Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1159
Skopelos—Skorpioner
1160
Detalj av amasonfrisen från mausoleet i Halikarnassos. I British museum.
Meleager 1) tillskrives S. Av de i
litteraturen omnämnda verken ha några
identifierats men i otillfredsställande kopior, t.
ex. den i extatisk yra dansande menaden i
Dresden och Herakles i Lansdownesamlingen.
Ung. 350 arbetade S. jämte andra på
Mausoleets (se Mausoleum) konstnärliga
utsmyckning; enl. uppgift härstammar ö. sidan
av frisen med amasonstriderna från honom
och visar också hans stil. Detsamma göra
skulpturerna från kolonnerna på det efter
branden 356 återuppbyggda Artemistemplet
i Efesos (se d. o., med bild 2). De tillskrivas
därför ofta S. — Se även Grekisk konst,
sp. 1011. M. PnN-n.
Sko’pelos, grek, ö, se Sporaderna.
Skoplje [skå’p-], turk. Üsküb, stad i
Make-donien, s. Jugoslavien, vid övre Vardar; 64,807
inv. (1931), serber, albaner, turkar, bulgarer
m. m. S. är huvudstad i Vardarbanatet samt
n. Makedoniens förnämsta handels- och
kom-munikationscentrum; säte för en metropolit
och en filosofisk fakultet. Vänstra flodstranden
upptages av moderna kvarter; på motsatta
sidan den pittoreska orientaliska stadsdelen
med basar och moskéer. Det på en höjd
belägna citadellet härstammar delvis från
Stefan Dusans tid; Kursumli han, förr
karavan-seraj, är nu museum med bl. a. rika arkeol.
samlingar. — S:s antika föregångare
förstördes 518 e. Kr. av en jordbävning. Kejsar
lustinianus lät uppföra en stad på S:s nuv.
plats och byggde bl. a. en vattenledning, varav
ännu ståtliga ruiner återstå. S. var senare
säte för flera serbiska furstar och kungar,
bl. a. tsar Stefan Dusan. Genom
Balkankri-gen tillföll S. Serbien. 1915—18 var S. besatt
av bulgarerna. S. F.;A. A-t.
Skopolamln, en alkaloid, anträffad i
rötterna av Scopolia-arter (S. japonica och S.
atro-poides) i Japan och befunnen identisk med
det tidigare ur bolmört m. fl. solanacéer
framställda hyoscinet. S., C17H21NO4,
innehåller 2 väteatomer mindre samt 1 syreatom
mer än de andra närstående »tropeinerna»,
atropin och hyoscyamin (se dessa ord). S. är
det giftigaste av tropeinerna och framkallar
samma verkan på ögat som atropin (se d. o.)
men ger i motsats mot detta långsam puls
och lugnar det centrala nervsystemet.
Preparatet skopolaminhyd robromid
(Scopo-lamini hydrobromidum) är upptaget i Sv.
far-makopén och ges i helt små doser (högst
0,6 mg) såsom lugnande och
nervstillande medel mot oro
och sömnlöshet vid nerv- och
sinnessjukdomar, ibland tills,
m. morfin. Dessa båda medel
ha bl. a. givits som
bedövningsmedel en stund före
operationer utan el. med ringa
mängd kloroform el. eter
efteråt. C. G. S.
Sko’ptser (ry. skoptsy’,
kast-rater), rysk stymparsekt, vars
lära är grundad på
missförstådda evangelieställen (Matt.
5: 28—30; 19: 12). S. påstå,
att även Kristus blivit
kastre-rad av Johannes Döparen och
att han själv kastrerat sina
lärjungar utom Judas vid sista
nattvarden. Enl. s:s lära voro de första
människorna skapade med eteriska kroppar,
d. v. s. utan könsorgan, men sedan, då de
hade brutit Guds lag, delades de i två kön
och blevo syndiga; för att återfå den forna
saligheten måste männen därför kastreras och
kvinnobrösten avskäras. Sekten uppträdde i
Ryssland 1772; som grundläggare anses en
bonde från guv. Orel, K. Selivanov (d. 1832).
Under Nikolaus I vidtogos stränga åtgärder
mot s., vilka fortsatte även efter 1906, då
andra sekterister fingo religionsfrihet. Under
förföljelsetiden flydde några s. till Rumänien
och Turkiet. 1871 kommo från Rumänien till
Ryssland de »nya s.», sektens teoretiker, av
vilka den mest kände blivit K. Lisin, som
stiftade en ny lära med »andliga s.». De äro
andliga kastrater och tro på Kristus’
reinkar-nation till olika sektens ledare. I sina
religiösa ceremonier ha s. mycket gemensamt
med klysterna (se d. o.). A. de R.
Skorbütisk, som har avseende på s k ö
r-b j ugg (se d. o.).
Skoropa’dskyj, Pavel Petrovitj, ukrainsk
militär och politiker (f. 1873), officer i rysk
tjänst, storgodsägare i Ukraina. Efter
tyskarnas besättande av Ukraina tillvällade sig
S. i slutet av april 1918 regeringsmakten som
»hetman över Ukraina», men hans diktatur var
endast en form för det tyska herraväldet där.
Efter centralmakternas sammanbrott
störtades S. och begav sig till Tyskland. V. S-g.*
Skorped, socken i Västernorrlands län,
Ångermanlands n. domsagas tingslag, kring övre
loppet av Nätraån, vars dal följes av S. J.
(Bräcke—Boden); 511.oo kvkm. 1,913 inv.
(1932). Skogsbygd med många, fiskrika sjöar.
Når flerstädes 400 m ö. h. 1,034 har åker,
38,841 har skogsmark. Pastorat i Härnösands
stift, Nätra kontrakt.
Skorpiönen (lat. Sco’rpius), stjärnbild på s.
hemisfären, en av zodiakens el. djurkretsens
tolv stjärnbilder, mellan Vågen och Skytten.
De ljusaste stjärnorna inom denna
konstellation äro a Åntares (se d. o.), /? Iklil och
2 Shaulah. — Jfr Djurkretsen. S. A-f.
Skorpiöner. 1. (Zool.) Scorpionldea,
ordning av spindeldjuren (se d. o.). Bakkroppen,
som utefter hela sin bredd är sammanväxt
med cephalothorax el. prosorna, är uppdelad
i två delar, en främre (mesosoma) med sex
segment och en smalare, svanslik del
(meta-soma), som slutar med en kraftig klo,
för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
