Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skolväsende - A. Allmänna läroverk - B.1. Kommunala mellanskolor - B.2. Kommunala gymnasier - B.3. Kommunala flickskolor - B.4. Privata högre flickskolor - B.5. Högre goss- och samskolor - Litteraturanvisningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1155
Skolväsende
1156
såsom e f o r u s uppsikt över läroverken,
särskilt kristendomsundervisningen där, i sitt
stift; han kan förordna en inspektor för
läroverk, som ej är förlagt till stiftsstaden.
Den högsta centrala ledningen av läroverken
utövas av Skolöverstyrelsen (sed. o.).
B. Kommunala och enskilda
läroanstalter.
1) Kommunala mellanskolor ha
samma mål som statens realskolor. De äro
alla fyraåriga och anknyta till sjätte klassen
av folkskola av A-formen. Skolorna
uppehållas av vederbörande kommuner med
statsbidrag. Antalet mellanskolor är, sedan genom
1927 års riksdags beslut 54 dylika skolor
förstatligats, f. n. (1932) 44 (höstterminen 1931:
7,807 lärjungar, 3,467 gossar och 4,340
flickor). Alla ha realexamensrätt. —
Enskilda mellanskolor ha samma
organisation som de kommunala och åtnjuta
statsbidrag men äro rent privata. F. n. (1932)
finnas 4 sådana skolor (höstterminen 1931:
684 gossar och 358 flickor), en med en
gym-nasiering under Skolöverstyrelsens inseende.
2) Kommunala gymnasier i
omedelbar anslutning till en statsrealskola
understödjas av staten och äro f. n. (1932) 4,
alla med studentexamensrätt, varjämte en
realskola är utvidgad med 2 icke
statsunderstödda ringar.
3) Kommunala flickskolor
till-kommo genom K. m:ts av 1928 års riksdag
antagna förslag. Deras mål är att utöver
omfånget för folkskolans verksamhet meddela
för kvinnor avsedd allmän medborgerlig
bildning samt förbereda lärjungarna för praktisk
verksamhet, särskilt inom hemmets område.
Kommunal flickskola skall vara anordnad
med såväl sjuårig som sexårig lärokurs, vilka
kunna vara antingen fristående från
varandra eller förenade. Den sjuåriga kursen
anknyter till folkskolans fjärde klass och den
sexårigas lägsta klass till sjätte klassen av
sex- eller sjuårig folkskolas A- eller B-form.
Inom de två högsta klasserna skall
undervisningen anordnas antingen på både teoretisk
och praktisk utbildningslinje eller på endera
av dessa linjer. Undervisningsämnena äro
desamma som i realskolan jämte på teoretisk
linje psykologi och ekonomilära och på
praktisk linje åtskilliga praktiska ämnen.
Avgångsbetyg från teoretisk linje medför
nor-malskolekompetens, från praktisk linje för
varje särskild skola medgiven kompetens.
Kommunal flickskola upprättas och
underhål-les av vederbörande kommun med statsbidrag.
F. n. (1932) finnas 10 dylika skolor
(höstterminen 1932 2,176 lärjungar).
4) Privata högre flickskolor ha
tillkommit på enskild väg, de flesta under
1800-talets senare hälft. Redan 1831
inrättades emellertid i Stockholm Wallinska
skolan och 1835 i Göteborg Kjellbergska
flickskolan; båda äga ännu bestånd. Av största
betydelse för flickskolan var inrättandet 1861
av Högre lärarinneseminariet med Statens
normalskola för flickor. Statsbidrag till
flickskolor ha utgått från 1875 och förutsätta
motsv. bidrag av kommun (i regel) eller från
annat håll. Skolorna voro länge åttaåriga,
ofta med tre förberedande (småskole-) klasser.
Enl. beslut av 1927 års riksdag åter skola de
bygga på lägst folkskolans fjärde klass och
omfatta minst fyra årsklasser utöver den
egentliga folkskolan (d. v. s. komma att i
regel vara sjuåriga). Avgångsbetyg medför i
regel normalskolekompetens. Antalet
statsunderstödda privata flickskolor är (1932) 70
(höstterminen 1931: 19,773 lärjungar, därav
2,414 i förberedande klasser; därjämte 795
gossar, mest i förberedande klasser); av dessa
skolor äro 8 under avveckling, beroende på
1927 års riksdags beslut att i mycket stor
utsträckning öppna de allm. läroverken för
flickor. Därjämte finnes en icke
statsunderstödd flickskola, som står under
Skolöverstyrelsens inseende, och en (Annaskolan i
Stockholm) åtnjuter särskilt statsunderstöd. Vid 9
skolor finnes gymnasium med
studentexamensrätt, vid två realskollinje med realexamensrätt.
5) Högre goss-och samskolor äro
privata skolor med skiftande organisation.
Statsunderstöd åtnjutes 1932 av 13 skolor
(höstterminen 1931: 5,122 lärjungar, 3,497
gossar och 1,625 flickor), medan 4, av vilka
2 ha studentexamensrätt, endast stå under
Skolöverstyrelsens inseende. Flera av dessa
skolor ha karaktär av försöksläroverk. De
omfatta både realskol- och gymnasialstadiet
och ha med ett par undantag studentexamens-,
i några fall (6) även realexamensrätt; 6 ha
även flickskolelinje, och 8 äro samskolor.
Statens kostnader för s. äro givetvis
betydande. En exakt beräkning av dem möter
stora svårigheter, bl. a. därför att vissa
kostnader för s. utgå från anslag, som gälla även
andra ändamål än s. Den ojämförligt största
delen av statens utgifter för s. avser
emellertid folkundervisningen och det högre s. För
budgetåret 1932—33 upptogos i riksstaten för:
Skolöverstyrelsen ................... kr. 594,050
Högre lärarinneseminariet ............ » 253,565
Allmänna läroverken ................. » 12,002,425
Kommunala flickskolor och.
mellan-skolor ............................... » 1,772,000
Privatläroverk (inkl,
övningslärar-seminarier) .......................... » 3,499,800
Folk- och småskoleseminarier ......... » 2,585,375
Folkskolinspektionen ................. » 604,400
Folkskolor (inkl, fortsättningsskolor,
högre folkskolor, folkhögskolor och
abnormskolor) ........................ » 80,332,000
Yrkesundervisningen .................. » 2,670,575
Folkbildningsarbetet ................. » 1,723,150
kr. 106,037,340
För universiteten, Karolinska institutet,
Tandläkarinstitutet, Farmaceutiska institutet,
Tekniska högskolan och Chalmers tekniska
institut utgå för samma budgetår anslag på
tillhopa 8,747,735 kr.
Härtill komma för statsverket i varje fall
kostnader för dyrtidstillägg, tillfällig
löneförbättring o. dyl., uppgående till betydande
belopp. Det bör erinras om att därjämte
kommuner o. a. ha att bestrida avsevärda utgifter
för s.
Litt.: N. G. W. Lagerstedt, »Svenska
uppfostringsväsendets historia» (6:e uppl. 1926;
med litt.-anv.); G. Brandell, »Svenska
undervisningsväsendets och uppfostrans historia» (2
bd, 1931; t. o. m. ortodoxiens tidevarv); [P. B.
Coles,] »Recent educational developments in
Sweden» (1930; utg. av eng. Board of
educa-tion); Ebba Heckscher, »Några drag ur den
svenska flickskolans historia» (1914); B. G. W.
Westling, »Hufvuddragen af den svenska folk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
