Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1077 Skeppsbottenfärg—Skeppsbyggeri 1078
Bild 1—3. Konstruktionen av ett träfartyg, a köl, b förstäv, c akterstäv, d bottenstock, e och / upplängor
(d—e—f spant), g kölsvin, h lösköl, i däcksbalk, k balkvägare, l vaterbord, m bordläggning, n garnering,
o däcksplankor, p brädgång, q akterspegel, r gallion.
Skepplandaån; 95,73 kvkm, 1,865 inv. (1932).
Höglänt platåområde med odlade dalslätter;
i ö. vidtar Risvedens skogsbygd. 2,374 har
åker, 3,091 har skogsmark. I S. ligger
Alf-hems kungsgård. Ingår i S., S:t Peter och
Tunge pastorat i Göteborgs stift,
Domproste-riets n. kontrakt.
Skeppsbottenfärg (»patentfärg»), färg för
målning av fartygs botten. Utgöres antingen
av linoljefernissor el. av färger, uppslammade
i bensol el. solventnafta (se d. o.). I allm.
tillsättes en giftig beståndsdel till färgen, ss.
en kvicksilver-, koppar- el. arsenikförening,
för att döda alger, smådjur o. dyl., som ev.
sätta sig fast på skrovet och därvid lätt
förstöra färgbeläggningen. Även asfaltlösningar
användas ibland som s. I. B.
Skeppsbyggeri, framställandet av flytbara,
sjödugliga och för bestämda ändamål avsedda
transportmedel till sjöss.
Skeppsbyggeriets historia. Det tidigaste
medlet att taga sig fram på vattnet torde
ha varit en urholkad stock el. trädstam; av
flera sådana, förenade med säv, trädrötter el.
dyl., erhöllos flottar. Senare fingo dessa
farkoster båtform och byggdes av lätt flätverk,
överdraget med hudar, och ännu senare
utbyttes flätverket mot böjda trän och hudarna
mot till varandra fogade bräder. Nästa
framsteg var, att båtens ändar fingo spetsig form
samt att en upphöjd kant (reling) anbragtes
runt båten.
De äldsta kända båtavbildningarna utvisa
egyptiska fartyg och beräknas vara från 5 :e
årtusendet f. Kr. Redan omkr. 3,000 år f. Kr.
byggdes i Egypten långa, grundgående och
däckade fartyg, som framdrevos med segel och
åror. Fenicierna, vilka byggde sina fartyg av
cederträ och ekvirke, anses först ha använt
sjögående fartyg samt skilt på krigs- och
handelsfartyg, av vilka de förra voro försedda
med ramm. Även övriga folk vid Medelhavet,
främst grekerna, bedrevo livligt s.
Under 1000- och 1100-talet gjorde särskilt
under Venezias och Genuas sjövälde s. stora
framsteg, och nya fartygstyper framkommo
(se Segelfartyg). — Den med de stora
geografiska upptäckterna och särskilt under
1500-talet uppblomstrande transoceana
handeln medförde en naturlig uppblomstring inom
s., och holländare och engelsmän ansågos vara
denna tids förnämsta skeppsbyggmästare.
Även under 1700-talet gjorde s. betydande
framsteg, och fartygen byggdes nu större,
lägre och skarpare, stabiliteten ökades,
skroven gjordes starkare, tacklingen förenklades,
och fartygsbottnarna började kopparförhydas.
Ännu under 1500-talet skilde sig krigs- och
handelsfartyg icke väsentligt från varandra.
Med bestyckningens placering i bredsida och
styckeportarnas införande uppkommo efter
hand egentliga örlogsfartyg (se d. o.).
S:s märkligaste utveckling inträffade
under 1800-talet med införandet av ångan som
drivkraft samt järn och stål som
fartygsbygg-nadsmaterial. Redan 1801 byggdes den första
praktiskt användbara ångbåten och 1821 det
första större järnfartyget. Andra tekniska
förbättringar äro t. ex. skovelhjulens
ersättande på 1830-talet med propellern och på
senare tid ångturbinernas samt
förbrännings-och explosionsmotorernas användning såsom
framdrivningsmaskineri.
Nedanstående tabell, som omfattar
maskindrivna och seglande handelsfartyg om 100
bruttoton el. mera, utvisar antalet och
tontalet nybyggda fartyg under nedannämnda år.
Praktiskt skeppsbyggeri. Byggandet av ett
fartyg sker med ledning av konstruktions- och
inredningsritningar jämte detaljritningar på
olika byggnadsdelar. På
konstruktionsrit-ningen framställas själva fartygskroppens
form och huvuddimensioner (se d. o.), näml,
längden, vanl. mätt mellan perpendiklarna
(se d. o.), största bredden på spant, ev.
bordläggning, jämte djupet i rummet och djup-
Är Storbritannien och Irland Tyskland Sverige Norge Danmark Övriga länder Summa
[-Antal Bruttoton Antal Bruttoton Antal Brutto-ton Antal Bruttoton Antal Bruttoton Antal Bruttoton Antal Bruttoton-]
{+An- tal Brutto- ton An- tal Brutto- ton An- tal Brutto- ton An- tal Brutto- ton An- tal Brutto- ton An- tal Brutto- ton An- tal Brutto- ton+}
1900 692 1,442,471 93 204,731 19 5,735 42 32,751 17 11,060 501 607,415 1,364 2,304,163
1914 656 1,683,553 89 387,192 ’26 15,163 61 54,204 25 32,815 462 679,826 1,319 2,852,753
1925 342 1,084,633 121 106,374 17 53,750 48 28,805 21 73,268 306 846,574 855 2,193,404
1931 148 502,487 58 103,934 20 112,703 20 18,163 30 125,974 320 753,854 596 1.617.115
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
