Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skeppsformig stensättning (Skeppssättning) - Skeppsgossekåren - Skeppsgård - Skeppshandeln - Skeppshandlingar - Skeppsholmen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1081
Skeppsgossekåren—Skeppsholmen
1082
Utsikt över Skeppsholmen.
skepp. Dylika gravar ha på Gotland (se d. o.,
sp. 871 och bild 12) visat sig tillhöra
bronsåldern el. den äldre järnåldern (H. Hansson,
»Gotlands bronsålder», 1927). En sådan grav
från bronsåldern påträffades under en hög i
Halland i Hasslöv (se d. o., med bild). 1932
utgrävdes en s. från samma tid vid Hjortekrog
i Kalmar län, varför det är antagligt, att flera
av fastlandets s. skola visa sig vara tillkomna
under så tidig tid. Att de i varje fall kunna
förskriva sig från så sen tid som vikingatiden
visar bl. a. deras förekomst på Birka. S. torde
stundom ha varit minnesmärke utan grav
(kenotaf). Särskilt vackra äro s. vid
Bloms-holm, nära Strömstad, och Kåseberga i
Löde-rups socken, Skåne. H. R-h.
Skeppsgossekåren, kår inom flottan för
uppfostran och utbildning av 15—18 års
ynglingar till örlogsmatroser. S. är förlagd med
3 komp, till Karlskrona och med 2 komp, till
Marstrand. Antalet skeppsgossar enl. stat
är f. n. 450. Skolutbildningen äger rum vid
skeppsgosseskolan i land; den praktiska
sjö-mansutbildningen äger rum på
skeppsgossefartyg. S:s ursprung kan spåras
ända från slutet av 1500-talet. Jfr
Sjömanskåren.
Skeppsgård, förr namn på svenska flottans
örlogsvarv.
Skeppshandeln, benämning på de
affärsavtal, som svenska kronan 1824 ingick med
Colombia (nuv. Colombia, Ecuador och
Venezuela) och senare med Mexiko om försäljning
till dessa makter av några äldre örlogsfartyg.
Colombia hade först genom en brittisk
bankirfirma förgäves vänt sig till Österrike i
samma syfte. Affären inleddes i största
hemlighet, ty köparna voro inbegripna i
frigörelsekampen mot Spanien, och detta hade på
sin sida den legitimistiska politik, som då
behärskade alla stormaktskabinett utom
Englands. Såsom den närmaste köparen
uppträdde gentemot svenska regeringen
handelshuset Michaelson & Benedicks i Stockholm
(jfr Benedicks, M.). Trots
hemlighetsfullheten blev affären bekant, och Spanien
protesterade. Genom myndigheternas i
Karlskrona söl hunno dessa protester samt
Ryss
lands hotfulla påtryckningar skärpas, så att
Karl XIV Johan till slut nödgades att, med
stor förlust för kronan, låta leveransen till
Mexiko återgå.
För den inre oppositionen blev s. en
välkommen angreppspunkt. Vid 1827 års
statsrevision begärdes granskning av de två sista
årens avslutade räkenskaper. Regeringen
nekade emellertid härtill, och revisorerna
er-höllo följaktligen icke klart besked om
affären i dess helhet. — Om s. jfr C e d e r s t r ö m,
O. R., G y 11 e n g r a n a t, C. A. B., och R
o-s e n, A. E. v o n. Se även dossiererna
»Skeppshandeln» i Riksarkivet och B. Enander, »Kring
1827 års statsrevision» (i Statsvet. Tidskr.
1931). . C. F. P-a.
Skeppshandlingar, handlingar el. dokument,
som röra ett fartyg och i allm. medföras
ombord. De viktigaste s. äro:
nationalitets-och registreringscertifikat, skeppsdagbok,
fribords-, passagerarfartygs- o. a. certifikat om
fartygets säkerhet, sjömansrulla m. m. Ax. L.
Skeppsholmen, en kronan tillhörig klippö’
av typisk skärgårdsnatur (16,3 har) i
Saltsjön, Stockholm (se karta vid d. o.), förenad
med Blasieholmen och Kastellholmen (jfr d. o.)
genom broar. Disponeras av flottan som
ör-logsstation. På S. ligga en del av
örlogsvar-vet, Sjökrigsskolan, Sjökarteverket,
Skeppsholmskyrkan (se nedan), Prästgården, Långa
Radens två bostadslängor, av vilka den ö. hör
till holmens äldsta bebyggelse, vidare det i
borgstil på 1840-talet ombyggda
Amiralitets-huset från början av 1600-talet, numera
kasern, en 200-årig större magasinsbyggnad
m. fl. byggnader för flottans räkning, öns
ursprungliga namn är ovisst. Trol. kallades
den tidigast för Wongisön el. Vagnsön, senare
Lustholmen efter ett under Johan III:s tid
uppfört, nu försvunnet »lusthus» (paviljong)
med trädgård. Sedan flottan efter 1634
flyttats till ön från Käpplingeholmen (en del av
nuv. Blasieholmen), vilken en tid benämndes
S., fick holmen sitt nuv. namn. S., som
bibehållit sitt ålderdomliga, ‘pittoreska utseende,
är vackert planterad och uppskattad som
promenadplats. Minnesstenar äro resta över
slaget vid Svensksund 1790 och Vegafärden 1878.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
