sociala
ändamål, därav 10 mill. kr. till bekämpande
av arbetslösheten. Landstingen verka i
skatteutjämnande syfte huvudsaki. genom de
ersättningar, som de enl. fattigvårdslagen
1918 samt lagen 2 maj 1919 om lindring i
mindre bemedlades kostnader för vård av
sinnessjuka m. fl. lämna till primärkommunerna
för viss anstaltsvård åt fattiga sjuka och
abnorma (jfr Landsting). — Jfr Y.
Larsson i Sv. Stadsförb:s Tidskr. 1924 och E.
Schal-ling i Statsvet. Tidskrift 1929. (Sehg.)
Skattevrak, kam., det tillstånd, vari förr
ett hemman förklarades ha råkat, då ägaren
i tre år uraktlåtit att betala hemmanets
grundskatt. Hemmansägaren förlorade sin
skattemannarätt, och hemmanet utbjöds till
salu. Av försäljningsbeloppet tog kronan sin
fordran, varefter förre ägaren eller hans
arvingar fingo återstoden. Var anbudet ej
antagligt, behöll kronan hemmanet, som
omfördes till kronohemman. S. upphörde 1789.
Skatteväsen, se Skatt.
Skatteöre påföres skattskyldig enl. 1928 års
kommunalskattelag såsom underlag för
fastighetsskatt med fem skatteören för varje ett
hundra kr. av fastighetens tax.-värde (fyra
för jordbruksfastighets skogsvärde) och som
underlag för kommunal inkomstskatt med ett
skatteöre för varje krona beskattningsbar
inkomst. Se Kommunalskatt, sp. 1041,
och Repartitionstal. — Jfr Skatt
e-tal. E. F. K. S-n.
Skattkammare, allmän beteckning på
byggnad el. rum, där dyrbarheter förvaras, i
synnerhet förvaringsrummet för en stats
regalier, en rikare kyrkas guld- och silverföremål
etc. — I Forngrekland voro s. små
tempel-liknande byggnader, som i stora religiösa
centra uppfördes av olika grekiska stater för
bevarandet av votivgåvor; somliga, t. ex.
Ge-las i Olympia, äro konsthistoriskt viktiga. Om
skattehusen i Delfi se d. o., sp. 679.
Skattkammarkansler, se Exchequer.
Skattkammarväxel, kortfristig
skuldför
-Skau, L. P. 1064
bindelse i växelform, som utställes vid
tillfällig upplåning för stat (el. större kommun)
av därtill bemyndigad institution, i Sverige
av Riksgäldskontoret, för vars räkning
försäljningen sker genom Riksbanken med
avdrag från beloppet av ränta till förfallodagen
efter gällande diskonto. Från en obligation
skiljer sig s. genom löptidens korthet.
Namnet s. är en övers, av eng. exchequer bilis,
räntebärande obligationer, som utgåvos först
1696. Dessa äro numera (sedan 1861) ersatta
dels av de på längre tid (2—3 år) löpande
exchequer bonds, dels av treasury bilis,
vilka äro de nuv. engelska s. De ha formen
av växlar och löpa med viss ränta; löptiden
är vanl. 6 mån. el. 1 år. — I Frankrike
utställas regelbundet bons de trésor på 3, 6 och
12 mån. I Tyskland utges Schatzanweisungen;
dessa löpa ej med ränta utan diskonteras.
I Sverige fick Riksgäldskontoret 1908 rätt
att utfärda s. i utländskt mynt till högst 40
mill. kr. Löptiden, som får vara högst 2 år,
bestämmes liksom formen, räntan o. s. v.
för varje särskilt fall av
riksgäldsfullmäk-tige och bankofullmäktige gemensamt. Under
världskriget och efterkrigsåren anlitades
denna låneform i betydande utsträckning men
har sedan fått mindre betydelse (170,000 kr.
30 juni 1931; 31 okt. 1932 genom tillfällig
stegring 17,095,000 kr.). Sv. B-n.*
Skattläggning, kam., den förrättning,
varigenom ränta och mantal åsattes
grundskatte-skyldig jord (se Grundskatt och M a
n-t a 1). Kort efter upprättandet av de första
jordeböckerna (se Grundskatt och
Jorde-b o k) förordnade Gustav Vasa om en
allmän s., avsedd att äga bestånd under en
längre tid. Under Karl XI :s tid blev den
stora mängd boställen, lönings- och
rust-ningshemman, som för indelningsverkets
ordnande togs i anspråk, underkastad ny s.,
men någon ny allmän s. verkställdes ej.
I 1789 års förenings- och säkerhetsakt
förklarades, att de å skattehemman en gång gjorda,
i laga ordning fastställda s. och
tiondesättningarna i evärdliga tider skulle äga bestånd.
I de nordligaste landskapen ha de flesta
räntor och mantal blivit åsatta vid avvittring.
Ehuru ej off. upphävt, har genom
grundskatternas, indelningsverkets och
skjuts-ningsbesvärets avskrivning
skattläggnings-verket praktiskt taget förlorat sin uppgift men
äger betydelse i jordatvister. Kbg. (Schg.)
Skattmansö, urspr. ö n, egendom i
Vit-tinge socken, Västmanlands län, vid en biå
till örsundaån; 1,987 har, därav 407 har
åker; tax.-värde 388,100 kr. (1930). Tillhörde
1345 Niklis Skatman, kom på 1500-talet till
släkten Båt, på 1600-talet till von Yxkull
och har sedan ägts av släkterna Stierneld,
Reutercrona och Toll, som alltjämt innehar S.
Skattning, se Biskötsel, sp. 371.
Skattsedel, dets. som debetsedel (se d. o.).
Skattungbyn, S k a 11 u n g e, se O r s a.
Skattungen, se Oreälven.
Skau, L au rids Pedersen, slesvigsk
politiker (1817—64), bror till P. P. S. Var från
1852 amtsförvaltare i Haderslev Vesteramt. S.
blev tidigt en av danskhetens ledare i sin
trakt och kom 1839 i förbindelse med Chr.
Flor (se d. o.), som därefter använde honom
som språkrör. 1846 blev S. ordf, i den sles-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
