Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skilling - Skillingaryd - Skillinge (municipalsamhälle) - Skillinge (gods) - Skillingmark - Skillingtryck - Skillnad (Äktenskapsskillnad) - Skilondz, Adelaide Andrejeva - Skilsmässa el. Äktenskapsskillnad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1099
Skillingaryd—Skilsmässa
1100
1 skilling 1802.
lingsmynt förrän 1802, då till en början
1-skillingsstycken (se bild) ompräglades av 2
öre smt och 1/2 s. av 1 öre smt. Även slogos
lli- och 1/i2-skilling. Ett 1-skillingsmynt
skulle ha en vikt av 28,3 g. Under Karl XIV
Johans regering utmyntades till en början
1-skillingar av 17,o g vikt, */2 s. av 8,5 g vikt
och ^4 s. av 4,3 g vikt samt, efter 1830, 1/e s.
av 2,8 g och 1/i2 s. (runstycken) av 2,4 g vikt.
Sedermera präglades, i enlighet med 1835
års myntordning, 2 s. bko, 1 s. bko samt
2/3, 1/3 och 1le s. bko av resp. 18,9, 11,3, 7,6,
4,7 och 2,4 g vikt. Utom sistnämnda
skiljemynt slogs under Oskar I:s regering även
ett mynt på 4 s. bko, vägande 25,2 g. 1855
upphörde skillingsmyntningen. Enl. 1830 års
myntbestämningslag utgjorde 1 rdr bko 48
s. bko men 1 rdr (specie) i silver 128 s.
bko. I Danmark hade s. 1814—73 ett värde
av 1/86 rigsbanksdaler = 21/i2 öre, i Norge till
1877 av 3^3 öre. Jfr Schilling och
Shilling. K. A. W.*
Skillingaryd, municipalsamhälle i
Tofte-ryds socken, Jönköpings län, och station vid
Halmstad—Nässjö järnväg, på v. stranden av
Lagan; 258 har land, 1,433 inv. (1932).
Marknadsplats. S. var mötes- och övningsplats för
Jönköpings regemente 1777—1914. Där
anordnades 1897 ff. ett skjutfält, där artilleriets
skjutskola alltjämt har övningar. I S. finnes
även ett mindre flygfält med hangar.
Tax.-värde å fastighet 2,122,400 kr. (1931), tax.
inkomst 810,340 kr. Blev municipalsamhälle
enl. k. br. 8 okt. 1920. G. R-ll; M. B-dt.
Skillinge, municipalsamhälle och fiskläge
i ö. Hoby socken, Kristianstads län, på den
sandiga östersjökusten, 10 km s. v. om
Simrishamn; 81 har land, 847 inv. (1932);
hamndjup 2,5 m. Tax.-värde å fastighet 757,800
kr., tax. inkomst 559,250 kr.
Skillinge, gods, se S käl din ge.
Skillingmark, före 1914 Skillingemark,
socken i Värmlands län, Nordmarks härad,
vid norska gränsen, kring de av Köla älv
genomflutna sjöarna Askesjön och
Björk-lången; 129,29 kvkm, 1,186 inv. (1932).
Skogs-och bergsbygd (i Fågelåsen 322 m ö. h.) med
bebyggda dalar. 520 har åker, 8,401 har
skogsmark. I S. ligga Sundhagsfors och
Skillingsfors trämassefabriker samt
Skillings-fors ändstation på Dal—V. Värmlands
järnväg. Ingår i Köla, Järnskogs och S:s
pastorat i Karlstads stift, Jösse kontrakt.
Skillingtryck, populär benämning på
folkupplagor av sagor, visor o. dyl., »tryckta i
år», vilka länge utgjort en omtyckt
folkläsning. Jfr Folkböcker.
Skillnad
(Äktenskapsskill-n a d), jur., se Skilsmässa.
Skilondz [skilå’nts], Adelaide
Andre j e v a, rysk sångerska (f. 1880).
Född i Petersburg, utbildades vid
kon-servatoriet där, var 1910—14 anställd
vid Hofoper i Berlin och flyttade 1915
till Stockholm, där hon sedan varit
verksam som konsertsångerska och
sångpedagog samt 1916—20 vid Kungl.
teatern. Begåvad med en ljus, böjlig
koloratursopran, har hon särskilt i
italienska och franska operor skördat
mycket beröm. Även romanssången
har hon omhuldat. Till hennes
roller höra Violetta i »Den vilseförda», Rosina
i »Barberaren», Nattens drottning i
»Trollflöjten», Lakmé och Gilda i »Rigoletto». T. N.
Skilsmässa el. Ä k t e n s ka psskillnad,
upplösning av äktenskap genom myndighets
beslut under bägge makarnas levnad på grund
av någon efter äktenskapets ingående
inträffad omständighet. I mosaisk, germansk och
romersk rätt var äktenskapet lätt att
upplösa, åtm. på initiativ av mannen. Den kristna
kyrkan har däremot fastställt som grundsats
äktenskapets oupplöslighet. Strängast håller
den rom.-kat. kyrkan fast därvid, tillämpande
sin lära om äktenskapet som ett sakrament.
Den medger visserligen upplösning av
äktenskap, som från början varit ogiltiga
(annul-latio matrimonii), men verklig s. blott på viss
tid el. tills vidare (separatio temporaria) el. i
några få fall för all framtid (separatio
per-petua), men då likväl under förbud för
makarna att ingå nytt äktenskap. Den ortodoxa
och de evangeliska trosbekännelserna gå
däremot längre i eftergifter. Så snart
äktenskapet för alltid upplöses, utgör det enl. dem ej
längre hinder för nytt gifte, åtm. ej för den
make, som är utan skuld till s. Den make,
som ytterst givit anledning till s., kan åter
vara underkastad sådant hinder, men då som
straffpåföljd (t. ex. för begånget hor). Även
för katolska trosbekännare kan dock verklig
s. förekomma, dels under sken av föregiven
annullation, dels mot kyrkans regler, enl.
borgerlig lagstiftning, t. o. m. i rom.-kat. länder.
Täml. allmänt (dock ej i Finland) finnes, efter
rom.-kat. föredöme, stadgad en skillnad till
säng och säte (»separation», »hemskillnad»)
med hävande av det personliga samlivet.
Denna (tillfälliga) skillnad tjänar som
var-ningsgrad vid uppstånden oenighet och som
tillfällig anordning i avvaktan på fullständig
s. Sådan s. sker i en mängd fall, ofta på
grund av särskild förseelse av ena maken och
efter yrkande av den andre, stundom redan
på den grund, att båda makarna finna
äktenskapets fortsättande omöjligt.
Mål rörande s. tillhöra numera enl. regel
domstol. I Danmark och Norge handläggas
dock skillnadsmål även i administrativ
ordning av regeringen. I Sverige låg före 1916
prövningsrätten i fråga om vissa
skillnads-grunder hos domstolarna, medan däremot
övriga fall skulle avgöras av K. m:t. Sedan
1916 beviljas i Sverige, enl. 1915 års
äktenskapslag och numera enl. nya
giftermålsbal-ken, s. blott av domstol och blott på viss
lagbestämd skillnadsgrund. Dessa grunder
innebära dels ett mera varaktigt uteslutande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
