Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1079
Skeppsbyggeriundervisning —Skeppsformig stensättning
1080
Bild 4—6. Konstruktionen av ett järnfartyg, a köl, b kölsvin, c akterstäv, d förstäv, e (tvärskepps-)
spant, / långskeppsspant el. vägare, g bordläggning, h däcksbalk, i och k däcksplankor, l brädgång,
m roder.
gåendet. Efter denna ritning uppritas
(»utslås») fartygets linjer i full storlek på
mall-boden el. utslagsvinden, och efter detta utslag
formas de olika byggnadsdelarna, ss. spant,
timmer el. balkar.
Ett träfartygs byggnad tillgår därefter i
stora drag sålunda (jfr bild 1—3): kölen
till-hugges och utlägges på kölblocken, stävar och
stävföljare resas och fästas, resningsknän och
resning insättas, spanten uppresas på sina
platser, däcksbalkar o. a. förbindningar samt
bordläggning och garnering insättas,
varjämte däcken inläggas. Under uppbyggningen
inriktas och kvarhållas spanten genom s. k.
sänt (se d. o.), tills däcksbalkar och
bordläggning anbragts. Sedan de olika delarna av
fartyget hopfogats, tätas fartygsskrovet genom
drivning (se d. o. 1), varefter fartygets
sjösättning (se nedan) äger rum. Till sist utföras
el. avslutas inrednings- och utrustningsarbeten.
Ett järn- eller stålfartyg bygges i stort
sett i samma ordning som ett träfartyg, och
materialet, som huvudsaki. utgöres av plåt
och fasonjärn (se d. o.), formas likaledes efter
det för fartyget uppgjorda utslaget före
uppsättandet på stapelbädden (jfr bild 4—6). På
kölen el. kölplåtarna anbringas
bottenstockarna, spanten uppresas på sina platser, inriktas
och kvarhållas medelst sänten, varefter
dubbelbotten (se d. o.), om sådan finnes, jämte de
vattentäta skotten samt axeltunneln inbyggas.
Sedermera insättas däcksbalkarna och
uppresas och stöttas stävarna, varefter
bordläggningen fullbordas samt däcken inläggas.
Efter sjösättningen ombordtages maskineri,
ångpannor m. m. samt avslutas inredningen.
Skeppsformig stensättning. Vätterydsfältet, Skåne.
Såväl trä- som järn- och stålfartyg byggas
vanl. på en särskilt uppbyggd, mot vattnet
sluttande bädd, s. k. stapelbädd, på vilken de
för kölens uppläggning (»sträckning»)
avsedda kölblocken uppställas. Fartygets akter
är oftast vänd mot vattnet, dock förekommer
det, att stapelbädden är parallell med
strandkanten ävensom att fartyget bygges i
torrdocka. — Jfr Slip.
Sjösättning el. stapelavlöpning, förrättning,
varigenom ett på land byggt fartyg
förflyttas i vattnet. För sjösättning upplägges på
ömse sidor om de på stapelbädden (se d. o.)
befintliga kölblocken en avlöpningsbädd av
trä, som sträcker sig tillräckligt långt ut
i vattnet. På denna bygges därefter under
fartygets midskeppsdel en s. k.
avlöpnings-släde. Fartyget, som under byggnaden vilar
på kölblocken och kantringsstöttor,
överflyttas före sjösättningen att helt uppbäras av
avlöpningssläden jämte avlöpningsbädden,
vilket sker genom indrivning av kilar mellan de
timmer, varav släden är uppbyggd. Efter
upp-kilningen borttagas kölblocken och stöttorna
samt öppnas de stoppanordningar, lås, vilka
kvarhålla släden på bädden, då släden jämte
fartyget på grund av den lutning, som givits
åt bädden, utlöper i vattnet.
Sjösättningen sker i regel i fartygets
längdriktning, då fartyget utlöper med
akterskeppet före, men kan även ske i tvärskeppsled.
Därvid ges åt bädden, som slutar ovanför
vattenytan, större bredd, och fartyget får under
sjösättningen med ens falla ned i vattnet. För
små fartyg fordras mindre vidlyftiga
anordningar för sjösättning. Ax. L.
Skeppsbyggeriundervisning meddelades i
Sverige först vid ett 1844 inrättat
skepps-byggeriinstitut i Karlskrona, vilket indrogs
1870, varefter s. förlädes till
navigationsskolan i Göteborg. Skeppsbyggeriavd. där
upphörde 1887 och förenades då med Chalmers
tekniska institut i samma stad. Vid Tekniska
högskolan i Stockholm, där s. meddelats
sedan 1877, inrättades 1912 en särskild fackavd.
för skeppsbyggnad. Ax. L.
Skeppsbåt, båt, som för visst ändamål föres
ombord på fartyg. Jfr Båt och Livbåt.
Skeppsdagbok, i sjölagen och vissa
författningar benämning på loggbok (jfr d. o. och
Maskindagbok).
Skeppsfart, se Sjöfart.
Skeppsformig stensättning (S keppssä
1t-ning), arkeol., gravtyp, som består av stenar,
lagda el. resta så, att de bilda formen av ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
