Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skjutbana - Skjutelement - Skjutfält, Skottfält - Skjutkraft - Skjutkäpp - Skjutmask - Skjutmått - Skjutning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1109
Skjutbana—Skjutregler
1110
Skjutbana, krigsv., anläggning för
skarp-skjutningsövningar med handeldvapen el.
kulsprutor. Avser s. skjutning med gevär el.
kulsprutor, bör den ha en längd av minst 600 m.
Framför den linje, där måltavlorna stå, skall
finnas en grav till skydd för markörerna.
Bakom denna linje bör finnas en tillräckligt
hög skyddsvall, som upptar kulorna. Till s.
höra även ställningar för måltavlor, telefon
och förrådshus. Jfr Skjutfält 2. G. af W-dt.
Skjutelement, artill., vid skjutning med
artilleripjäser de utgångsvärden, som före
skjutningen måste uppmätas eller bedömas
för rätt inställning av r i k t m e d e 1 el. av
rör (se dessa ord). Genom ändring av s.
förflyttas krevaderna sedan under skjutningens
gång. G. af W-dt.
Skjutfält. 1. (Fortif.) Även S k o 11 f ä 11,
se Fältbefästning.
2. (Artill.) Fält med tillhörande
anläggningar för skarpskjutningsövningar med
artilleripjäser. Dylika fält böra numera ha stor
utsträckning, minst 10 km, i alla riktningar
samt ha karaktären av naturlig, relativt
öppen terräng, erbjudande ett tillräckligt antal
eldlednings- och observationsplatser (se
Eldledning), från vilka översikt över större
delen av fältet kan erhållas. På fältet böra
finnas telefon- och signalanläggningar,
skydds-hus för målpersonal, fasta motorer för
framdragande av rörliga mål, förläggningslokaler
m. m. Svenska artilleriets nuv. s. äro Marma
i Uppland, Rämmene i Västergötland,
Skil-lingaryd i Småland, Rinkaby i Skåne, Tofta
på Gotland, Grytan i Jämtland samt s. vid
Boden och Karlsborg. A.-b. Bofors har ett s.
av 20 km längd. G. af W-dt.
Skjutkraft, den kraft, varmed groende frön
utskjuta brodd. S. är stundom till följd av
skador eller angrepp av parasiter försvagad,
så att brodden ej förmår tränga upp genom
det täckande ytjordlagret. Utsädes s. provas
vid frökontroll genom att fröna nedläggas till
groning i en bädd av tegelgrus. H. J. Dft.
Skjutkäpp, jaktv., se J a k t g e v ä r, sp. 948.
Skjutmask, se Slaktmask.
Skjutmått, se M å 11 v e r k t y g, sp. 610—
611, bild 20—21.
Skjutning, avlossandet av ett el. flera
skjutvapen (se d. o.). S. användes nu, sedan
skjutvapnen h. o. h. övergått till eldvapen, såsom
fackterm nästan blott i sammansättningar
och har i övrigt bytts ut mot eldgivning
(se d. o.). S. kan som förberedande övning ske
med lösa skott, s. k. exercisskot t,
innehållande endast krut, men i allm. sker den
med skarpa skott, s. k. skarpskjutning,
då även projektiler användas. Som ett
mellanting mellan dessa kan man betrakta den
s. k. k a m m a r s k j u t n i n g e n (se d. o.).
Vid artilleriet motsvaras denna av s. med s. k.
t u b k a n o n (se d. o.). — Enskild s.
avser antingen enbart att driva upp den
personliga skjutskickligheten och utföres då som
målskjutning el. att därjämte öva
skytten i avståndsbedömning, markens begagnande
till skydd o. dyl. (enskild
fältskjutning). T r u p p s k jutningen avser främst
att höja truppens elddisciplin och befälets
utbildning i eldens ledning. Vid artilleriet
förekommer endast truppskjutning. Denna
utföres som övningsskjutning, då
trup
pen får god tid för s:s utförande och de
fältmässiga anordningarna träda i bakgrunden,
el. som fältmässig s., då allt skall
såvitt möjligt utföras krigsmässigt. — Före
världskriget började en skarpskjutning vid
artilleriet alltid med inskjutning (se d.
o.), varefter följde den s. k. verkning
s-skjut ningen. Under världskriget blev
det uppenbart, att inskjutningen verkade som
en varning till fienden, så att överraskningen
med verksam eld gick förlorad. Man lägger
därför numera an på att, så ofta ske kan,
börja verkningsskjutningen direkt med s. k.
beräknade skjutelement (se d. o.), grundade
på kännedom om målets läge i förhållande
till batteriet (avstånd m. m.) samt på de
atmosfäriska förhållandena. Detta fordrar
dock så vidlyftiga förberedelser, att tid härför
ofta ej finnes. Jfr Eldgivning. G. af W-dt-
S. från fartyg mot mål till sjöss
utföres som skolskjutning för utbildning
av kanonriktare och som
stridsskjut-n i n g för utbildning av såväl
eldledningsper-sonal som kanonbetjäningar. S. äger rum
antingen som »oberoende eld», då varje pjäs
avfyras, sedan den inriktats mot målet, el.
som »salveld», då samtliga mot målet
inriktade pjäser avfyras under den korta
tid, 2—5 sek., varunder salvsignalen ljuder.
Salveld (nu vanligast) ger mer tillförlitlig
nedslagsbild för eldregleringen. ö-g.
Skjutregler, krigsv., kortfattade regler för
i främsta rummet inskjutningens (se d. o.)
verkställande. Reglerna växla med
eldvapnets art, eldslaget (se Eldgivning) och
målets beskaffenhet. Vid infanteriet,
där kulnedslagen endast sällan äro synliga,
bli s. täml. enkla, men vid artilleriet,
där krevaderna på grund av de stora
krevadmolnen kunna observeras och deras läge
i förhållande till målet kan bedömas, bli
reglerna mera omfattande. Svårast och viktigast
är här inskjutningen i längdled. Eldledaren
(vanl. batterichefen) iakttar om krevaden
inträffar bortom (plus skott), framför
(minus s k o 11) el. i linje med (m å 1 s k o 11)
målet. I sistnämnda fall anses inskjutningen
i längdled genast fullbordad. Men då
mål-skott endast undantagsvis inträffa, får man i
regel nöja sig med att innesluta målet i en
s. k. gaffel, d. v. s. mellan ett plus- och
ett minusskott. Denna gaffel halveras
sedermera successivt, tills krevaderna komma i
närheten av målet. Samtidigt sker
inskjutning i sidled, vid luftkrevader även i höjdled,
i båda fallen underlättad av att man i regel
kan uppmäta krevadens sidavvikelse, resp,
höjd. Kunna krevadernas avvikelser från målet
i såväl längd- som sidled uppmätas, t. ex. genom
ljudmätning (se d. o.) el. genom syftning och
avskärning från två observationsplatser, vilket
nu ofta förekommer, kan gaffelbildning
slopas och inskjutningen förkortas. Jfr S k j u
t-n i n g och Skjutelement. G. af W-dt.
S. för flottan innehålla bestämmelser om
målfördelning, projektilslag, skjutelementens
bestämmande, olika skjutmetoders tillämpande
samt för eldens reglering med hänsyn till
ned-slagsobservationer från skjutande fartyg och
från flygplan. På stora avstånd (över 15,000
m) äro nedslagsobservationer från flygplan
av stor betydelse. ö-g.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
