Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skioptikon - Skipetarer - Skipvist - Skirer - Skirner - Skirnismal - Skiron - Skirr - Skirö - Skiss - Skivarp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1105
Skipetarer—Skivarp
1106
Fotografiska objektiv, sp. 880) och
belysa föremålet ytterst intensivt. För att
få rättvända bilder bryter man strålgången
med en i 45° vinkel insatt spegel, framför el.
bakom objektivet.
Vanliga äro kombinerade apparater, e p
i-d i a s k o p, för båda projektionssätten. De
byggas av många firmor under växlande namn,
baloptikon, globoskop m. m. Då ett
epidiaskop användes för episkopisk projektion,
vrides lampan el. svänges en spegel fram
innanför diaprojektionskondensorn, så att ljuset
från lampan träffar föremålet. Ofta tändas
dessutom extra lampor, för att man skall få
tillräcklig ljusstyrka. Större epidiaskop
förses bl. a. med mikroskop för projektion av
mikroskopiska preparat, anordning för
diaprojektion av horisontella föremål. Äldre s. hade
ofta anordningar för att låta bilder förtona,
övergå i varandra, växla färg m. m.
(»dimbilder», »dissolving views», se d. o.).
Ett visst inflytande på resultatet har
pro-jektionsskärmens beskaffenhet. Är den matt
vit (vitmålad väv el. vägg), får man samma
ljusstyrka, från vilket håll bilden än
betraktas. Är den delvis speglande (t. ex.
alumi-niumbronserad), får man större ljusstyrka än
med den matta skärmen i riktning vinkelrätt
mot skärmen men svagare ljus, om den
betraktas mera från sidan. Förevisningssalens
form avgör vilken typ som är bäst. Sv. B-r.
Skipetarer, dets. som shkipetarer, se
A 1 b a n e r.
Skipvist, se Skeppsvist.
Skirer, ett östgermanskt folk. Redan ett
par hundra år f. Kr. uppträdde en skara s.
tills, m. bastarnerna (se d. o.) vid Svarta
havet. Sedan deltogo s. i den gotiska
utvandringen mot slutet av 2:a årh. e. Kr. (se
Goter) och fingo småningom bostäder i
Karpa-tertrakterna. Efter hunnerväldets uppkomst
undergingo s. växlande öden och försvunno i
slutet av 400-talet e. Kr. S. T-g.
Skirner, Frejs tjänare, se Skirnismal.
Skirnismal, ett av äldre Eddans bästa och
märkligaste kväden. Med lyrisk värme
skildras guden Frejs lidelsefulla kärlek till
jättedottern Gerd (se d. o.). Ilan sänder sin tjä-
Epidiaskop. 1 lamphus, 2 diaprojektionsobjektiy, 3
mikroprojektionsanordning, 4 epiprojektionsobjektiv, 5
omvändningsspegel, 6 anordning för diaprojektion av
horisontella föremål (svänges fram vid användningen).
Schematisk bild av strålgången vid diaskopisk
(upptill) och episkopisk projektion. Strålarna från en
viss punkt av lyskroppen heldragna, från en viss
punkt av föremålet streckade. 1 projektionslampa,
2 konkavspegel, 3 kondensor, 4 föremål, 5 objektiv,
6 skärm, 7 omvändningsspegel.
nare Skirner till jättevärlden för att framföra
frieriet. Skirner betvingar henne genom
besvärjelser, delvis av rent primitiv vildhet. —
Till grund för S. ligger en ålderdomlig
frukt-barhetskult, men vid den poetiska
utformningen ha folksagor spelat en viss roll.
Skirner betyder »den skinande» och har från
början säkerligen varit ett tillnamn på Frej
själv. E. W-én.
Sklron (lat. Sclron), grek, myt., en grym
jätte, som hade sitt tillhåll vid ett bergpass
i Megaris (se d. o.). Han brukade tvinga de
vägfarande att tvätta hans fötter och därvid
stöta dem ned i havet, där en sköldpadda
förtärde liken. S. dödades av Theseus. A. M. A.*
Skirr, med., scirrös kräfta, se Kräfta,
sp. 217.
Skirö, socken i Jönköpings län, östra härad,
ö. om Vetlanda, kring övra sjön, Skirösjön
och i s. delar av Saljen; 58,37 kvkm, 712 inv.
(1932). Kuperad lövskogsbygd, som i n. når
fram till branterna mot Emmådalen. 791 har
åker, 3,474 har skogsmark. I s. ö. märkes
Salje vattenfall. Egendom: Vallby. Ingår i
S. och Nye pastorat i Växjö stift, ö. härads
kontrakt.
Skiss (it. schi’zzo, fr. esquisse, eng. sketch),
hastigt och summariskt utfört arbete, tecknat,
målat el. modellerat. S. göres som
förberedande utkast till ett större arbete el. för att
bevara en idé, ett föremåls huvudsakliga drag,
en linjeverkan el. dyl. Litterärt har s. samma
innebörd; även om korta prosaskildringar,
som äro el. vilja göra intryck av att vara
improviserade. — Skissera, göra utkast, ange
huvuddragen av ett verk. G-g N.*
Skivarp, socken i Malmöhus län,
Vemmen-högs härad, på Skånes sydkust, v. om Ystad;
17,74 kvkm, 1,997 inv. (1932). Småkullig,
bördig slättbygd, i ö. genomfluten av Skivarpsån.
1,535 har åker; skog saknas. I S. fiskläget
Abbekås (se d. o.) och Skivarps råsockerfabrik.
Ingår i S:s och V. Nöbbelövs pastorat i Lunds
stift, Ljunits och Herrestads kontrakt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
