Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skilsmässa el. Äktenskapsskillnad - Skilvingarna - Skimmel - Skinberga - Skinfaxe - Skingringsförbud - Skinksläktet - Skinktåget - Skinn - Skinnarbaggar el. Asbaggar - Skinnbaggar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1101
Skilvingarna—Skinnbaggar
1102
av samlivet (ett års levande åtskils efter
vunnen hemskillnad; tre års levande åtskils på
grund av söndring utan dom å hemskillnad;
egenvilligt undandragande av
sammanlevnaden från ena makens sida under två år; ena
makens bortovaro utan underrättelser under
tre år), dels någon svår förseelse av ena
maken mot den andre (tvegifte; hor;
utsättande för fara av nedsmittande med
könssjukdom; stämpling mot livet el. grov misshandel),
dels slutligen annat sådant, som måste
anses utesluta fortsatt lyckligt samliv (dom å
svårare frihetsstraff el. tvångsarbete;
missbruk av rusgivande medel; treårig
sinnessjukdom). På grund av lättheten att vinna
hemskillnad (se d. o.) ernås s. utan
svårighet av makar, som båda önska sådan. — Med
s. upphör ej blott det personliga samlivet
mellan makarna utan även deras ekonomiska
gemenskap. Barnen lämnas till den ena el. andra
alltefter makarnas överenskommelse el. »efter
ty med hänsyn främst till barnens bästa
finnes skäligt». Boet delas ung. som vid ena
makens frånfälle. Underhålls- och
skade-ståndsskyldighet kan dock åläggas ena maken
gentemot den andre. Frånskild hustru äger
återtaga sitt förra namn el. behålla mannens.
Dennes stånd bibehåller hon i varje fall. Till
sin rättsliga ställning betraktas hon närmast
som änka. — Rätt att yrka s. försittes i vissa
fall sex månader efter vunnen kunskap om
skilsmässoorsaken och tre år efter dennas
faktiska inträdande.
1 Danmark, Finland, Island och Norge gälla
numera (sedan resp. 1922, 1929, 1921, 1918)
bestämmelser om s., täml. nära
överensstämmande med de svenska, och på sistone (1931)
ha ock de internationella skilsmässofrågor,
som kunna uppstå mellan de nordiska
länderna, vunnit likformig lösning. C. G. Bj.
Skilvingarna, enl. Beowulfkvädet en svensk
kungaätt på 500-talet e. Kr., till vilken
kungarna Ongentheow, Ohtere och Eadgils
hörde. Dessa motsvaras i de isländska
källorna av Egil, Ottar och Adils, vilka räknas
till Ynglingaätten. Jfr E. Björkman i Namn
och Bygd, 7 (1919), s. 163 ff. E. W-én.
Skimmel, häst, vars bottenfärg är vit med
inströdda grå (b 1 ås k imm e 1,
porslins-skimmel) eller rödaktiga (r o s e n s k i
m-m e 1) hår. Bottenfärgen framträder mest på
huvudet, särskilt omkring nosen, samt i
svans-spetsen, vilka delar därför hos s. alltid äro
ljusare. S. ljusna alltid med åren och bli
vanl. till sist vita. S. är ofta = stickelhårig
(mörk bottenfärg med insprängda vita hår),
t. ex. järnskimmel, stickelhårig svart,
brandskimmel, stickelhårig brun, h
o-nungsskimmel, stickelhårig gul, r ö
d-skimmel, stickelhårig fux. E. T. N.
Skinberga, se Skönberg a.
Skinfaxe, nord, myt., den häst, med vilken
Dag rider över himlavalvet; luften och hela
jorden lysa av hans man. Jfr Faxe och
R i m f a x e. Th. W.*
Skingringsförbud, jur., en i utsökningslagen
kap. 8 omnämnd handräckningsåtgärd, vilken
tills, m. kvarstad och reseförbud bildar den
grupp av dylika åtgärder, som benämnes
provisoriska säkerhetsåtgärder. S. kan sägas
vara en svagare form av kvarstad. Den kan
beviljas i fråga om lös egendom på skäl, som
ej föranleda kvarstad. S. kan även meddelas
å fast egendom. Egendom, som ställes under
s., förblir i allm. under innehavarens vård
(undantag kan förekomma i fråga om
fastighet och penningar). Brott mot s. straffas enl.
strafflagen kap. 10 § 22. Ä. H.
Skink, Scincus officinalis.
Skinksläktet, Sci’ncus, tillhör fam.
gräv-ödlor. Kroppen är jämntjock med korta ben
och kort svans. Fjällen äro små och glatta.
Mest bekant är s k i n k e n, S. officinalis,
från n. Afrikas och v. Asiens ökentrakter,
som når en längd av 21 cm. Den gräver
skickligt i sanden och livnär sig av insekter.
I Sahara ätes dess kött. T. P.
Skinktåget, se Korvtåget.
Skinn, oberedd el. beredd djurhud av mindre
djur; i handeln talar man t. ex. om älg- el.
oxhud och räv-, get- el. fårskinn. Jfr Läder
och Pälsvaror.
Skinnarbaggar el. Asbaggar
(Si’lphi-dae) kallas en till gruppen Staphylinoidea
(se Skalbaggar) hörande fam.
skalbaggar av medelstorlek (9—35 mm längd), breda
och platta, med klubblika antenner, platt,
skarpkantad halssköld och kraftiga fram
fotter. De flesta arter äro asätare, men några
äro rovdjur och andra åtm. ibland växtätare.
De största och mest karakteristiska arterna
fördela sig på två släkten, dödgrävare
(se d. o., med bild; Necrophorus) och s k i
n-n ar s 1 ä k t e t (Silpha). De senare äro
bredare och plattare. Några Silpha-arter (t. ex.
S. opaca) uppträda i Sverige som skadedjur
på sockerbetor, kål o. a. köksträdgårdsväxter
(se bild 2 och 2 a på pl. 2 till
Lantbrukets skadedjur). I. T-dh.
Skinnbaggar, IIemi’ptcra el. Rhynchöta,
ordning bland insekterna; tidigare betecknade s.
endast underordn. halvvingar el. s t in
k-f lyn (Ilemiptera heteroptera). S. omfatta
såväl land- som vattenformer av högst olika
byggnad. Gemensam för alla är mundelarnas
byggnad. Dessa äro alltid sugande och
utgöras av en snabel, bildad av den
rännfor-miga underläppen, vars sidokanter nästan
mötas upptill och som framtill vid basen
täckes av en smal, spetsig, kortare överläpp.
Innanför underläppen ligga två par
stickborst, ytterst de dolkformiga maxillerna, som
omsluta de borstformiga mandiblerna, vilka
på insidan ha två rännor; genom att
mandiblerna pressas mot varandra, bildas två rör,
ett övre, det egentliga sugröret, varigenom
vätskor sugas upp i munhålan, och ett nedre,
som står i förbindelse med spottkörtlar, vilka
avsöndra sekret. Vingarna äro fyra, de främ-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
