Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1121
Skogman, C. J. A.—Skogsavverkning
1122
gorna kommo att betyda mycket för
utvecklingen av Sveriges näringsliv. S. var en av de
verksammaste tillskyndarna av 1834 års
myntrealisation, men hans försvar för det därmed
förknippade förslaget
om utsträckt
delaktighet för
konungamakten i
banklagstiftningsfrågor föranledde åtal inför riksrätt,
som dock frikände S.
Enahanda var
förhållandet vid 1840 års
riksrätt. Ehuru själv
närmast moderat
liberal, var S. ofta
föremål för den liberala
oppositionens häftiga
angrepp. 1825 blev S.
led. av Vet.-akad. och 1847 led. av Sv. akad.
S. adlades 1826 och blev 1854 friherre. Bland
hans skrifter märkas »Arkivet» (3 h., 1841—
42; huvudsaki. ekonomiska uppsatser) och
»Anteckningar om rikets ständers bank och
allmänna lånerörelsen i Sverige» (2 bd, 1845
—46). Ett stort antal promemorior m. m.
av S. förvaras i Skogmanska samlingen i
Riksarkivet. B. E-r.
Skogman, Carl Johan Alfred, frih.,
sjömilitär, reseskildrare (1820—1907), son till
C. D. S. Deltog 1841 som styrman i den s. k.
Oxehufvudska expeditionen till Buenos Aires
och hemförde därifrån besättningen. Efter att
ha deltagit i triangel- och gradmätningar 1844
—51, bl. a. i Ishavet, medföljde S. fregatten
»Eugenie» på dess världsomsegling 1851—53.
S. var 1863—68 inspektör för rikets
navigationsskolor. Efter att 1866 ha övergått på
flottans indragningsstat (S. nådde kommendörs
grad) ägnade han sig åt offentliga värv. S. var
led. av myntkommittén 1869—70 och led. av
Första kammaren 1868—71. S. utgav bl. a.
»Fregatten Eugenies resa omkring jorden 1851
—53» (1854—55 i 2 uppl. och ty. övers.), (ö-g.)
Skogsaccis [-aksVs] utgår enl. 1928 års lag
om s. för avverkat virke i förhållande till
virkets genom taxering fastställda rotvärde till
den kommun, där skogen ligger; skattefritt är
dock husbehovsvirke (utom nybyggnadsvirke)
samt avverkning därutöver, vars rotvärde icke
uppgår till 100 kr. — S. infördes genom 1909
års lag om s., ersatt med 1912 års
skogsaccis-lag. Enl. båda var s. en självständig skatt.
Genom 1928 års kommunalskattereform är s.
en fyllnadsskatt till fastighetsskatten å
växande skog, påförd med 4 öre för 100 kr.
skogs-värde (se R e p a r t i t i o n s tal). E. F. K. S-n.
Skogsavverkning, åtgärder för fällning,
tillredande samt uttransport ur skogen och
till avsättningsort eller kommunikationsled
av det till skörd avsedda virket. Huggning
och uttransport ur skogen, »körning»,
sammanfattas ofta som (s k o g s)d r i v n i n g.
S. äro i Sverige mycket betydande arbeten,
som spela en stor roll för folkförsörjningen.
Det beräknas, att under vintersäsongen minst
150,000 pers, sysselsättas härmed. Dessa
arbeten anses socialt särskilt värdefulla, emedan
• de huvudsaki. äga rum under vinterhalvåret,
då landets jordbruksarbetare eljest till stor
■del skulle sakna arbetstillfällen. S. försiggå
av virkes- och transporttekniska orsaker vanl.
vintertid. Det vinterhuggna virkets kvalitet är
högre än det sommarhuggnas, varför alla
värdefullare sortiment städse avverkas under
vinterhalvåret. Blott en del gallringsvirke och
frodvuxen skog brukar sommarhuggas bl. a.
för att genom förlängd torkningstid öka detta
virkes flytbarhet vid flottningen.
Med hänsyn till uttransporten ur skogen
är i Sverige av klimatiska skäl vintern den
naturliga avverkningstiden. Det är då, åtm.
i landets n. och mell. delar, möjligt att på
snöföre samt över tillfrusna myrar och kärr,
sjöar och vattendrag framföra virket till
avsättningsorterna eller kommunikationslederna
på för ändamålet särskilt anordnade
vintervägar (basvägar). Då i dessa trakter
vi-daretransporten till övervägande del sker
genom flottning i det nät av flottleder (se d. o.),
som genomådrar skogslandet, bli körvägarna
för virket även i de avlägsnaste
skogsbygderna i allm. korta. I s. Sverige
nödvändiggöra bristen på flottleder och de stundom
snöfattiga vintrarna transportens förläggande till
mer omsorgsfullt iordningställda skogsvägar,
på vilka man under senare år i betydande
omfattning börjat nyttja motorfordon. 1 det
ordnade skogsbruket föregås avverkningen städse
av de till huggning bestämda trädens
stämp-ling efter skogsvårdande principer. Vid denna
stämpling utmärkas även på lämpligt sätt
s. k. körskiften, d. v. s. de olika parceller av
stämplingstrakten, som böra bortsättas till
varje särskild ackordstagare (körare). Före
vinterns inträde iordningställas basvägarna
från avverkningstrakten till flottled eller
huvudväg, varvid motlut i möjligaste mån
und-vikes. I glest bebyggda trakter uppföras
skogshärbärgen (skogskojor, timmerkojor) för
avverkningsmanskapet och stallar för
hästarna. Vid säsongens början bortsättas inom det
större skogsbruket körskiftena till
ackordstagare, varvid i Norrland och Dalarna den
häst-ägande köraren åt skogsägaren åtar sig hela
arbetet och sedan anställer sina huggare,
medan i s. Sverige och Bergslagen skogsägaren
direkt under sig anställer både huggare och
körare. Prisberäkningen vid
ackordssättning-en i skilda orter sker efter olika metoder, t. ex.
per stycketal av olika sortiment, per löpfot,
per visst kubikmått eller efter både stycketal
och kubikmått (tvåprissystem). I det mindre
skogsbruket utföras avverkningarna i regel
av jordägaren själv med eget folk.
I avverkningen ingå följ, arbetsmoment:
fällning, kvistning, stundom barkning samt
avmätning och kapning. Vid fällningen göres
med yxa ett inhugg vid stubbhöjd på den sida
av stammen, åt vilken trädet önskas fällt.
Stammen avsågas därefter från motsatt sida.
Sågningen skedde förr, då huggarna vanl.
arbetade i tvåmannalag, med stocksågar, som
fördes av två man. Numera föredraga
huggarna att arbeta ensamma och fälla då med
s. k. fogsvans. För barkningen, där sådan
ifrågakommer, begagnas yxa eller helst
barkspade. För det fällda virkets hanterande
användas lyftsax och vändhake. Sedan trädet
fällts och kvistats, utföres den betydelsefulla
apteringen el. avmätningen (se d. o.).
Körningen består dels av 1 u n n i n g (el.
XVII. 36
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
