Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1067
Skeda—Skee
1068
Skell ef tefältets berggrund och malmer. Skala 1: 1,4 mill.
silver el. horn. Under 1700-talet blev
skedbladet avlångt, och s. antog då i huvudsak
sin nuv. form. Även andra metaller än silver
ha kommit till användning, ss. mässing, tenn
och i senare tid nysilver o. a. legeringar. Olika
specialformer ha framkommit för olika
ändamål, ss. matskedar, teskedar, syltskedar och
ströskedar. Hos de bredare lagren användes
ända in i slutet av förra årh. i stor
utsträckning matskedar av trä, horn etc. G. Brg.
Skeda, Skedning, kem. tekn., skilja guld
från silver, se Guldprov.
Skeda, socken i Östergötlands län,
Hanekinds härad, s. om Linköping, på övergången
mellan östgötaslätten och det kuperade
höglandet i s.; 71,96 kvkm, 1,397 inv. (1932).
2,540 har åker, 2,865 har skogsmark.
Egendomar: Äkersta m. fl. Ingår i S. och Slaka
pastorat i Linköpings stift, Domprosteriet.
Skedalahed, i Snöstorps socken, Hallands
län, 6 km n. om Halmstad, var mötesplats för
Hallands bataljon, innan denna 1902
samman-slogs med Värmlands fältjägarkår till
Vaxholms grenadjärreg:te.
Skedand, zool., se Änder, egentliga.
Skede. 1. Socken i Jönköpings län, östra
härad, kring Skedeån, n. ö. om Vetlanda; 76,63
kvkm, 1,265 inv. (1932). Höglänt och kuperad
skogsbygd (intill 309 m ö. h.). 1,083 har åker,
4,587 har skogsmark. Mek. verkstad i
Hälla-ryd, ullspinneri i Mjölby, elektr.
kraftstationer vid Klinte, Brunnshult m. fl. platser.
Ingår i Alseda, S. och ökna pastorat i Växjö
stift, ö. härads kontrakt. — 2. Se S k e e.
Skederid, socken i Stockholms län,
Sjuhundra härad, kring Norrtäljeån och
Penningbyån, ö. om Rimbo; 52,67 kvkm, 760 inv.
(1932). Jordbruksbygd med bergiga
skogsmarker. 1,482 har åker, 3,198 har skogsmark.
Egendomar: Gamla och Nya Finsta,
österledinge m. fl. Ingår i Husby-Lyhundra och S:s
pastorat i Ärkestiftet, Sjuhundra kontrakt.
Skedeskamma, se Karl Gustav.
Skedevi. 1. Östergötlands nordligaste
socken, i Finspånga läns härad (se d. o., med
karta); 319,65 kvkm, 2,983 inv. (1932).
Små-kuperad skogssocken med otaliga sjöar, bl. a.
de stora Tisnaren (med Tisnare kanal), Hunn
och Regnaren. 3,120 har åker, 17,407 har
skogsmark. Egendomar: Reijmyre, Hävla (se
dessa ord), Frängsäter, Tisenhult m. fl.
Pastorat i Linköpings stift, Bergslags kontrakt. —
Jfr E. Ericsson, »Ur S. kyrkohävder» (1928).
2. S. el. S c h e d e v i(d), herrgård i
Tjärstads socken, s. Östergötland, på det smala
näset mellan Äsunden och Ämmern. Omtalas
redan 1279 och har senare tillhört bl. a.
släkterna von Scheiding, Rålamb, Spens och
Falkenberg. Det 1769—81 av greve M.
Falkenberg uppförda slottet, som avskilts från
lantegendomen, äges av F. Belfrage.
Lantegendomen omfattar 385 har, därav 122 har åker;
tax.-värde 194,900 kr. (1929).
3. Se Sofielund 1.
Skedstork, zool., se Ibisfåglar.
Skedstör, Polyodon spathula.
Skedstörar, Polyodonti’dae, fam. bland
broskganoiderna (se d. o.) med två släkten,
vartdera med en art, utmärkta av att
överkäken är årbladslikt förlängd. S k e d s t
ö-r e n, Polyodon spathula, 2 m lång, finns i
Mississippi och lever av plankton. Köttet
ätes, och av rommen göres kaviar. T. P.
Skedvatten kallas salpetersyra (se d. o.),
emedan den förr nyttjades att skilja (skeda)
guld från silver.
Skedvi, socknar, se Stora Skedvi och
Västra Skedvi.
Skee (Sked e), socken i n. Bohuslän, Vette
härad, mellan kusten vid Strömstad och
norska gränsen vid Idefjorden, omfattar även
Holmengrå (se d. o.) m. fl. öar; 267,85 kvkm,
5,762 inv. (1932). Gammal kulturbygd med
odlade dalslätter (Skeeslätten, Skärsbygden)
mellan höga platåer, bl. a. länets högsta
punkt, Björnerödspiggen (se d. o.). 4,601 har
åker, 4,153 har skogsmark. Vid Idefjorden i
n. ö. municipalsamhället Björneröd och
Kroken med stora stenhuggerier. Ingår i S. och
Tjärnö pastorat i Göteborgs stift, Vikornes n.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
