Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1119
Skog—Skogman, C. D.
1120
narna motverkas. — Slutligen må även erinras
om s:s betydelse för ett lands befolkning ur
estetisk och rekreationssynpunkt, vilket
under senare tid blivit alltmer påtagligt. — Se
vidare Skogshushållning och
Skogs-lagstiftning. S-r.
Skog, Hälsinglands sydligaste kustsocken,
Ala tingslag, Gävleborgs län, delad på två
församlingar, S. och det vid Lingbosjön i s. v.
belägna Lingbo; 4 67,90 kvkm, 3,858 inv. (1932),
därav Skogs församl. 393,49 kvkm, 2,769 inv.
Bebyggelsen är främst samlad kring sjöarna
innanför det låglänta kustbrämet, som
västerut övergår i ödemården. 2,334 har åker,
30,512 har skogsmark. Vid S. J. ligga Lingbo
(omkr. 600 inv. 1921) och Holmsvedens
industrisamhällen. Om Skogtapeten sed.
o. Ingår i S:s och Lingbo pastorat i
Ärkestiftet, Ala kontrakt.
Skog, socken i Västernorrlands län,
Ångermanlands s. domsagas tingslag, i det
storku-perade berglandet ö. om Ångermanälvens
mynningsvik; 64,10 kvkm, 970 inv. (1932).
Bebyggd i de sjörika dalarna mellan bergen
(Lieberget 306 m ö. h.). 717 har åker, 3,020
har skogsmark. Ingår i Nora och S:s pastorat
i Härnösands stift, Ådalens kontrakt.
Skogadalen, trång och vild fjälldal med
fjällväg från Utlas dal i Årdal (Sogn), Norge,
till sjön Bygdin i Jotunheimen;
genomströmmas av den strida glaciärälven Skogadöla.
Vid v. mynningen av S. ligger turisthyddan
Skogadalsböen.
Skogaholmg herrgård på Skansen.
Skogaholm, bruks- och lantegendom i
Sven-nevads socken, Närke, vid Svennevadsån
(Ny-köpingsån); 4,053 har, därav 362 har åker;
tax.-värde 883,600 kr. (1930). Omfattar även
sågverk och hyvleri samt äges av Skyllbergs
bruks a.-b. Privilegierades som järnbruk 1641
och tillhörde 1645—84 släkten Rosenberg,
sedan genom gifte släkterna Wennerstedt (till
1815) och Armfelt. Från 1870 har S. varit i
bolags ägo. G. R-ll.
Huvudbyggnaden, skänkt 1929 av
Skyllbergs bruks a.-b. till Skansen, där den
åter-uppfördes 1930—31, byggdes urspr. på
1680-talet av generallöjtnanten Anders
Wennerstedt och hans maka, Catharina Rosenberg.
Huset, timrat i en våning och försett med
spån-täckt s. k. säteritak, är en typisk
herrgårdsbyggnad från den karolinska tiden. 1793—94
moderniserades och reveterades byggnaden.
varvid de flesta rummen inreddes i
gustaviansk stil. Byggnaden är nu möblerad med
gamla inventarier och kan i allt väsentligt
anses ge en bild av ett herrgårdshem från
tiden omkr. 1800. — Litt.: A. Lindblom m. fl.,
»S.», utg. av Nordiska museet och Skansen
(1932). G. S-ng.
Skogekär Bärgbo, pseud. för en okänd skald
från 1600-talet. S. har länge identifierats
med Gustaf Rosenhane (se d. o.), men J.
Nordström visade i en avh. i Samlaren för 1917
omöjligheten härav; han anser tänkbart, att
Schering Rosenhane var S. S :s »Thet swenska
språketz klagemål» (1658), sannolikt skriven
1631 el. 1632, är ett litterärt patriotiskt
program, vari S. kräver, att modersmålet skall
sättas i högsätet av lärde och skalder, att
svenska läroböcker skola brukas vid
högskolorna, en svensk litteratur skapas o. s. v.
Hänförelsen för svenska språket, »göternas»
uråldriga och sköna tungomål, förenas med
genomtänkt konstnärlig formkultur: S.
strävade att »låta se svenskans i rim
skickelig-het». »Fyratijo små wijsor» (1682), den
sannolikt äldsta, och »Wenerid» (1680), den
säkerligen sista av S:s diktsamlingar, visa
honom som en fin lyriker. »Wenerid» består av
101 sonetter, som skildra en kärlekshistoria
efter Petrarcas mönster. Samlade skrifter utg.
av P. Hanselli i »Samlade vitterhetsarbeten»,
1 (1871). R-n B.
Skogen, tidskrift för skogsvård och
skogshushållning, utges sedan 1914 av Svenska
skogsvårdsföreningen; sedan 1926 24 h. årl.
Skogens kol-a.-b., Bollnäs, omfattar
kolugnar, ättikfabrik, sågverk och hyvleri i Sibo,
Kilafors (se d. o.) och Ornäs (se Tor sån g).
Bolaget, gr. 1877, har ett aktiekap. av 1,570,800
kr., sysselsätter 250 arb. och tillverkar årl.
3,000 stds trävaror, 170,000 kbm träkol och
4,000 ton trätjära.
Skogens skadeinsekter, zool., se
Skogsträdens skadedjur.
Skoghall, industrisamhälle och
kyrkobokfö-ringsdistrikt, omfattar Skoghallsverken med
närmaste omgivning inom Hammarö (jfr d. o.)
socken, Värmlands län; 2,858 inv. (1932).
Skoghallsverken, se Uddeholmsverken.
Skoglund & Olson, a.-b., se Gävle.
Skogman, svensk släkt. Borgaren i Lovisa
Göran S. var farfar till C. D. S., som
adlades 1826 och blev frih. 1854 (som sådan
ointroducerad). Om honom och hans son frih.
C. J. A. S. se nedan. Den sistnämndes son
frih. Karl S. (f. 1864 u/8) var
expeditionschef i Finansdep. 1917—31; om hans maka
Magna Lykseth-Skogman se d. o.
Skogman, Carl David, frih.,
ämbetsman (1786—1856); se släktart. Inträdde
redan 1804 i Inrikes civilexpeditionen,
anställdes 1809 vid Handels- och finansexpeditionen
och blev 1811 förste expeditionssekr. 1811
-—15 företog S. på offentligt uppdrag resor
till England, S:t Barthélemy och Frankrike.
S:s ovanliga arbetsförmåga och djupa insikt
i ekonomiska ting hade uppmärksammats av
Karl XIV Johan, som 1824 utnämnde honom
till statssekr. vid Handels- och
finansexpeditionen, en tjänst, som han sedan 1821
upprätthöll. Från 1838 var S. president i
Kommerskollegium, där hans rika erfarenhet och
verk-lighetsbetonade syn på de handelspolitiska frå-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
