Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skogshögskolan - Skogsindelning - Skogsinstitutet - Skogsjungfru - Skogskarpaterna - Skogskommissioner, Skogskommittéer - Skogslagstiftning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1131
Skogsindelning—Skogslagstiftning
1132
Skogshögskolans byggnad vid Experimentalfältet.
kursen fordras bl. a. att ej vara över 24 år
ocb att ha avlagt studentexamen. Elev, som
med godkända vitsord genomgått den
förberedande kursen, äger rätt att antagas vid S:s
jägmästarkurs. Den fullständiga lärokursen
vid denna omfattar fem föreläsningsterminer
i Stockholm och två sommarterminer. För att
antagas till elev vid forstmästarkursen fordras
bl. a. att ej vara över 26 år, ha avlagt
real-skolexamen (under vissa förutsättningar
kunna jämväl elever vid statens lägre
skogssko-lor vinna inträde) samt att ha deltagit i
praktiska skogsarbeten i minst 22 mån. Lärokursen
omfattar tre terminer i Stockholm och två
sommarterminer. F. n. (1932) har på grund av
arbetslösheten bland skogsmännen
elevantalet inskränkts från 20 till 15 vid
jägmästar-kursen och från 12 till 9 vid
forstmästarkursen. S-r.
Skogsindelning, det gemensamma namnet
för ett flertal mätningar och beräkningar, som
utmynna i uppgörandet av en
hushållnings-plan för en skog. S. börjas ofta, åtm. för
större komplex, med skogens uppdelning i
fasta huvudavd., s. k. block och skiften, skilda
åt antingen genom naturliga gränser eller
genom upphuggna linjer. Denna rent
geografiska indelning, som avser åstadkommande av
kontroll samt reda i rapporter och bokföring,
har fått ge namn även åt övriga hithörande
arbeten. Dessa bestå främst i att upprätta
en ekonomisk karta över skogen i täml. stor
skala, t. ex. 1 : 8,000 eller, i Norrland, ofta
1 : 20,000, varvid den till skogsbruk dugliga
marken dels avskiljes från impedimenten
(vatten, berg, mossar, kärr m. m.), dels uppdelas
i skogsbestånd (se d. o.). Jämsides med
kartläggning upprättas beskrivning över
bestånden, varjämte virkesförrådet taxeras (i
taxeringen ingår de enskilda trädens
uppmätning, kubering, se d. o.; jfr S k o g s t a x
e-r i n g) till sin kubikmassa, stundom också till
trädantal, dimensioner och årlig tillväxt.
Genom dessa förarbeten och däröver upprättade
sammandrag över arealer, virkesförråd,
åldersklassfördelning och tillväxt fås underlag för
den egentliga hushållningsplanen jämte
beräkningen över avverkningens storlek. — Sedan
länge förekommer s. som läroämne vid den
högre skogsundervisningen; sedan 1915 finnes
vid Skogshögskolan särskild professur i s. och
närliggande vetenskapsgrenar. S-r.
Skogsinstitutet, förr högre
läroanstalt vid
Djurgårds-brunnsviken i Stockholm för
utbildning av den förvaltande
skogspersonalen i Sverige,
grundlädes av hov jägmästaren
I. A. af Ström, fick stadgar
15 okt. 1828 samt hade till
uppgift att genom kostnadsfri
undervisning utbilda skickliga
skogshushållare och att
utveckla skogsvetenskapen på
nationell grund. S. upphörde 1915,
då Skogshögskolan (se d. o.)
trädde i verksamhet. S-r.
Skogsjungfru, se Skogsrå.
Skogskarpaterna, se
Kar-p a t e r n a, sp. 455.
Skogskommissioner,
Skogs-kommittéer. Under 1680-
och 1690-talet tillsattes s. först i
Västergötland och sedan i Uppland och
Västmanland samt på andra håll för att
undersöka allmänningsskogarna. Dessa s., som hade
dömande befogenhet, återdömde till kronan
lägenheter, som utvidgats på allmänningars
och kronoparkers bekostnad. — Av helt annan
art ha de s. varit, som utarbetat
skogslags-förslag, t. ex. 1749 och 1773. Bland senare s. må
nämnas 1911 års skogslagstiftningskommitté,
som 1918 och 1920 avgav betänkanden med
förslag till nya skogsförfattningar. E. N-nn.*
Skogslagstiftning. Redan i de gamla
landskapslagarna funnos bestämmelser om
befolkningens rätt att nyttja skogens avkastning.
Skogen var då i allm. byalagets samfällighet,
och lagbestämmelserna avsågo dels att skydda
delägarna från obehörigt intrång genom
nyodlingar, dels att reglera skogens nyttjande
av delägarna i byalaget samt dels även att
bereda skydd för de s. k. b ä r a n d e
träden, ek, apel och hassel, vilka ansågos
särskilt värdefulla. I Magnus Erikssons
landslag gåvos stränga bestämmelser om
upptagandet av intäkt till nybygge på
oskiftad skogsmark. Redan under medeltidens
senare del började kronan medgiva
bergsbruket, som sedermera främjades av
statsmakterna på allt sätt, viss rätt till skogens
utnyttjande på härads- och
sockenallmän-ningarna. Under 1500- och början av
1600-talet fanns ingen s. i egentlig bemärkelse.
Kronans omsorg om och intresse för
kolonisationen i skogsbygderna föranledde emellertid
en mängd k. br. och författningar för
reglerande av denna verksamhet, bl. a. Gustav
Vasas bekanta brev av 1542 till allmogen i
Norrland, vilket hävdade kronans äganderätt
till de obebyggda skogsmarkerna (skog
s-r egal et). Sedan under slutet av 1500- och
början av 1600-talet finnar i mängd inflyttat
till Bergslagen och s. Norrland samt där
igångsatt ett omfattande svedjebruk, ingrepo
statsmakterna vid flera tillfällen för att reglera
och hindra svedjandet. 1647 utfärdades
Sveriges första speciella s., näml, stadga och
ordning om skogarna i riket av 22 mars;
omarbetad i vissa delar, utfärdades den ånyo
1664. Skogsordningarna innehöllo dels
bestämmelser om allmänningsskogarna, dels
föreskrifter i syfte att reglera bebyggande och
odling i Värmland, Dalarna och Norrland, dels
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
