Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skiljedom - Skiljedomare - Skiljedomsfördrag - Skiljedomstol (Skiljenämnd) - Skiljeförfarande - Skiljemannaförfarande - Skiljemynt - Skiljemän - Skiljenämnd - Skiljetecken, Interpunktionstecken - Skiljetratt - Skiljeval - Skiljobrev (Skiljebrev) - Skillersten - Skilling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skiljedomare—Skilling
1097
avkunnat som avslutning å ett
skiljeförfarande (se d. o.). Man skiljer mellan legal,
judiciell och konventionell el. privat s. Om
verkställighet av legal och konventionell s.
stadgas i utsökningslagen § 46. Är
konventionell s. meddelad å utländsk ort, anses den
som utländsk och verkställes enl.
bestämmelserna i lagen 14 juni 1929 om utländska
skiljeavtal och s. Beträffande verkställighet
av judiciell s. torde gälla, att om domstol i
sitt beslut om skiljeförfarande bestämt viss
klanderfrist och denna utlupit, utan att
klander anställts, blir s. exigibel. Ä. II.
Skiljedomare, medlem av kollegialt
sammansatt skiljedomstol (se d. o.) el.
enmans-domare i skiljedomssak.
Skiljedomsfördrag, se Skiljedom 1.
Skiljedomstol (Skiljenämnd), nämnd,
som har till uppgift att avgöra viss tvist
utan dess hänskjutande till de offentliga
domstolarna. Se Skiljeförfarande; jfr
även Arbetstvist, sp. 1275 ff. (samt
Medling i arbetstvister), H a
n-delskamrar, Skiljedom 1 och
Pressens opinionsnämnd.
Skiljeförfarande, jur., förfarande för
slitande av tvister, vilket förekommer vid
sidan av och i st. f. civilprocessen. Från
denna skiljer sig s. dels därigenom, att
det ej handhas av statsorgan utan av en
skiljenämnd av parternas förtroendemän,
skiljemän (se d. o.), dels ock genom att
skiljemännen icke som domstolarna äro i
sitt avgörande bundna av strikta
rättsregler utan kunna döma efter billighet;
ändamålet med s. är endast att slita den mellan
parterna uppkomna tvisten. Man skiljer
mellan legalt, judiciellt och konventionellt eller
privat s. L e g a 11 s. grundar sig på
stadgande i lag el. författning; judiciellt s.
anordnas genom beslut av domstol och avser
vanl. bestämmande av beloppet av
skadestånd el. annan ersättning, som domstolen
funnit skola utgå. Det konventionella
el. privata s:s grund är skiljeavtal
mellan parterna. Skiljeavtal kan slutas ang.
redan uppkommen tvist, men det vanliga torde
vara, att avtalet avser framtida tvist,
härflytande ur visst rättsförhållande, som
anges i avtalet. I allm. förekommer skiljeavtal
i form av klausul i kontrakt el.
bestämmelser i föreningsstadgar om slitande av tvist
mellan föreningen och medlem i denna
genom s. Har skiljeavtal slutits utan förbehåll
om rätt att (materiellt) klandra
skiljedomen, anses parterna ha utfäst sig att
åtnö-jas med den, och förfarandet regleras i
sådant fall av lagen 14 juni 1929 om
skiljemän. Denna lag innehåller bestämmelser om
privat s. Se även Skiljedom. Å. H.
Skiljemannaförfarande, jur., dets. som
skiljeförfarande (se d. o.).
Skiljemynt, se Myntsystem.
Skiljemän, jur., personer, som i
skiljeförfarande (se d. o.) ha till uppgift att slita
den mellan parterna uppkomna tvisten. Vid
legalt och judiciellt skiljeförfarande utses s.
enl. det stadgande i lag el. författning el.
det beslut av domstol, som ligger till grund
för förfarandet. Då privat skiljeförfarande
skall äga rum, utses s. enl. bestämmelse i
skiljeavtalet el. eljest genom parternas
över
1098
enskommelse. Är ej bestämt hur s. skola
utses och är lagen 14 juni 1929 om s.
tillämplig, skola s. vara tre, av vilka vardera
parten väljer en och de sålunda valda tillkalla
en tredje. Underlåter part att utse s., kan
sådan förordnas av överexekutor. A. H.
Skiljenämnd, jur., se Skiljedomstol
och Skiljeförfarande.
Skiljetecken, Interpunktion stecken,
uppdela skriven (tryckt) text i ordgrupper
så, att dess läsning underlättas. Greker och
romare nyttjade blott få s. Det grammatiska
bruket av s. härrör från de alexandrinska
lärde men föll småningom i glömska och var,
när det återupptogs på Karl den stores tid,
mycket godtyckligt. Först genom
boktryckarna vid 1400-talets slut, främst Manutius
(se d. o.), fastställdes regler för s., vilkas
antal också ökades. De ändamål s. tjäna äro
dels behovet av klarhet i sammanhang och
satsbildning, dels behovet av oratorisk och
stilistisk frasering. De nu brukliga s. äro
komma (,), semikolon (;), kolon (:), punkt (.),
frågetecken (?), utropstecken (!), parentes (),
klämmer [ ], tankstreck (—). — Jfr J.
Grei-danus, »Beginselen en ontwikkeling van de
interpunctie» (1926). K. F. J.*
Skiljetratt, kem., se Separertratt.
Skiljeval kallas ofta sådana val, som
måste anställas, då vid ett första val, vid
vilket viss pluralitet enl. givna föreskrifter
erfordras, sådan pluralitet icke erhållits. Vid
ett s. brukar ofta endast enkel pluralitet
krävas, el. också äro väljarna i sitt val
begränsade till de personer, som vid det
första valet fingo de flesta rösterna. J. R. N.
Skiljobrev (Skiljebrev), jur., en av
domkapitel utfärdad handling till bevis på
upplösning av trolovning el. äktenskap. S.
förekommer icke numera men har i
rättsutvecklingen haft urgamla anor. Dess
förebild var den mosaiska rättens »get», en
handling, som mannen vid äktenskapsskillnad
hade att tillställa hustrun. I de kristna
länderna ha äktenskapsmål och därmed även •
skilsmässosaker tidigt lagts under andlig
domsrätt. I Sverige hade sålunda att börja
med domkapitlen att döma i skilsmässomål,
så ännu enl. 1686 års kyrkolag. 1734 års lag
anförtrodde däremot denna domsrätt åt de
allmänna domstolarna men lät domkapitlen
efter lagakraftvunnen skillnadsdom utfärda
s. Blott vid upplösning av trolovningar och
vissa s. k. ofullkomnade äktenskap skulle
domkapitlets s. icke föregås av rättegång
vid allmän domstol utan själva sakprövningen
tillkomma domkapitlet. Bortsett från
sistnämnda fall, undantogos främmande
trosbe-kännare från reglerna om s. Ej heller
förekom s. efter upplösning av äktenskap, som
ingåtts med annan vigsel än svenska
kyrkans. 1915 års äktenskapslag upphävde för
Sveriges del reglerna om s.; detsamma skedde
i Finland 1929. Jfr S k i 1 s m ä s s a. C. G. Bj.
Skillersten, miner., se Peridotit.
Skilling, skiljemynt av koppar, som i
Sverige infördes genom k. f. 27 nov. 1776, vari
stadgades, att riksdalern skulle fördelas i
48 skillingar om 12 runstycken. Utom
Riks-gäldskontorets kopparmyntpolletter av
1/2-och Vvskillings räknevärde, vilka slogos
redan 1799—1802, präglades dock intet skil-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
