Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1083
Skeppshövitsman—Skeppsmätning
1084
Kalkrör i trä efter skeppsmask.
Skeppsholms församling
omfattar enl. k. f. 30 sept. 1910 alla i Stockholm
bosatta, vid marinen fast anställda personer
samt marinens pensionärer och gratialister
med familjer och tjänstefolk, f. n. omkr. 4,700
pers., därav över en tredjedel bosatt inom
marinens territorium på S. och
Kastellhol-men, som i territoriellt hänseende räknas till
Jakobs församl. — Skeppsholms församl. el.
Amiralitetsförsamlingen tillkom på 1620-talet
och omfattade urspr. S., Kastellholmen, den
s. k. Kyrkholmen, där nu Nationalmuseum
ligger, och Ladugårdslandet, som dock redan
1672 blev egen församl. (se Hedvig
Eleonora). 1792 lades församlingen under
hovkonsistorium och upphörde 1863 att vara
territoriell församling. Sedan den första kyrkan,
Holmkyrkan (se d. o.), nedbrunnit, uppfördes
1824—42 på statens bekostnad en ny kyrka,
Karl Johans kyrka, som till 1892 var
garnisonskyrka för hela Stockholms garnison.
Församlingen disponerar den s. k.
Galärvarvs-kyrkogården på Djurgården, vilken togs i
bruk omkr. 1740 och numera föga nyttjas.
G. B-dt;G. R-ll.
Skeppshövitsman, på 1500—1600-talet
benämning för befälhavare på örlogsfartyg.
Skeppsjournal, se Loggbok.
Skeppskatten, på fartyg för bestraffning
avsedd tågända (se Dagg).
Skeppsklarerare, se Skeppsmäklare.
Skeppskompaniet inrättades 1629 till
stärkande av Sveriges sjömakt genom att rikets
städer mot erhållandet av vissa privilegier
skulle åtaga sig byggandet av 18 fartyg,
avsedda att i krig brukas som krigsfartyg. 1630
förenades S. med Generalhandelskompaniet.
Skeppslag var i den gamla ledingsordningen
(se L e d i n g) en administrativ enhet, som
skulle utrusta ett skepp för krigsflottan. S.
var ofta en underavd. av ett härad el.
hun-dare; enl. Upplandslagen skulle varje
hun-dare vara indelat i fyra s. I Roslagen och i
vissa norrländska kustlandskap, där
hundare-indelning ej förekom, var däremot s. en
fristående indelning, som ofta sammanföll med
tingslaget. Sin militära betydelse förlorade
s. genom ledingsordningens förfall. Ordet s.
fortlevde emellertid intill våra dagar i
tings-lagsnamn, t. ex. Väddö och Häverö skeppslag,
Danderyds, Värmdö och Åkers skeppslag
(tidtals domsaga). K. G. Wn.
Skeppslista el. C o d e 1 i s t a, förteckning
över en nations fartyg jämte dessas
distinktions- (igenkännings-)signaler.
Skeppsmanöver el. Fartygsmanöver,
se Manöver 2.
Skeppsmask, Terèdo, släkte av fam.
borrmusslor, avviker från andra musslor genom
sin masklikt förlängda kropp, i vars främre
ända de små skalen sitta. Med dem borrar s. i
trä gångar, klädda med kalk. Träflisorna
tjäna djuret som föda. Flertalet s. lever i havet.
S. är ett utomordentligt svårt skadedjur på
bryggor, skeppsskrov av trä m. m. Man
skyddar trävirke dels genom förhydning med bly,
koppar el. järn, dels genom impregnering med
i vatten olösliga arsenikföreningar. I
Sverige förekommer bl. a. Teredo navalis. T. P.
Skeppsmäklare el. Skeppsklarerare,
av handels- och sjöfartsnämnd antagen
person, vars verksamhet huvudsaki. består i att
avsluta befraktningar, ombesörja
fartygskla-reringar, sälja fartyg och biträda i
haveriuppgörelser. För s. gälla väsentligen
likartade lagbestämmelser som för mäklare (se
d. o.). Gällande skeppsklarerarordning är
utfärdad 9 juni 1893. S. kallas ibland
befrakt-ningsagent. K. H. A.
Skeppsmätning, uppmätning av den
invän-diga rymd el. dräktighet, efter vilken
skepps-umgälderna (se Sjöfartsavgift) för ett
fartyg skola beräknas. I Sverige äro alla
handelsfartyg med undantag för sådana om högst
10 nettoton samt fiskefartyg underkastade s.
Som grund för s. infördes 1854 av
engelsmannen Moorsom fartygets invändiga rymd,
uppmätt i registerton om 100 eng. kbft el.
2,83 kbm, vilket system fortfarande gäller i
alla sjöfartsidkande länder. S. omfattar
bestämmandet av fartygets såväl brutto- som
nettodräktighet och verkställes i Sverige
antingen, om fartyget är tomt, efter en
fullständig metod (den s. k. regel I) el., om fartyget
är lastat, efter en provisorisk (den s. k. regel
II). Först uppmätes rymden under ett
särskilt bestämt däck, mätningsdäcket, därefter
rymden av de över detta däck fast anbragta
och inneslutna rummen. Summan av dessa
uppmätta rum utgör fartygets brutto- el.
totala dräktighet. Den bestämmes efter ung.
samma grunder i olika länder. Fartygets
nettodräktighet (antal nettoton) erhålles
genom att bruttodräktigheten (antal
bruttoton) minskas med rymden av vissa i denna
ingående rum. De avdragsberättigade
rummen äro i regel sådana, vilka icke användas
till last el. passagerare, ss. maskin- och
ång-pannerum (det s. k. maskinrumsavdraget), rum
för befäl och besättning och navigeringsrum.
Beträffande dessa avdrag finnes föga skillnad
i olika länder med undantag för
maskinrumsavdraget, som bestämmes efter tre olika
mät-ningsregler, näml, den tyska och den engelska
regeln samt Donauregeln. Den tyska regeln
tillämpas i Sverige. Den engelska regeln är
den vanligaste. — Efter avslutad s. utfärdas
för fartyget mätbrev (se d. o.). Nationernas
förbund har 1932 framlagt förslag till
enhetlig, internationell skeppsmätningsregel.
I Sverige utgör Kommerskollegium
chefsmyndighet för skeppsmätningsväsendet. Den
närmaste tillsynen över s. utövas av en hos
Kommerskollegium anställd
skeppsmätnings-överkontrollör, och den lokala personalen
ut-göres av fyra skeppsmätningskontrollörer (i
Sundsvall, Stockholm, Malmö och Göteborg)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
